한국   대만   중국   일본 
Gunnar Asplund ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Gunnar Asplund

Fran Wikipedia
Gunnar Asplund
Gunnar Asplund cirka 1940
Personfakta
Nationalitet Svensk
Fodd 22 september 1885
Fodelseplats Hedvig Eleonora forsamling , Stockholm , Sverige
Dod 20 oktober 1940 (55 ar)
Dodsplats Engelbrekts forsamling , Stockholm , Sverige
Alma mater Kungliga Tekniska hogskolan och Kungliga Akademien for de fria konsterna
Arbeten
Betydande byggnader Stockholms stadsbibliotek , Skogskyrkogarden Goteborgs radhus , (tillbyggnad)
Betydande projekt Stockholmsutstallningen 1930
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
KulturNav
For konstnaren med samma namn, se Gunnar Asplund (konstnar) .

Erik Gunnar Asplund , fodd 22 september 1885 i Hedvig Eleonora forsamling i Stockholm , [ 1 ] dod 20 oktober 1940 i Engelbrekts forsamling , [ 2 ] var en svensk arkitekt och professor i arkitektur vid KTH .

Till hans stora arbeten raknas Skogskyrkogarden (tillsammans med Sigurd Lewerentz ), Stockholms stadsbibliotek , utstallningspaviljongerna pa Stockholmsutstallningen 1930 och tillbyggnaden pa Goteborgs radhus samt Stockholms stadsarkiv , som var hans sista projekt.

Utbildning och tidiga ar [ redigera | redigera wikitext ]

Ungdomsportratt

Gunnar Asplunds foraldrar var uppbordskommissarien Frans Otto Asplund och hans maka Louise, fodd Pettersson. Ar 1904 tog Gunnar Asplund studentexamen vid Norra Latin i Stockholm och 1909 avlade han arkitektexamen vid Tekniska skolan . Vid den tiden horde aven en utbildning pa Konstakademien till arkitektens skolning, men Asplund (och manga andra unga arkitekter) ansag Konstakademins undervisning vara foraldrad och sokte sig till en privat skola som blev kand under namnet Klara skola . Klara skola var en fri akademi som leddes av Ragnar Ostberg , Ivar Tengbom , Carl Westman och Carl Bergsten . [ 3 ] Skolan var privatfinansierad och existerade bara ett ar kring 1910. [ 4 ] Har var det framst Ostberg som inspirerade Asplund.

Till Asplunds kurskamrater horde bland annat Osvald Almqvist och Sigurd Lewerentz . Med den senare skulle Asplund framover ha ett intimt samarbete med skapandet av Skogskyrkogarden i Stockholm. Ar 1910 gjorde Asplund en studieresa till Tyskland [ 5 ] , och 1912 blev han arkitekt vid Stockholms stadsbyggnadskontor . Han var assistent i arkitektur vid KTH 1912?13, speciallarare i ornamentik dar 1917?18 samt redaktor for tidskriften Arkitektur 1917?20 [ 6 ] och blev 1918 tjanstgorande arkitekt utom stat i Byggnadsstyrelsen.

Efter Klara skola avslutade Asplund sin arkitekturutbildning med den klassiska Italienresa som han foretog med egna medel. Vintern och varen 1914 tillbringade han i Italien . Hans egna fotografier visar att han sarskild intresserade sig for templens lage i landskapet och for kolonnaden kring det oppna rummet. I sin dagbok skrev han: ”Templen behover hojden, modan att komma dit okar vordnaden”. [ 7 ]

Under och efter forsta varldskriget deltog Asplund framgangsrikt i talrika arkitekttavlingar, en av dem var tavlingen om Skogskyrkogarden som han vann tillsammans med Lewerentz. Vid Hemutstallningen 1917 pa Liljevalchs uppmarksammades hans bostadskok, dar han visade att aven en trang bostad kunde gestaltas manskligt. [ 8 ] Till hans tidiga verk raknas aven Villa Snellman som han ritade 1917?1918.

