Gamla testamentet eller Gamla Testamentet , ^{[ 1 ]} ofta forkortat GT , ar den forsta delen av den kristna kyrkans bibel som innehaller kyrkans kanon , det vill saga grundlaggande rattesnoren, regler och normer. Gamla testamentet bestar av flera separata skrifter, olika manga i olika kristna traditioner. De skrifter som enligt protestantisk tradition ingar i Gamla testamentet ar helig skrift inom bade judendomen och kristendomen. Skrifternas ordningsfoljd ar inte densamma inom kristendomen och judendomen.

Inom den romersk-katolska kyrkan och inom den Ostliga kyrkan raknar man till kanon en del skrifter fran grekiska handskrifter som inte ingar i den Hebreiska bibeln Tanakh eller Gamla testamentet enligt protestantisk tradition. Se artikeln Gamla testamentets kanon for en detaljerad beskrivning.

Nar beteckningen Gamla testamentet anvands i nutida uppslagsverk och i vetenskapliga sammanhang ^{[ 2 ]} ar det inte nagon nedvardering av den judiska religionen som nagot forlegat, gammalt i negativ bemarkelse eller som bara ett forstadium till kristendomen. ^{[ 3 ]} I den har artikeln anvands termen Gamla testamentet pa traditionellt satt for att inte forvirra med andra termer nar det finns ett vedertaget begrepp for det som artikeln handlar om.

Innehall [ redigera | redigera wikitext ]

Gamla testamentet inleds med en skildring av skapandet av himmel och jord samt av tva manniskor, en man och en kvinna. Andra texter fran Bibelns forsta bok ar de som bland annat handlar om syndafallet , de forsta manniskorna, syndafloden , Babels torn och patriarkerna . Den andra bokens texter handlar om Mose och Israels folks uttag ur Egypten. Samuelsbockerna , Kungabockerna och Kronikebockerna med flera berattar sedan om israeliternas vidare oden. I Gamla testamentet finns aven lagbocker, profetiska och poetiska bocker. Skildringarna har karaktaren av gudomliga budskap till folket och dess ledare fram till den sa kallade mackabeertiden , det vill saga omkring 165 f.Kr. ^{[ 4 ]}

Kanda berattelser [ redigera | redigera wikitext ]

Vid sidan om det religiosa budskapet har bibeltexternas enskilda berattelser spelat en utomordentligt viktig roll i den vasterlandska kulturen. Deras symboliska universum har levererat incitament och material till litteratur, konst, politiskt tankande, ^{[ 5 ]} och har inspirerat manga kompositorer, konstnarer och forfattare. Texterna har paverkat vastvarldens satt att tanka och har format dess samhalle, kultur och tradition oavsett om man ar troende eller inte. ^{[ 6 ] [ 7 ]} Har finns spannande episoder, fantasieggande skildringar, poesi och intressanta manniskooden som har lasts och kommenterats mest i varldshistorien och som har berattats muntligt i manga hundra ar. I Sverige anvandes Bibeln som lasebok anda in pa 1900-talet. ^{[ 8 ]}

Harnedan foljer hanvisningar till nagra av de mest kanda av Gamla testamentets berattelser.

Jordens skapelse, Adam och Eva , Forsta Mosebok 1?2 Syndafallet , Forsta Mosebok 3 Kain och Abel , Forsta Mosebok 4 Syndafloden och Noas ark , Forsta Mosebok 8 Babels torn , Forsta Mosebok 11 Sodom och Gomorra , Forsta Mosebok 18:16f Abraham offrar Isak , Forsta Mosebok 22 Den brinnande busken , Andra Mosebok 3 De tio budorden , Andra Mosebok 20

Josua vid Jerikos murar , Josua 6 Simson och Delila , Domarboken 16 David och Goliat , Forsta Samuelsboken 17 Salomos dom, Forsta Kungaboken 3 Elias himmelsfard , Andra Kungaboken 2 Jobs provningar , Job 1?2 De tre mannen i den brinnande ugnen , Daniel 3 Daniel i lejongropen , Daniel 6 Jona och valfisken , Jona 1-2

Tillkomsthistoria [ redigera | redigera wikitext ]

Skrifternas alder [ redigera | redigera wikitext ]

