En
giljotinklausul
ar en typ av
klausul
som innebar att en hel uppsattning av avtal upphor att galla om enbart nagot av de berorda avtalen sags upp av en avtalspart. Klausultypen ar uppkallad efter
avrattningsverktyget
giljotin
. Giljotinklausuler tillampas sarskilt av
Europeiska unionen
i vissa
internationella avtal
for att sakerstalla
unionsrattens
sammanhallning och undvika att vissa tredjelander ? till exempel
Schweiz
? ”plockar russinen ur kakan” genom att bara tillampa de delar av unionsratten som ar fordelaktiga for dem sjalva.
[
1
]
Exempel: Giljotinklausuler i bilaterala avtal mellan Europeiska unionen och Schweiz
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Schweiz
forhallande till
Europeiska unionen
regleras av over hundra olika
bilaterala avtal
. Vissa av dessa avtal ar tatt forknippade med varandra, till exempel genom att de tillsammans reglerar tillgangen till den
inre marknaden
, och omfattas darfor av giljotinklausuler.
[
1
]
Genom sju bilaterala avtal som slots den 21 juni 1999 och tradde i kraft den 1 juni 2002 har Schweiz viss tillgang till den inre marknaden. Avtalen innehaller en gemensam giljotinklausul som innebar att om nagot av avtalen sags upp kommer samtliga sju avtal att upphora att galla vid samma tidpunkt. Till exempel foreskriver artikel 25 i
avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om fri rorlighet for personer
foljande:
[
2
]
”
|
1. Detta avtal skall ratificeras eller godkannas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna forfaranden. Det trader i kraft den forsta dagen i den andra manaden efter dagen for den sista anmalan om deponering av ratificerings- eller godkannandeinstrumenten for foljande sju avtal:
Avtal om fri rorlighet for personer
Avtal om luftfart
Avtal om gods- och persontransporter pa vag och jarnvag
Avtal om handel med jordbruksprodukter
Avtal om omsesidigt erkannande i samband med bedomning av overensstammelse
Avtal om vissa aspekter rorande offentlig upphandling
Avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete
(...)
3. Europeiska gemenskapen eller Schweiz far saga upp avtalet genom att anmala sitt beslut till den andra avtalsslutande parten. Om en sadan anmalan gors skall punkt 4 tillampas
4. De sju avtal som namns i punkt 1 skall upphora att galla sex manader efter mottagandet av (...) en sadan anmalan om uppsagning som avses i punkt 3.
|
?
|
– Artikel 25 i
avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz om fri rorlighet for personer
|
En liknande giljotinklausul finns i tva bilaterala avtal om Schweiz deltagande i
Schengenregelverket
och
Dublinforordningen
, som slots den 26 oktober 2004 och tradde i kraft den 1 mars 2008. Enligt klausulen upphor bada avtalen om ett av dem sags upp.
[
3
]
- ^ [
a
b
]
”Bilateral Agreements I”
(pa engelska).
Schweiz regering
.
https://www.eda.admin.ch/europa/en/home/europapolitik/ueberblick/bilaterale-1.html
. Last 28 mars 2022
.
- ^
”Artikel 25 i konsoliderad version av avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, a ena sidan, och Schweiziska edsforbundet, a andra sidan om fri rorlighet for personer”
.
EGT L 114, 30.4.2002 (konsoliderad version: 2002A0430(01), 01.01.2021, s. 20?21)
. EUR-Lex
.
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02002A0430(01)-20210101
.
- ^
”Artikel 17.2 i avtal mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsforbundet om Schweiziska edsforbundets associering till genomforandet, tillampningen och utvecklingen av Schengenregelverket”
.
EUT L 53, 27.2.2008, s. 57
. EUR-Lex
.
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:22008A0227(03)
.