Logotyp.
GNU General Public License
, vanligtvis forkortat till
GNU GPL
eller
GPL
, ar en upphovsrattslicens for
fri programvara
som ursprungligen skrevs av
Richard Stallman
. Den ar baserad pa fyra friheter, och notera att eftersom datorer anvander numrering som borjar med 0, numreras aven dessa friheter pa detta vis:
- Frihet 0: Friheten att anvanda programvaran i valfritt syfte.
- Frihet 1: Friheten att undersoka programmet for att forsta hur det fungerar och anvanda dessa kunskaper i egna syften.
- Frihet 2: Friheten att fritt fa vidaredistribuera kopior for att hjalpa andra.
- Frihet 3: Friheten att forbattra programmet, anpassa det till egna krav och distribuera forbattringarna sa att andra kan dra nytta av modifieringarna.
Tillgang till
kallkoden
for programmet ar en forutsattning for att kunna uppfylla ovanstaende friheter. Till skillnad fran
BSD-licensen
kraver GPL att kallkoden gors tillganglig for mottagarna, ifall upphovsmannen (till en modifikation) valjer att distribuera programmet. Darmed gar det inte att gora fria program under GPL ofria.
Modifikationer for eget bruk behover inte goras tillgangliga for andra, inte heller behover modifierad kallkod offentliggoras for att man distribuerar modifierade varianter. Daremot maste
den som far programmet
ha ratt till kallkod for denna version och
ratt
att fritt distribuera den.
Da mjukvaran kors pa en
server
tillganglig for kunder distribueras inte mjukvaran och darfor behover inte heller kallkoden goras tillganglig. Detta kan uppfattas som ett hal i licensmodellen for GNU GPL. For att tappa halet publicerade man 2002 den alternativa licensen
AGPL
, som dock inte alls ar lika spridd.
Licensen formulerades av
Richard Stallman
som ett led i skapandet av
GNU-projektet
. GPL skyddas av upphovsratten genom
copyleft
.
GPL har reviderats med tiden och ar numera uppe i version 3.
Free Software Foundation
(FSF) rekommenderar en formulering om att den som fatt verket skall kunna anvanda ocksa senare versioner av licensen. En vasentlig del av GPL-programvaran ar till foljd av detta licenserad med GPL version 2 eller senare (version 1 hann aldrig bli sarskilt popular och FSF har uppdaterat licensen till sin egen programvara).
Forsta versionen slapptes i januari 1989
[
1
]
.
Andra versionen slapptes i juni 1991.
[
2
]
Bland annat
Linux
ar licenserad under denna version.
Tredje versionen blev offentlig den 27 juni 2007.
Den nya licensen anger explicit att programvaran inte skall anses vara en
effektiv teknisk atgard
som enligt olika upphovsrattslagar inte far brytas (se till exempel
DMCA
och
DRM
). Mjukvara under denna version av licensen skall da den levereras installerad i en apparat (digibox, mobiltelefon e.d.) atfoljas av instruktioner om hur en modifierad version kan installeras. Installation av modifierade versioner far vara omojlig (till exempel da programvaran finns pa en
ROM
-krets ingjuten i produkten), men om programvaran
kan
uppdateras sa skall konsumenten ocksa kunna installera en egen modifierad version. Det finns aven restriktioner inom patentratt inskrivna, som inte finns i version 2. GPLv3 har ocksa en skild formulering som gor det mojligt att kombinera den med programvara licenserad enligt
Affero-licensen
.