Genushistoria , den del av historievetenskapen som studerar genus som social konstruktion . Genushistoriker studerar saval individer som organisationer, ideologier och identiteter. Ett stort genombrott var nar den amerikanska historikern Joan Kelly-Gadols i sin artikel "Did Women have a Renaissance?" fran 1977, ifragasatte epokindelningen i vasterlandsk historia. Hon visade pa att renassansen ledde till storre frihet for man, medan kvinnor ofta fick mindre frihet om man jamfor med medeltiden. ^{[ 1 ] [ 2 ]}

Genomslag [ redigera | redigera wikitext ]

'Fribrytning' fran kvinnohistoria [ redigera | redigera wikitext ]

I borjan pa 1990-talet var rosterna manga som foresprakade en overgang fran kvinnohistoria till genushistoria. Joan Scott hade 1986 i sin artikel "Gender: A Useful Category of Analysis" argumenterat for att man inte kunde undersoka enbart kvinnors forflutna, eftersom kvinnor endast existerade i relation till man. ^{[ 3 ] [ 4 ]} I Sverige introducerades begreppet genus som historievetenskapligt verktyg av Yvonne Hirdman i en artikel i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1988. ^{[ 5 ]}

Kritik [ redigera | redigera wikitext ]

Overgangen gick dock inte helt utan motstand. Somliga ansag att detta tankesatt bara var menat att tilltala man inom disciplinen, da det upplevdes antyda att kvinnors historia inte kunde diskuteras utan dem. ^{[ 6 ]} Betydligt senare, ar 2005 stallde sig tva forskare, Joanne Bailey (Cambridge University) och John Arnold (University of London), fragan om uppkomsten av genushistoria gommer kvinnor fran historien aterigen (ursprungligen: "Is the rise of gender history 'hiding' women from history once again?"). Artiklarna publicerades i den attonde utgavan av History in Focus, kallad "Gender", fran Institute of Historical Research i London ^{[ 7 ]} . Slutsatsen i Baileys artikel uttryckte att det fanns storre mojlighet att synliggora kvinnor i historien nu nar genus etablerats som en egen disciplin, men hon understrok ocksa vikten av att sakerstalla kommunikation och samarbete mellan kvinnohistoriker och genushistoriker. ^{[ 8 ]} Arnold a andra sidan lutade sig mot arbete av Judith Butler , som sade att genus som koncept ar "ostabilt" och "flytande", och inte kan ses isolerat, enbart strukturellt, ^{[ 9 ]} vilket enligt Arnold skulle innebara att 'kvinnor' inte har nagon separat mening fran 'man' i den kontexten. Utifran detta drog han foljande slutsats: ^{[ 10 ]}

If the 'women' we imagine 'recovering' from the medieval past are women seen as easily separable from the men around them, experiencing a notably different kind of life by dint of their femaleness, and possessed of a stable core of womanhood, then, yes, gender history is hiding these women.

Genus i tekniken [ redigera | redigera wikitext ]

Teknik ar nagot som historiskt sett kopplats samman med maskiner inom industrin och militaren, omraden som dominerats av man, vilket resulterade i att teknik kodades som maskulint. Starkt bidragande var den kraftigt mansdominerade ingenjorskonstens snabba framvaxt under 1800- och 1900-talen som ledde till att de allra flesta arbeten dar maskinhantering ingick, innehades av man. ^{[ 11 ] [ 12 ]} Da Sverige inte var delaktig i varken forsta, eller andra varldskrigen sa fick kvinnor heller inte chansen att ta over mannens roller i ingenjorsvetenskap, tung industri eller vapentillverkning. Det ledde till att det saknades mojligheter att fa nagon start i kunskap eller erfarenhet till att jobba i dessa tekniska yrken, forutom via en utbildning. ^{[ 13 ]}

Mer tydligt i nutiden ar kopplingen mellan att exponeras for teknologi tidigt i livet parallellt med vilken vag man gar i sin hogre utbildning. ^{[ 11 ]} Val av leksaker eller lekar i tidigt skede av livet kan ocksa rikta individen mot vilken utbildning den senare kommer gora, dar pojkar ofta utvecklar teknisk kunskap och fardigheter, medan flickor utvecklar kommunikativa formagor och ‘kanslomassig laskunnighet’. ^{[ 14 ]} Pojkar leker med bilar, flygplan eller sport liknande leksaker, medan flickor leker med olika typer av dockor eller bocker. Detta lar barnen tidigt vilken roll deras leksaker kraver fran dem dar flickor blir omhandertagande, medan pojkar blir tekniska och problemlosare. ^{[ 14 ]} Det fortsatter med kulturen som tycker att samhallet ska vara uppbyggt dar mannen loser problem och kvinnorna tar hand om hemmet. ^{[ 14 ]}

Ingenjorsutbildningen och kvinnor [ redigera | redigera wikitext ]

Da ingenjorsyrket sags som ett manligt yrke med mycket maskinhantering och hog utbildningsniva, kom kvinnor i skymundan. Utbildningen pa KTH (Kungliga Tekniska Hogskolan) siktade pa att forbereda man i deras framtida karriarer med fokus pa att utveckla deras yrkesmassiga rorlighet (formagan att ga mellan tjanster och positioner) samt sallskaplighet som sags som valdigt maskulin vilket da gjorde att kvinnor sags olampliga att studera till ingenjor. ^{[ 13 ]} Tillsammans med att det sags som en tuff utbildning sa ansags man skydda kvinnor fran att ge upp sin ‘rena kvinnlighet’. ^{[ 13 ]} Aven efter det att utbildningen officiellt tog emot kvinnliga ansokningar 1921, sa var skolans informella, kulturella budskap riktat mot unga man dar de erbjod dessa en hogre utbildning for att slutligen hamna i den samhalleliga eliten. ^{[ 13 ]}

Mejeriindustrin [ redigera | redigera wikitext ]

Ett undantag var mejeriindustrin dar majoriteten av maskinhanteringen i slutet pa 1800-talet och borjan av 1900-talet skottes av kvinnor, 'mejerskor'. Aven har skedde dock ett skifte. Da tekniken utvecklades och mejeripersonalen inte langre behovde vara i direkt kontakt med den (for man) tabubelagda mjolken, ersattes 'mejerskan' gradvis av 'mejeristen'. Vid 1940-talets borjan var over tva tredjedelar av alla mejeriarbetare i Sverige man. ^{[ 15 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]