Liv och verk [ redigera | redigera wikitext ]

Asplunds villa i Ronneby byggd 1909 .
Stockholmsutstallningen 1930

Asplund raknas som en av de stora arkitekterna under mellankrigstiden . Han var saval en av de framsta foretradarna for 1920-talets Nordisk klassicism med Stockholms stadsbibliotek (1928) som en av pionjarerna for funktionalismen , som han introducerade i Sverige i och med Stockholmsutstallningen 1930 , dar han var huvudarkitekt.

Radhuset vid Gustaf Adolfs torg i Goteborg, Asplunds tillbyggnad till hoger.

Gunnar Asplunds forsta helt egna verk var en villa i Ronneby pa Ovre Brunnsvagen 21 (kvarteret Arlan 10) for overbanmastare Edvard Johansson, uppford 1909 . Uppdraget formedlades av Wahlmans arkitektkontor dar Asplund arbetat under studietiden. [ 9 ] Vid Ovre Brunnsvagen 17 byggdes en villan, som ar ritad 1906 av Lars Israel Wahlman och bestalld av trafikchefen Carl Haqvin Fogelberg vid Blekinge kustbana . Under just denna tidsperiod praktiserade Gunnar Asplund pa Wahlmans arkitektkontor. [ 10 ]

Han var ocksa arkitekten bakom exempelvis tillbyggnaden pa Goteborgs radhus (1913?37), Karl Johansskolan (1925) [ 11 ] , Skogskyrkogarden med Skogskapellet och Skogskrematoriet (1915?40) samt Karlshamns laroverk (1912?18). Han var ocksa arkitekten bakom sa vitt skilda byggnader som Villa Snellman (1917?18) i Djursholm och en lagerhusmodell som byggdes pa nio orter i Sverige under forsta varldskriget .

Asplunds arkitektkontor var aldrig stort och han ville sjalv formge sina byggnader in i minsta detalj. Bland medarbetarna under 1920-talet marks bland annat Uno Ahren ( Skandia-Teatern ) och Sven Ivar Lind (Stadsbiblioteket). Efter den uppmarksammade Stockholmsutstallningen, pa hojden av sin karriar, sinade plotsligt uppdragen.

Ar 1931 blev han professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska hogskolan i Stockholm . Samma ar var han medforfattare till den radikala debattboken " acceptera " . Fran 1933 kom en rad nya uppdrag och kontoret vaxte igen, men det fanns aldrig fler an fyra?fem anstallda. Under 1930-talet arbetade bland annat Tore Ahlsen och Carl-Axel Acking hos Asplund. I slutet av 1930-talet ritade han sommarhuset Stennas vid Hastnasviken i Nynashamns kommun som blev hans och familjens rekreationsstalle. [ 12 ]

Asplund ritade ett 70-tal byggnader; av dem utfordes cirka 40, medan resten stannade pa pappret. [ 3 ] Han var aven en skicklig designer for mobler och belysningsarmatur. Den sa kallade Asplundlampan formgav han 1922 for Skandiabiografen; lampan produceras fortfarande pa 2000-talet. [ 13 ]

Hans sista uppdrag var byggnaden for Stockholms stadsarkiv som han vann i inbjuden tavling. [ 14 ] Lasesal och kontor invigdes forst 1959, 19 ar efter Asplunds dod. Han avled 55 ar gammal mitt uppe i intensivt arbete. Han gravsattes pa Skogskyrkogarden den 16 december 1940 [ 15 ] i grav nr. 1B precis utanfor Trons kapell, invid borgarradet Yngve Larssons familjegrav. [ 16 ] Ett enkelt epitafium bar inskriptionen: "Hans verk lever" .

Asplund gifte sig forsta gangen 4 augusti 1918 med Gerda Sellman och andra gangen 1934 med Ingrid Kling. I forsta giftet foddes barnen Kerstin (1920), Hans (1921) och Ingemar (1924) och i andra giftet Johan (1936). [ 17 ] [ 18 ]

Utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Asplund blev ledamot av Akademien for de fria konsterna 1931 [ 19 ] , riddare av Vasaorden 1928 och riddare av Nordstjarneorden 1930.