Gamla testamentet ar ingen enhetlig, sammanhangande bok utan en samling enskilda skrifter. Skrifterna har bevarats genom bade muntlig tradition och genom att texten kopierades gang efter gang, till en borjan, forst endast i form av bokrullar. Nagot original finns inte. De flesta anser att nedtecknandet har agt rum i flera olika versioner under tiden fran cirka mitten av forsta artusendet och fram till cirka ar 160 f.Kr. De muntliga traditionerna berattar om judiska folkets oden fran tiden fore bosattningen i Kanaans land och till aterkomsten fran babyloniska fangenskapen . Enligt judisk tradition inleds kanon , ( Tanakh ) med de fem Mosebockerna , i judisk tradition kallad Lagen (Torah). I denna samling finns berattelser, lagar och urkunder av olika slag. Sedan kommer i den judiska kanon Profeterna (Nevi'im), som ar traditioner om och av heliga man (profeter) fran olika tider. Den sista samlingen, Skrifterna (Kethuvim), slutligen innehaller poesi och vishetsdiktning. Denna ordningsfoljd anses aterspegla den turordning i vilken skrifterna fick sin fasta form och borjade betraktas som heliga skrifter. Lagen eller de fem Mosebockerna (grek Pentateuken), tillhor alltsa den samling skrifter som man forst borjade betrakta som en helig skrift. Att en skriftsamling borjade betraktas som helig skrift vid en viss tidpunkt betyder inte att innehallet inte skulle vara aldre. Tvartom anses det att en del psalmer i Psaltaren, som tillhor Skrifterna kan vara fran 900-talet. ^{[ 9 ]} Det betyder inte heller att skrifterna inte genomgatt medveten eller omedveten forandring. En tydlig sadan bearbetning ar den sa kallade deuteronomiska historieskrivningen. ^{[ 10 ]}

De bada forbunden [ redigera | redigera wikitext ]

Den kristna beteckningen "Gamla testamentet" anknyter till tanken pa manniskans relation till det gudomliga som ett forbund mellan tva parter. Ordet "Testamente" kommer fran det latinska ordet testamentum, som betyder "forbund". Gamla testamentet (GT) ar en forkortning av "Gamla forbundets skrifter" . Beteckningen Gamla testamentet kunde borja anvandas forst sedan "Nya forbundets skrifter" , forkortat Nya testamentet (NT) blivit en skriftsamling. Den kristna kyrkan betraktade alltsa sina egna skrifter som heliga samtidigt som man betraktade de judiska heliga skrifterna som heliga.

Inom kristendomen ses inte Nya testamentet (NT) bara som ytterligare nagra skrifter till de tidigare. De egna skrifterna i NT ses som annorlunda. De kastar nytt ljus av de tidigare skrifterna. Den kristna kyrkan hade fatt en ny syn pa Gamla testamentet. I Gamla testamentet sag man Jesus Kristus pa ett foregripande satt.

Anda in i modern tid kom sedan det av den kristna kulturen dominerade vasterlandet att ha en negativ syn pa den judiska forstaelsen av Gamla testamentet. Sedan slutet av 1900-talet finns ett nagot oppnare klimat dar kristna inte langre ser den judiska tolkningen som nagot forlegat eller bara som ett forstadium till kristendomen utan man forsoker se hur den judiska tolkningen kan passa in i den kristna livsforstaelsen. ^{[ 11 ]} Fran judiskt hall soker man pa motsvarande satt att forsta pa vilket satt Jesus passar in den judiska forstaelsen av de heliga skrifterna ( Tanakh ). ^{[ 12 ]}

Forandrade sprakforhallanden [ redigera | redigera wikitext ]

Skrifterna i Gamla testamentet ar fran borjan skrivna pa hebreiska. Undantag ar korta avsnitt i Esras bok , Jeremias bok och Daniels bok (Esra 4:8?6:18, 7:12?26, Jeremia 10:11, Daniel 2:4?7:28), som ar skrivna pa arameiska , ett sprak som ar beslaktat med hebreiskan. Tidigare ansags att hebreiskan pa 200-talet f.Kr. inte langre var ett talat sprak. Textfynden i Qumran har visat att hebreiskan kanske levde vidare vid sidan av arameiskan. ^{[ 13 ]} I den hellenistiska kulturen som da var den dominerande kulturen i omradet kring ostra delen av Medelhavet talades grekiska. Behovet av att kunna forsta de hebreiska skrifterna bland andra an dem som forstod hebreiska gjorde att man oversatte den hebreiska texten till grekiska. Bland de arameisktalande utbildade sig en tradition att lite fritt beratta texten. Dessa berattelser nedtecknades och kallas targumer . Bland de judar som bodde i Alexandria i Egypten kom den mest betydelsefulla grekiska oversattningen Septuaginta att bli deras bibel. Det var framst Lagen (grekiska: Pentateuken), men aven andra skrifter som samlades och kopierades i bokrullar.

Denna grekiska oversattning blev den oversattning som de forsta kristna anvande sig av. I den grekiska oversattningen samlades skrifterna i en annan ordning nar det blev mojligt pa 300-talet att framstalla en samlad skrift i bokform, en sa kallad codex . Man placerade dem i en sorts tankt tidsordning. Forst satte man Lagen, sen de skrifter som behandlade historien och sist satte man de skrifter som var framatblickande (profeterna). Daremellan satte man in det som i den judiska kanon kallas "Skrifterna". Inom de Ostligt ortodoxa kyrkorna anvander man fortfarande oversattningar som grundar sig pa Septuaginta .

