Granat (av italienska : granata ), militarforkortning gr , ^{[ 1 ]} ar projektiler med halrum som fyllts med en eller flera anordningar, nagon form av explosivamne och tandanordning . De kan aven innehalla sprangladdning och gas-, rok- eller ljusutvecklande amne. En granat ar konstruerad for att brisera eller krevera vid anslag eller nagon gang under loppets gang.

Brisad innebar explosionsfenomen vid detonation , medan krevad begriper explosionsfenomen vid deflagration , varav granater kan indelas i "briserande" och "kreverande" granater. Granater som briserar (sa kallade brisansgranater eller brisansladdade projektiler ) ^{[ 2 ]} ar laddade med "brisant sprangamne", som vid funktion bringas till detonation for att i verkanssyfte spranga granaten i bitar. Granater som kreverar ar laddade med svagare sprangamnen (exempelvis svartkrut ), som vid funktion bringas till deflagration eller forbranning i syfte att spranga bort tackelement pa granaten och paborja utsondring/utskjutning av verkanselement ( tackrok , stridsfaltbelysning , blixtljus , brandamne , kulkarvar , substridsdelar , etc). ^{[ 3 ]} Brisad/krevad kan ske under olika punkter i projektilbanans lopp beroende pa tandanordning och avsedd verkan, sasom i luften (sa kallad luftbrisad / luftkrevad ), vid anslag (sa kallad anslagsbrisad/anslagskrevad), eller efter anslag (sa kallad fordrojd brisad/krevad), anvant bland annat nar granater ska tranga sig in i eller igenom ett foremal. ^{[ 3 ]} Det finns aven granater med en inre pansarbrytande karna (se karnprojektil ), sasom vissa "pansarbrandgranater", vars yttre holje och brandladdning briserar vid anslag, medan den inre karnan fortsatter in i malet.

Motsatsen till granat ar "fullprojektil" (vardagligt nerkortat till enbart "projektil", se till exempel pansarprojektil ) och avser projektiler som saknar en intern anordning, med undantag for lysamne i eventuell sparljussats och brandamne i eventuell mindre brandsats (se brandprojektil ), etc. ^{[ 3 ]} Inom den svenska armen finns ytterligare undantag. Dar betecknas all finkalibrig ammunition (<20 mm kaliber) som "projektil", oavsett om deras konstruktion overensstammer med granater i grovre kalibrar (exempelvis forekommer "brandsprangprojektil" till 12,7 mm patron m/45 ), ^{[ 4 ]} med anledningen av att de anser benamningen granat inte harror till finkalibriga vapen. ^{[ 5 ]} Inom det svenska flygvapnet har man dock anvant benamningen granat oberoende kaliber (exempelvis "brandgranat" till 12,7 mm patron m/45 ). ^{[ 6 ]} Historiskt har det dock funnits granater i kalibrar sa laga som 7,62 mm runt om i varlden. ^{[ 7 ]}

Granater som kastas med handkraft kallas handgranater . Dessa briserar traditionellt efter fordrojning foljandes armering for att tillata kastaren att kasta ivag granaten och ta skydd fran dess verkan. Historiskt anvandes lunta med stubin for armering, men sedan borjan av 1900-talet har handgranater anvant olika former av tandror , framst av typen tidror (fordrojd tandning fran armering). Dock forekommer handgranater (framst historiskt) som anvander anslagsror och darmed briserar vid anslag (traff mot ett objekt). Flera italienska handgranattyper under andra varldskriget anvande anslagsror. Aven fordrojt anslagsror forekommer, vilket betyder att fordrojningen till detonation paborjas vid anslag mot ett objekt, istallet for efter armering. Olika utformningar av armering forekommer historiskt, men i modern tid sker armering framst genom att kastaren frigor ett fjaderbelastat grepp, kallat grepe.

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Begreppet granat harstammar fran frukten granatapple , vars namn kommer fran medeltidslatins p?mum gr?n?tum ("froat apple"), och syftade ursprungligen pa laddningen hos aldre former av kast bomber eller kanonkulor fyllda med splitter for att ge splitterverkan, vilket fick dem att i genomskarning likna ett granatapple. ^{[ 8 ]} Namnet spreds nagorlunda homogent i Europa fran slutet av 1500-talet; till svenskan ytterst av italienska : granata . ^{[ 9 ]} Kastbomber fick saledes namnet handgranater och ledde till att befattningen grenadjar fick sitt namn.

Bestandsdelar (eldrorsammunition) [ redigera | redigera wikitext ]

En granat kan besta av otals olika bestandsdelar. Vissa bestandsdelar och utformningar av granater ar vanligare an andra.