Galleri, verk i urval [ redigera | redigera wikitext ]

Verk i urval [ redigera | redigera wikitext ]

Asplunds sommarhus , pa Liso i vinterskrud 2015.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Asplunds grav pa Skogskyrkogarden
  1. ^ Hedvig Eleonoras fodelsebok Riksarkivet
  2. ^ Sveriges dodbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges slaktforskarforbund. 2010. Libris 11931231 . ISBN 978-91-87676-59-8  
  3. ^ [ a b ] Asplund (1985), sida 12
  4. ^ Sigurd Lewerentz, arkitekt, sida 26
  5. ^ Berlin visade vagen mot en mansklig modernism
  6. ^ Vem ar det  : Svensk biografisk handbok 1939 , P A Norstedt & Soners Forlag, Stockholm 1939, s. 43
  7. ^ Asplund (1985), sida 15
  8. ^ Svensk arkitektur (1986), sida 192
  9. ^ Essa av Eva Eriksson , Nr. 2 argang 2014, Tidskriften Arkitektur , Arkitektur forlag AB, s. 82-89.
  10. ^ Bjorkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en akrok: Ronneby - stad och bygd . Karlshamn: Lagerblad. sid. 189, 219. Libris 7792377 . ISBN 91-970757-8-7  
  11. ^ Fran Borsen till Park Avenue: Intressanta goteborgsbyggnader uppforda mellan 1850 och 1950, uppstallda i kronologisk ordning och avbildade pa vykort , Ove Nylen, Haspen Forlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 , s. 90
  12. ^ Gunnar Asplunds sommarstalle i Sorunda 1937. Arkiverad 17 augusti 2011 hamtat fran the Wayback Machine .
  13. ^ Asplundlampan Arkiverad 5 mars 2017 hamtat fran the Wayback Machine . Designonline.se. Last 4 mars 2017.
  14. ^ Asplund (1985), sida 131
  15. ^ hittagraven.stockholm.se
  16. ^ Sok gravsatta i Stockholm , last 24 september 2020
  17. ^ Asplund (1985), sida 13
  18. ^ Svenska teknologforeningen 1861?1936 ... , (1937), s. 763
  19. ^ Statskalendern, (1935), s. 816

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Ahlin, Janne (1985). Sigurd Lewerentz, arkitekt . Stockholm: Byggforlaget i samarbete med Arkitekturmuseet . Libris 7746262 . ISBN 91-85194-63-8  
  • Henrik Andersson, Fredric Bedoire (1986). Svensk arkitektur . Byggforlaget. ISBN 91-85194-67-0  
  • Bjorkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en akrok: Ronneby - stad och bygd . Karlshamn: Lagerblad. sid. 189, 219. Libris 7792377 . ISBN 91-970757-8-7  
  • Caldenby, Claes ; Hultin, Olof ; Acking, Carl-Axel , red (1985). Asplund . Stockholm: Arkitektur forlag i samarbete med Arkitekturmuseet. Libris 7754397 . ISBN 91-86050-11-7  
  • Christina Engfors (1990). E. G. Asplund: Arkitekt, van och kollega . Arkitektur forlag. ISBN 91-860-50-23-0  
  • Eva Eriksson , Essa i nummer 2 argang 2014, Tidskriften Arkitektur , Arkitektur forlag AB, s. 82-89.
  • Gustav Holmdal, Sven Ivar Lind och Kjell Odeen, redaktion (1943). Gunnar Asplund : Arkitekt : 1886?1940 : Ritningar, skisser och fotografier . Stockholm : Tidskriften Byggmastaren  
  • Sveriges statskalender for aret 1935 , [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nadigste forordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1945 ISSN 0347-7223
  • Svenska teknologforeningen 1861?1936 : biografier , [Del II : Fodelsearen 1885-1914], Govert Indebetou, Erik Hylander, Svenska teknologforeningen, Stockholm 1937, s. 763f

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]


Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gunnar_Asplund&oldid=54445734 ”