Septuagintas ordning mellan skrifterna foljde sedan Hieronymus nar han omkring ar 400 e.Kr. skapade den latinska oversattningen ( Vulgata ). De officiella svenska oversattningarna har ocksa denna ordningsfoljd mellan skrifterna. Bland de judiska skriftlarde holl man sig till den hebreiska texten och den ordningsfoljd skrifterna har i Tanakh.

Forskningens syn pa textens framvaxt [ redigera | redigera wikitext ]

Den process som ledde fram till att Gamla testamentet blev Gamla testamentet, ar ytterst svar att folja i detalj och manga teorier har framstallts. Man brukar urskilja tre olika satt att angripa denna fraga: den litterarkritiska ansatsen, den formhistoriska ansatsen och den traditionshistoriska ansatsen. ^{[ 14 ]} Den litterarkritiska ansatsen utvecklades pa 1800-talet till en sarskild riktning kallad den litterarkritiska skolan med namn som Julius Wellhausen . Han och hans efterfoljare har identifierat olika litterara kallor som grund for skrifterna i syfte att komma at den ursprungliga "forfattarens text". Denna litterarkritiska skola har kritiserats for att ha en alltfor modern syn pa den antika forfattarrollen. Profeterna var inga som satt och skrev, menar kritikerna. Litterarkritikernas syn pa vad som ar akta och senare tillskott i t.ex. profetskrifterna har mott stark kritik. ^{[ 15 ]} Ett bestaende resultat ar dock identifieringen av tva bearbetningar som P-kretsen (prast-kretsen) och D-kretsen (Deuteronomisten) gjort av de bibliska traditionerna. Dessa kretsar var larda man, som fortlopande kommenterade traditionerna och pa sa vis gav sina varderingar av materialet utifran sin teologiska syn.

Den formhistoriska ansatsens forgrundsgestalt ar Hermann Gunkel . Han menar att det finns ett samband mellan den form som en text har och hur texten kommit till. Utifran denna iakttagelse gjorde Hermann Gunkel en klassificering av de formelement som han sag i texterna. Formhistorikernas avsikt var att sedan forsoka identifiera formelementens ursprung. Ett exempel ar att formhistorikerna framforde att Psaltarens psalmer skulle ses ur ett kultiskt sammanhang, vilket de kunde visa utifran de formelement de identifierade. Detta har haft stor betydelse for forstaelsen av psaltarpsalmernas ursprung och deras uttolkning. Kritiken har ofta gallt att man for mycket sett till de olika formerna och haft en overdriven tro pa att komma fram till sakra resultat nar det galler hur skillnaderna i form skall tolkas. Ett bestaende resultat ar dock att de betonade sprakets formbundenhet i motsats till litterarkritikernas betonande av enskilda skrivares, redaktorers med fleras insatser. Forsoken att placera in formerna i historiska sammanhang maste goras med storre forsiktighet an vad som gjordes i borjan nar metoden var ny, anser senare kritiker. ^{[ 16 ]}

En annan ansats ar den traditionshistoriska ansatsen med namn som Gerhard von Rad . Han har framst betonat det muntliga forstadiet till skrifterna. Ordet Traditionshistoria ar inte ett entydigt begrepp. Det anvands som beteckningen pa en vetenskaplig metod men ocksa som beteckning pa en viss riktning med denna ansats. ^{[ 17 ]} Begreppet traditionshistoria anvands inom denna riktning om undersokningar pa vilket satt de olika traditionsbararna satt sin pragel pa de traditioner de formedlar. Med traditionshistoria avser man vanligen vad som hant innan den slutliga texten blev fixerad i dess nuvarande form. De enskilda skrifterna har alla sin speciella tillkomsthistoria. Det behandlas i separata artiklar.

Olika litterara genrer [ redigera | redigera wikitext ]

Gamla testamentets skrifter uppvisar en mangd olika genrer. En sadan ar berattelsen. En berattelse kan handla om en handelse, eller vara en fabel, en gata, en slakthistoria och sa vidare. Berattelserna i Gamla testamentet aterges ofta i flera olika versioner, ibland ar uppgifterna i berattelserna motstridiga. Till exempel upprepas det som star i Kungabockerna delvis i Kronikebockerna . Berattelserna paminner inte sallan om de omgivande kulturernas berattelser, sa till exempel kan man se tydliga likheter mellan Enuma Elish och berattelsen om skapelsen i Gamla testamentet. Berattelserna bar aven tydliga spar av att ha blivit kommenterade innan de skrevs ned. De anonyma personerna bakom detta kommenterande har haft speciella syften. Ett sadant ar exempelvis den som kallas P och som bland annat paverkat texten i Mosebockerna . Namnet P kommer av att man tyckt sig finna att bearbetningen skett i prasterlig riktning. En annan sadan osynlig hand brukar kallas D eller Deuteronomisten. Dess paverkan pa texten har framst gallt att folket syndat och avfallit fran tron pa Gud. Som ett resultat av detta avfall bestraffas folket av den gudomliga vreden. Profeternas forkunnelse om bestraffningen och loftet om en kommande befrielse fran straffet anses paverkad av denna syn pa forhallandet mellan Gud och folket.

