Geiserik eller Genserik , var en vandalisk kung, som 428 eftertradde sin halvbror Gunderik som kung over de astingiska vandalerna och de med dem forenade alanerna i Andalusien i sodra Spanien . I Nordafrika grundade han ett eget rike. Han skaffade sig dar en stark sjomakt med vars hjalp han gjorde harjningstag runt Medelhavets kuster och bland annat intog och plundrade staden Rom .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Den vastromerske stathallaren i Nordafrika Bonifatius som lag i konflikt med sin regering i Rom vadjade 429 till Geiserik om hjalp och med sina vandaler och alaner tog sig Geiserik over Gibraltar sund till Nordafrika. Dar kom han dock snart i delo med Bonifatius, besegrade dennes har och intog staden Hippo Regius ar 431 .

Romarna blev tvungna att ar 435 erkanna honom som harskare over nagra kustomraden i nuvarande Algeriet och Tunisien men i utbyte blev hans folk romerska foederati (underordnade allierade). De omraden som undantagits var ostra Numidien och den prokonsulariska provinsen Afrika med Karthago . Denna uppgorelse brot kungen mot nagra ar senare nar han ockuperade nuvarande Tunisien och ar 439 gjorde Karthago till centrum for sitt rike.

Ett nytt fordrag med romarna 442 , da Geiserik framstod som suveran harskare, hindrade honom inte fran att utvidga sitt valde till havs med Sicilien , Sardinien och Korsika . Han erovrade pa 400-talet Balearerna och anvande oarna som bas for sjoroveri. Vandaliska sjorovarflottor hemsokte ofta Medelhavets oar och norra kustlander med sina plundringar. Kejsar Justinianus av Bysantinska riket tog dock senare oarna med sin flotta.

Geiserik knot aven forbindelser med hunnernas konung Attila , vars tag till Gallien 451 han anses ha foranlett.

Efter mordet pa kejsare Valentinianus III 455 lar den mordades anka Eudoxia ha pakallat Geiseriks hjalp mot Valentinianus baneman och eftertradare, senatorn Petronius Maximus , vilken hon varit tvungen att gifta sig med. I alla handelser kom Geiserik med sin flotta till Tibern samtidigt med att den nye kejsaren mordades av sammansvurna. Rom plundrades under fjorton dagar, och jamte det rika krigsbytet hemforde Geiserik aven kejsarinnan Eudoxia och hennes bada dottrar, av vilka den ena, Eudoxia, formaldes med hans son och eftertradare Hunerik .

Geiserik fortsatte under de foljande bada decennierna sina harjningstag, och det stora anfall de bada kejsarhoven 475 gemensamt planlade mot honom misslyckades fullstandigt. Geiserik dog 477 , och darefter sjonk snart vandalernas makt.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Vandalerna i Rom

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Geiserik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)