En granats huvudsakliga bestandsdel ar den sa kallade granatkroppen ^{[ 3 ]} (ibland kallad "granathylsa" ). ^{[ 10 ]} Denna utgor granatens holje och den plattform vilka alla andra bestandsdelar apteras pa. Granatkroppen kan uppdelas i 3 huvudsakliga delar: spetsen , livet och basen . ^{[ 3 ]} Nedan redovisas diverse bestandsdelar efter den del pa granatkroppen de apteras pa.

Spets [ redigera | redigera wikitext ]

Spetsen ar den ogivala eller koniska del som utgor toppen av granatkroppen. Spetsen borjar vid den punkt dar livets valk slutar och har i regel ingen kontakt med eldrorets inre vaggar under projektilbanan.

Nedan listas diverse bestandsdelar som apteras pa eller i spetsen:

• Ballistisk hatta (eller bara hatta ) ? ihalig stromlinjeformad spets i tunn metall som ovanpalagras pa granatkroppens egentliga spets for att minska luftmotstandet hos granater med trubbig spets pa granatkroppen ? trubbig spets ar anvandbart for att greppa i mal vid hoga anslagsvinklar (se Sluttande pansar ) , varvid hattan krossas och gar sonder vid anslag ^{[ 3 ]} ? anvands sallan pa granater med spetsror .
• Pansarkapp (eller bara kapp ) ? solid trubbig spets i mjukmetall som ovanpalagras pa granatkroppens egentliga spets for att oka genomslag i mal vid hoga anslagsvinklar ? den trubbiga spetsen pa kappen hjalper granaten att greppa i mal vid hog anslagsvinkel (se Sluttande pansar ) och fungerar sedan som ett klister genom egenskaperna hos mjukmetall vilket styr projektilen in i malet ? kappen skyddar aven genomslagkroppens spets och tillater denna att utformas spetsigare vilket oker dess totala genomslagskapacitet ^{[ 3 ]} ? omojliggor anvandning av spetsror .
• Spetsror , alternativt rivsats (enklare typ) ? spetsplacerat tandsystem for verkansdelen ? spetsplacering ar bland annat onskbart for ogonblicklig anslagsbrisad. ^{[ 3 ]}

Liv [ redigera | redigera wikitext ]

Livet ar den cylindriska del som utgor den centrala delen av granatkroppen. Livet borjar vid den punkt dar valken borjar och slutar vid den punkt dar gordeln slutar. ^{[ 3 ]}

Nedan listas diverse bestandsdelar som apteras pa eller i livet:

• Projektilvalk ? alternativt stodvalk eller bara valk ? noggrant bearbetad del av livets yttre profil som ligger i kontakt med eldrorets inre vaggar och har till uppgift att styra projektilen medan den fardas i eldroret ? om synlig ser valken ut som en mindre uppsvallning pa livets framre och ibland bakre del. ^{[ 3 ]}
• Gordel ? omslutande band i mjukmetall kring livets bas ? ar huvudsakligen till for att greppa rafflorna i eldroret ? anvands vid rotationsstabilisering . ^{[ 3 ]}
• Centralror ? centralplacerat tandsystem for verkansdelen ? centralplacering ar bland annat onskbart for fullstandig forbranning av verkansdelen da en central placering ger okad chans att antandningen kommer i kontakt med hela laddningen. ^{[ 3 ]}
• Verkansdel ? den del av ammunition som direkt ger avsedd "verkan" (effekt mot mal), till exempel brisansladdningar, sasom sprangladdning, brandladdning, etc, men aven icke briserande laddningar, exempelvis roksatser , lyssatser , utskjutning av substridsdelar , etc.
• Pansarbrytande karna ? inre karna av hardmetall som ska penetrera pansar vid anslag ? (se Karnprojektil ).

Bas [ redigera | redigera wikitext ]

Basen ar den cylindriska del som utgor den nedersta delen av granatkroppen. Basen borjar vid den punkt dar gordeln eller dylikt slutar. Basen pa granater kan vara bade lang eller kort. Vissa granater har en langre avsmalnande bas i syfte att ge granaten battre rackvidd genom att minska luftmotstandet (se Basflodesgranat ). Detta tar dock upp potentiellt utrymme for drivladdningen och okar projektilvikten.