En annan genre ar poesin. Den finns framst i Psaltaren , men finns ocksa utspridd i manga andra skrifter. Nagra sadana exempel ar uttagssangen i 2 Mosebok 15, Deborasangen i Domarboken 5, Nahum kap 3. Nagon skarp grans finns inte mellan berattande text och poesi. Utmarkande for poesin ar dock att uttryckssattet ar mer kortfattat och att den ofta praglas av parvisa utsagor, den sa kallade parallellismen .

En ytterligare genre ar vishetslitteraturen. Det utmarkande for denna genre ar att den ger uttryck at installningar till livet i sentensform. Predikaren innehaller just sadant material. Till denna genre raknas ocksa Jobs bok med dess fragestallning om hur det kan finnas en gudomlig rattvisa nar den rattfardige drabbas av olyckor.

En annan betydelsefull genre ar profetlitteraturen. Det speciella med denna litteratur ar att profetens ord blandas med berattelser om profetens liv. Det profeterna framfor ar vad "Herren sager …". Det ar dels en dom over mycket i det forgangna men ocksa loften for framtiden for ett folk som ar hart drabbat av olyckor. Profetlitteraturen ger en uttydning av den aktuella situationen sett ur framtidens perspektiv.

Historia, myt och rit [ redigera | redigera wikitext ]

I det berattande materialet i Gamla testamentet skildras hur Israels folk blir ett folk, hur det invandrar i Kanaans land och dess storhetstid under kung David, den babyloniska fangenskapen och atervandandet. Detta skeende har varit foremal for mycket olika bedomning. Orsaken till detta ar att utomstaende kallor endast i undantagsfall har uppgifter som kan bekrafta historiciteten i det som berattas. Det finns hela skalan av varderingar fran att allt ar historiskt riktigt till att det mesta ar uppdiktat utan forankring i nagot historiskt skeende. En orsak till den skilda bedomningen ar att berattaren inte primart ar intresserad av att fa fram det historiska skeendet i sig, sa som modern historieforskning tar sig an historien med kallkritik med mera. Vad berattaren ar intresserad av ar att fora vidare traditioner som berattaren har tillgang till och att ge dem en religios tolkning. En annan orsak ar naturligtvis att det ror sig om ett litet ganska obetydligt folk. Det ar alltsa en tendensios berattelse med avsikt att visa pa folkets rotter tillbaka i tiden och att ge folket en plats i historien samtidigt som berattandet ger en vagledning for folkets tro och liv.

Berattelserna ar sedda ur ett mytologiskt perspektiv, det vill saga som ett gudomligt tilltal med ett existentiellt innehall. Aven av nutida lasare betraktas de bibliska berattelserna som meningsskapande och som ett gudomligt tilltal. Berattelsen om uttaget ur Egypten i Andra Mosebok har t.ex. anvants av medborgarrattsrorelsen i USA pa 1900-talet som nagot som gett hopp i kampen for frihet och manskliga rattigheter. Manga av personerna i Gamla testamentet behandlas aven i skrifter i andra religiosa traditioner t.ex. i Koranen .

I Koranen framstalls personerna pa ett nagot annat satt i enlighet med dess religiosa tradition. Ett exempel ar att Koranen berattar om hur Abraham gor uppror mot sin far, darfor att fadern ar en som dyrkar flera gudar. I Koranen for Abraham aven samtal med andra personer om sin tro pa en gud. Inget av detta finns i Gamla testamentet. Liknande olikheter foreligger aven nar det galler andra religiosa riktningars behandling av det gammaltestamentliga materialet.

I de gammaltestamentliga texterna aktualiseras en mangd olika teman. Nagon systematisk framstallning, sa kallad teologi, finns inte utan i stallet finns ett flertal olika synsatt, som existerar sida vid sida utan problem. Detta har gett upphov till skilda tolkningar och framstallningar senare. Dar finns allt fran att Gamla testamentet innehaller "rena sagor" som enbart har ett historiskt intresse som illustration till aldre tiders varldsbilder, antropologi och forestallningar till de som menar att Gamla testamentet skall bokstavligt ses som Guds ord och dar vetenskapen kommit fram till nagot annat sa har vetenskapen annu inte kommit fram till den sanning som Bibeln innehaller. De flesta bedomningar av Gamla testamentet hamnar nagonstans mitt emellan dessa ytterpoler. Ofrankomligt ar att berattelserna har gett upphov till ett stort antal konstnarliga verk och under lang tid varit en vasentlig del av manniskors tankevarld, vare sig det varit inom nagon speciell religios riktning eller inte.

Under hela 1900-talet har Gamla testamentets text varit foremal for en intensiv forskning dar man jamfort texterna med det material som kommit fram genom de arkeologiska utgravningarna som samtidigt gjorts i Framre Orienten. Resultatet av dessa forskningar har visat pa att det finns stora likheter med texter fran det arkeologiska materialet. Intresset har riktat sig bland annat mot vilken sorts texter som Gamla testamentet innehaller. Det arkeologiska materialet har framfor allt riktat uppmarksamheten mot fragan om ritens och mytens betydelse for forstaelsen av Gamla testamentet. Till exempel. nar det galler det som ytligt sett ser ur som historiska skildringar, sa visar texter fran babyloniska, sumeriska och texter fran den antika staden Ugarit pa att texterna i vissa fall haft en roll i kulten, som ritualtexter eller myter berattade i ett sadant sammanhang. Att ensidigt stalla fragan om fakticiteten bakom en sadan skildring gor inte texten rattvisa. Manga exempel kan ges. ^{[ 18 ]} Risken for att missforsta texterna har minskat genom de paralleller som man funnit i andra kulturers texter i omradet. Aven om en modern bibellasare kanske varjer sig mot tanken pa att texterna kan vara ritualtexter sa har det papekats att en sadan syn inte ar mindre trovardig an att ta allt som historiska fakta. ^{[ 19 ]} Myten kan betraktas som en tolkning i en historisk drakt av det rituella handlandet som deltagarna i riten ar med om.

Om det rituella handlandet under olika tider i det antika Israel ar mycket litet kant utom det som galler offren i templet. Manga forutsatter att man firat en nyarsfest som skulle ha inletts pa hosten och som skulle vara en fornyelsefest, da kungen spelat en avgorande roll. Kanske har det varit en forbundsfornyelsefest av nagot slag eller liknande. Detta har jamforelserna med kringliggande kulturer visat. Eftersom texterna varit foremal for bearbetning i manga steg kan inget sakert sagas lika lite som man kan saga vad som ar historia i var mening. Nagra viktiga texter med funktionen av att vara religiosa myter ar till exempel skapelseberattelsen i 1 Mos, berattelsen om uttaget ur Egypten, Mose med lagens tavlor pa Sinai berg, med flera. ^{[ 20 ]}

Texternas uttolkning [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan Gamla testamentet blivit en etablerad text, sa bevarades den noggrant av masoreterna, som ocksa pa 500-talet satte in vokaler och betoningstecken i den ursprungliga rena konsonanttexten. Den kristna kyrkan anvande sig tidigt av den grekiska oversattningen och senare i vasterlandet av den latinska (omkring 400-talet) i stallet for den hebreiska texten.

Texterna har fortlopande varit foremal for uttolkning. Bade judisk, kristen och annan uttolkning har gjorts av texten. Uttolkning har skett utifran olika tolkningstraditioner, t.ex. allegorisk , typologisk och sa vidare och med olika bibelsyn . I modern tid betonas ofta att den enskilde lasaren sa som han/hon laser texten i sin tid har ratt. ^{[ 21 ]} Denna fraga behandlas inom hermeneutiken .

Alla oversattningar ar samtidigt tolkningar. Nagon neutral tolkning gar inte att astadkomma. Aven om oversattaren uttryckligen betonar att oversattningen ar gjord fran grundtexten, sa ar den en tolkning gjord utifran en viss utgangspunkt. Ofta ar det en trosgemenskap som vill ha sin egen oversattning for att da samtidigt ha trosgemenskapens tolkning. Detta skedde redan nar Gamla testamentet forsta gangen oversattes till grekiska och andra tidiga oversattningar. Man var tvungen att hitta ord och uttryck i det egna spraket som sa gott det gick motsvarade de hebreiska orden och uttrycken.

Oversattningarna har samtidigt ofta funktionen av att halla samman en viss trosriktning. Septuaginta tenderade att bli de kristnas bibel, darfor gjordes tidigt forsok att skapa en judisk oversattning for grekisktalande judar av t.ex. Symmachus och Theodotion . Aven senare oversattningar till olika folksprak och moderna oversattningar har fungerat sa, till exempel King James Version, Nova Vulgata, Nya varldens oversattning och 1917 ars oversattning. Malsattningen med Bibel 2000 var att skapa det svenska sprakomradets oversattning. ^{[ 22 ]} Uppgiften for dem som oversatte Bibel 2000 var att overfora texten till var tids svenska sprakbruk, det vill saga man skulle undvika specialtermer, sa kallade hebraismer, som ar vanliga i 1917 ars oversattning. 1917 ars oversattning hade i stallet som mal att skapa en text som sa nara som mojligt foljde den hebreiska texten. Bibel 2000 begriplighet har skett till priset av att de hebreiska formuleringarna i manga fall har mast overges.