Nedan listas diverse bestandsdelar som apteras pa eller i basen:

• Basror ? basplacerat tandsystem for verkansdelen ? basplacering ar bland annat onskbart for fordrojd anslagsbrisad och mojlighet till ballistisk hatta och kapp. ^{[ 3 ]}
• Sparljus ? lyssats i basen av en granat som antands vid eller strax efter skottlossning genom flamtandning eller med sarskilt tandror och lyser starkt under projektilbanans lopp ? anvands for att lata skytten och askadare till projektilen folja denna optiskt i dess bana ? bestar vanligen av fosfor . ^{[ 3 ]}
• Basflodesladdning ? forbranningsbar laddning i basen av granatkroppen som skapar gasutstromning genom dysor fran bakdelen av granaten under langre period vid antandning ? anvands for att minska luftmotstandet och oka rackvidden ? (se Basflodesgranat ). ^{[ 3 ]}
• Krutraketmotor ? krutraketmotor monterad i granatens bas for att oka rackvidd ? (se Reatil ). ^{[ 3 ]}

Fenstabilisering [ redigera | redigera wikitext ]

Vissa typer av vapenverkan far forsamrad effekt vid rotationsstabilisering eller hog projektilhastighet. For att motverka detta kan granater forses med sa kallad fenstabilisering , en aerodynamisk stabilisering, for att sakta ner bade rotation- och projektilhastigheten och samtidigt stabilisera projektilen.

Det finns tva huvudsakliga typer av fenutformningar:

• Fenor ? utfallbara fenor pa externt stjartstycke monterat pa granatens bas som falls ut efter att granaten lamnat eldroret ? anvands for att stabilisera granater som skjuts ut ur slatborrade eldror , eller pa pansarspranggranater aven hos rafflade system for att kontra rotationen i syfte att oka verkan.
• Vingar ? fasta vingar pa externt stjartstycke monterat pa granatens bas ? anvands vanligen hos ammunition for granatkastare men har historiskt aven anvants for vissa typer av drivspegelprojektiler ? till skillnad fran fenor har vingar viss barande kraft.

Sedan finns det granater som ar forsedda med styrbara fenor, sa kallade roder . Denna funktion anvands for att oka precisionen mot utsedda mal likt en robot . (se Precisionsstyrd ammunition )

Granattyper [ redigera | redigera wikitext ]

Beroende pa hur granaten ar uppbyggd och vilket andamal den ar konstruerad for skiljer man mellan olika typer av granater. Varje granattyp har ett flertal anvandningsomraden men kan forslagsvis delas upp i dessa kategorier i modern tid:

Granattyper efter vapenverkan [ redigera | redigera wikitext ]

Granater nedan listas efter verkan. Notera att vissa typer inte har egna artiklar an och att granater med mer an en verkan, exempelvis "brand-sprang-granat", till stor del uteslutits for narvarande. I det svenska forsvaret finns det aven historiska granater som enbart betecknats granat. Historiskt har dessa antingen varit spranggranater som av okand anledning inte fatt delbeteckningen "sprang", ^{[ 2 ]} eller sa har de haft for manga verkanstyper, till exempel "pansar-brand-sprang-granat", varav man enbart betecknat typen "granat". ^{[ 11 ]}

Pansarbrytande granater

• Pansargranat
• Halvpansargranat
• Sjomalsgranat (aldre: stalgranat )
• Pansarspranggranat
• Sprangpansargranat

Hogexplosiva granater

• Mingranat
• Minspranggranat
• Spranggranat
• Kulspranggranat

Narforsvarsgranater

• Kartesch (egentligen inte en renartad granat)
• Granatkartesch
• Pansar granatkartesch

Brandgranater

• Brandgranat

Understodsgranater

• Rokgranat
• Lysgranat
• Targasgranat ^{[ 12 ]}

Granattyper efter funktion [ redigera | redigera wikitext ]

Granater nedan listas efter funktion. De kan utformas efter valfri verkan.

• Fenstabiliserad granat
• Precisionsgranat
• Basflodesgranat
• Multipelgranat
• Handgranat

Eldrorsvapen som traditionellt skjuter granater [ redigera | redigera wikitext ]

• Kanon (samt automatkanon )
• Slanga (alternativt kallad Kulverin)
• Haubits
• Morsare
• Bombard
• Granatkastare
• Granatgevar
• Granattillsats
• Granatkarbin
• Granatspruta

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Airaksinen, Karin (26 december 2023). ”Sa tillverkas en artillerigranat ? folj med till hemliga fabriken” . SVT Nyheter . https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-tillverkas-en-artillerigranat-folj-med-till-hemliga-fabriken . Last 29 december 2023 .  

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Grenadjar
• Lista over svenska militara automatkanoner

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]