Handskrifter och tryckta texter [ redigera | redigera wikitext ]

Biblia Hebraica Quinta
Forfattare	Redaktionskommitte under ledning av Adrian Schenker
Originalsprak	Biblisk Hebreiska Biblisk Arameiska
Del i serie
Ingar i serie	Biblia Hebraica
Foregas av	Biblia Hebraica Stuttgartensia

I borjan nar den Hebreiska Bibeln skrevs ner, sa skedde det i handskrifter av bokrullsformat, dar sida fogades till sida i en lang rulle. Bokrullarna ersattes nagra hundra ar e.Kr. av ett format som kunde innehalla en mangd skrifter, kallat codex och som liknar nutida bocker. Bokrullarna kunde av praktiska skal inte innehall for mycket utan att bli ohanterliga t.ex. kunde inte alla fem Mosebockerna fa plats i en bokrulle, aven om de uppfattades som en skrift. Rullen hade en hallare i varje ande och nar man laste rullade man fram texten fran den vanstra hallaren till den hogra. Vanligen inneholl en bokrulle darfor endast en eller ett fatal skrifter. Bokrullarna ersattes under de forsta arhundradena e.Kr. tiderakning av det sa kallade codex -formatet. Fordelen med en codex ar att den kan innehalla manga fler bocker och darmed ocksa ge upplysning om ordningsfoljden mellan skrifterna.

Nar handskrifter blev utslitna pa grund av flitigt bruk sa kopierades de noggrant av judiska skriftlarda. Gamla hebreiska handskrifter har bevarats aven i sa kallade genizoter . I genizan i Kairo patraffades pa 1800-talet den handskrift som idag utgor grunden for mycket av det vetenskapliga arbetet med den hebreiska texten. Den kallas Codex Leningradensis daterad till ar 1008 e.Kr. och ar den aldsta bevarade fullstandiga texten till Gamla testamentet. Den finns pa British Museum i London.

Innan denna text blev kand fanns en utgava den hebreiska texten, den sa kallade Textus Receptus , tryckt i en forsta utgava 1525, som grundade sig pa en sammanstallning av for boktryckaren pa 1500-talet tillgangliga handskrifter, alla av yngre datum an Codex Leningradensis. Nar det blev mojligt att trycka den hebreiska texten som tidigare endast funnits i handskrifter, sa gjordes flera forsok att fa till en sa korrekt text som mojligt, men eftersom handskrifterna skilde sig at, blev det fran borjan inte klart vilka handskrifterna man skulle ratta sig efter och hur man skulle gora med varianterna. Forst genom utgivningen av Biblia Hebraica har detta problem losts. Det finns en handskrift som ar nagot aldre an Codex Leningradensis, den sa kallade Aleppo-handskriften fran ar 985 e.Kr. som ar foremal for bearbetning. Den har stora likheter med Codex Leningradensis men ar inte fullstandig. Det pagar en standig jamforelse mellan olika handskrifter. Den senaste textutgavan, som annu ej ar komplett kallas Biblia Hebraica Quinta .

Nar den hebreiska texten skall faststallas finns nagra cirka 500 ar aldre handskrifter med en oversattning till grekiska av Gamla testamentet (tillsammans med Nya testamentet) i till exempel Codex Vaticanus (storre delen av Gamla testamentet), Codex Sinaiticus (andra halften av Gamla testamentet) och Codex Alexandrinus (storre delen av Gamla testamentet). Dessutom den latinska oversattningen Vulgata .

Den hebreiska som finns i Codex Leningradensis ar den masoretiska texten (MT) och ar den text som blev den nastan allenaradande redan under det forsta arhundradet e.Kr. Denna texttyp var i borjan av tiden e.Kr. inte den enda utan det fanns gott om olika texttyper, vilket fynden fran Qumran har visat. Dar fanns en texttyp som ar lite annorlunda och som verkar ha legat till grund for grekiska oversattningen. Med texttyp menas inte en viss skriftrulle utan den sorts text som kopierades gang pa gang. Kring forsta tiden e.Kr. fanns det flera sadana texttyper.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Gamla Testamentet: Tidsaxel
• Nya testamentet
• Apokryferna

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Albrektson, Bertil; Ringgren Helmer (1992). En bok om Gamla testamentet (5., omarb. uppl.). Malmo: Gleerup. Libris 7272441 . ISBN 91-40-61542-1  
• Nationalencyklopedin (NE)
• Flera artiklar i Svenskt bibliskt uppslagsverk, 2 uppl, 1962.
• Gamla Testamentet, en traditionshistorisk inledning, Uppsala, 1945
• The Jewish Study Bible, Adele Berlin och Marc Zvi Brettler (ed) 2004
• Bruce M. Metzger (ed) The Jewish Annotated New Testament, Oxford, 2011
• Levande ord, tolkning av abrahamitiska kalltexter, Susanne Olsson och Hanna Stenstrom (red). 2011

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Gamla testamentet .
  Bilder & media

v   ?   r Judendom Skrifter Torah  · Tanakh  · Mishna  · Mekhilta  · Midrash  · Talmud  · Jerushalmi  · Bavli  · Tosefta  · Emunot vedeot  · Mishneh Torah  · More nebuchim  · Shulchan aruch  · Mappa  · Sefer jetzira  · Bahir  · Zohar  · Haggada  · Siddur Hogtider och helger Judiska kalendern  · Pesach  · Omer  · Shavuot  · Tisha beav  · Selichot  · Rosh hashana  · Jom kippur  · Sukkot  · Shemini atzeret  · Simchat Torah  · Chanukka  · Tu Bishvat  · Purim Handelser i livet Berit mila  · pidjon habben  · Zeved habbat  · Bar mitzva  · Bat mitzva  · Kiddushin Gudstjanst och bon Jerusalems tempel  · Synagoga  · Minjan  · Modeh Ani  · Shema Jisrael  · Toralasning  · Kaddish  · Amida  · Aronitiska valsignelsen  · Kiddush  · Birkat hammazon  · Havdala  · Nusach Religiosa ambeten Rabbin  · Chazzan  · Dajan  · Gabbaj  · Sofer  · Shochet Dagligt liv Halacha  · Beth din  · Cheder  · Mat  · Kosher  · Shechita  · Mikve  · Tevila  · Sabbat  · Tallit  · Tefillin  · Mezuza Etniciteter Judar  · Sefarder  · Ashkenazer  · Mizrahi-judar  · Italiensk (bene Roma)  · Romaniotisk  · Jemenitisk  · Beta Israel (etiopisk)  · Bene Israel (indisk)  · Ryska judar Teologiska riktningar Samaritansk  · Karaitisk  · Chassidism  · Mitnagdim  · Kabbala  · Ortodox  · Konservativ  · Reformjudendom  · Rekonstruktionistisk  · Renewal  · Humanetisk Judendomens historia

v   ?   r Kristendom Gud JHWH  · Herren  · Treenigheten  · Fadern  · Sonen  · Jesus  · Kristus  · Den Helige Ande Helig skrift Bibeln Gamla testamentet  · Nya testamentet  · Gamla testamentets apokryfer / Deuterokanoniska skrifter Personer i Gamla testamentet Adam och Eva  · Noa  · Patriark  · Abraham  · Isak  · Jakob /Israel  · Josef  · Mose  · Aron  · Kung David  · Profet  · Elia  · Jesaja  · Jeremia  · Hesekiel  · Daniel Personer i Nya testamentet Jesus  · Jungfru Maria  · Johannes Doparen  · Larjunge  · Apostlar  · Petrus  · Paulus  · Johannes  · Jakob, Sebedaios son  · Jakob, Herrens broder  · Maria fran Magdala Anglar Mikael  · Gabriel Demoner Satan  · Djavulen Handelser i Gamla testamentet Skapelsen  · Syndafallet  · Syndafloden  · Uttaget ur Egypten  · Mose lag  · Tabernaklet  · Jerusalems tempel Handelser i Nya testamentet Jesu liv enligt Nya testamentet  · Jesu undervisning enligt Nya testamentet  · Bebadelsen  · Jesu fodelse  · Kristi forklaring  · Jesu lidande och dod  · Jesu uppstandelse  · Jesu himmelsfard  · Jesu aterkomst  · Yttersta domen  · Himmelriket Lara Trosbekannelsen Apostoliska trosbekannelsen  · Nicaenska trosbekannelsen  · Athanasianska trosbekannelsen Bekannelsetexter Ekumeniskt koncilium  · Ex cathedra ( Katolska kyrkan )  · Konkordieboken ( luthersk )  · Tre enhetsformularen ( reformerta )  · Westminsterbekannelsen ( reformert )  · De trettionio artiklarna ( anglikanska )  · Lausannedeklarationen ( evangelikal ) Teologi Skapelse  · Forsyn  · Rattfardighet  · Synd  · Syndafallet  · Nad  · Tro  · Profetia  · Inkarnation  · Fralsning  · Forsoning  · Rattfardiggorelse  · Panyttfodelse  · Helgelse  · Andedop  · Under  · Predestination  · Uppstandelse  · Uppryckandet  · Evigt liv  · Guds rike  · Yttersta domen  · Profetior om Jesus i Gamla testamentet  · Homoousios  · Guds moder  · Filioque Subdiscipliner Kristologi  · Pneumatologi  · Soteriologi  · Hamartiologi  · Mariologi  · Ecklesiologi  · Angelologi  · Demonologi  · Eskatologi  · Bibelvetenskap  · Dogmatik  · Systematisk teologi  · Apologetik  · Teologihistoria  · Praktisk teologi  · Kyrkohistoria  · Religionsfilosofi  · Religionspsykolog  · Religionssociologi Etik Tio Guds bud  · Dubbla karleksbudet  · Gyllene regeln  · Andens frukter  · Kardinaldygder  · Teologala dygder ( Tro  · Hopp  · Karlek ) Rit Bon Fader var  · Ave Maria  · Jesusbonen  · Tillbedjan  · Kontemplation  · Meditation  · Forbon  · Fasta  · Lovsang  · Tungotal  · Mystik Gudstjanst Agnus Dei  · Andens gavor  · Credo  · Eukaristiska bonen  · Gloria  · Koinonia  · Kommunion  · Kyrie  · Laudamus  · Liturgi  · Predikan  · Sanctus  · Valsignelsen Sakrament Dop  · Nattvard / Eukaristi  · Bikt  · Konfirmation  · Aktenskap  · Prastvigning  · De sjukas smorjelse Tidegard Matutin  · Laudes  · Vesper  · Completorium Kyrkoaret Sondag  · Advent  · Jul  · Paskfastan  · Skartorsdagen  · Langfredagen  · Pask  · Kristi himmelsfardsdag  · Pingst Verksamheter Mission  · Diakoni  · Sjalavard  · Kloster Ambete Biskop  · Prast  · Diakon  · Patriark  · Pave  · Pastor  · Aldste Byggnader Kyrka  · Kapell  · Domkyrka  · Katedral  · Bonhus  · Kloster Kyrkohistoria Personer Apostoliska faderna  · Kyrkofaderna  · Helgon  · Den helige Antonius  · Athanasius  · Konstantin den store  · Basileios den store  · Gregorios av Nazianzos  · Gregorios av Nyssa  · Augustinus  · Katarina av Siena  · Thomas av Aquino  · Franciskus av Assisi  · S:t Ansgar  · S:t Sigfrid  · Heliga Birgitta  · Martin Luther  · Philipp Melanchthon  · Jean Calvin  · Olaus Petri  · Therese av Jesusbarnet  · Henric Schartau  · P.P. Waldenstrom  · Lewi Pethrus  · Moder Teresa Handelser Tidsaxel  · Apostoliska tidsaldern  · Tidig kristendom  · Kyrkomoten  · Ekumeniskt koncilium  · Den stora schismen  · Sveriges kristnande  · Reformationen  · Vackelser  · Ekumenik Grenar Orientaliska kyrkor Osterns assyriska kyrka  · Armeniska ortodoxa kyrkan  · Miafysitiska kyrkor: Koptiska ortodoxa kyrkan  · Etiopiska ortodoxa kyrkan  · Syrisk-ortodoxa kyrkan Ortodoxa kyrkor Konstantinopels ekumeniska patriarkat  · Greklands kyrka  · Serbisk-ortodoxa kyrkan  · Rysk-ortodoxa kyrkan  · Finska ortodoxa kyrkan Romersk-katolska kyrkan Romersk-katolska kyrkan  · Katolska ostkyrkor Evangeliska kyrkor Protestantism  · Anglikaner  · Lutherdom  · Reformert kristendom  · Baptism  · Evangelikalism  · Pentekostalism  · Svenska kyrkan Tidiga alternativa tolkningar, " heresier " Gnosticism  · Doketism  · Dynamism  · Modalism  · Arianism  · Apollinarism  · Nestorianism  · Eutychianism  · Monoteletism  · Pelagianism  · Donatism Moderna tolkningar (ej samfundsbildande ) Deism  · Neologi  · Liberalteologi  · Modernism  · Narrativ teologi  · Befrielseteologi  · Postmodern teologi  · Feministteologi Icketrinitarier (omtvistade som kristna) Jehovas vittnen  · Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Mormoner)

v   ?   r Personer i Gamla testamentet Abigail  · Abraham  · Adam  · Daniel  · David  · Debora  · Elia  · Elisha  · Ester  · Eva  · Gideon  · Hanna  · Hesekiel  · Huldah  · Isak, Abrahams son  · Jakob, Isaks son  · Jeremia  · Jesaja  · Josef, Jakobs son  · Mirjam  · Mose  · Noa  · Rut  · Salomo  · Samuel  · Sara  · Saul

v   ?   r Bocker i Gamla testamentet Forsta Moseboken  · Andra Moseboken  · Tredje Moseboken  · Fjarde Moseboken  · Femte Moseboken  · Josua  · Domarboken  · Rut  · Forsta Samuelsboken  · Andra Samuelsboken  · Forsta Kungaboken  · Andra Kungaboken  · Forsta Kronikeboken  · Andra Kronikeboken  · Esra  · Nehemja  · Ester  · Job  · Psaltaren  · Ordspraksboken  · Predikaren  · Hoga Visan  · Jesaja  · Jeremia  · Klagovisorna  · Hesekiel  · Daniel  · Hosea  · Joel  · Amos  · Obadja  · Jona  · Mika  · Nahum  · Habackuk  · Sefanja  · Haggaj  · Sakarja  · Malaki

Auktoritetsdata ? WorldCat ? VIAF : 185083399 ? LCCN : n79054379 ? GND : 4001515-4 ? NDL : 00570432 ? NKC : unn2006374712