Goteborgs hogskola
Goteborgs hogskola
Motto	Tradita innovare innovata tradere
Grundat	1891 (omvandlat 1954)
Agandeform	statligt
Rektor	Prof. Axel Kock (varen 1891)
Lararkar	10 (1891)
Studerande	21 (1891), ca 500 i slutet av 40-talet
Sate	Goteborg , Sverige

Goteborgs hogskola var en hogskola i Goteborg och en av foregangarna till Goteborgs universitet . Hogskolans stadgar antogs 20 december 1888, stadfastes av Kungl. Maj:t 5 april 1889 och hogskolan invigdes 15 september 1891 . Goteborgs universitet uppstod 1 oktober 1954 da Goteborgs hogskola sammanslogs med Goteborgs medicinska hogskola . ^{[ 1 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

De forsta planerna pa en hogskola i Goteborg kan sparas till mitten av 1600-talet , kopplade till metoden att anvanda undervisning i arbetet med forsvenskandet av de nyerovrade danska provinserna . Detta spelade en stor roll vid tillkomsten av "Gotheborgs Kongl. Gymnasium" 27 mars 1647. Vid ett standernas utskottsmote i Goteborg 2 april 1658 framfordes tanken pa att for andamalet grunda ett nytt universitet, dess tankta placering skiftade mellan Goteborg, Linkoping och Lund . I Karl X Gustavs plan att erovra Danmark ingick dessutom att Kopenhamns universitet skulle flyttas till Goteborg. Dessa planer gick dock i stopet av olika skal och det blev i stallet Lund, som 1666 fick det nya universitetet for "Gota rike". Tanken pa ett universitet har troligtvis en andel i tillkomsten av Margareta Hvitfeldts stora donation i testamentet fran 1664, till forman for "Hans Maj:ts akademi eller gymnasium i Goteborg och den studerande ungdomen av Bohuslan". ^{[ 2 ]}

Den danske bildningsideologen Nikolaj Frederik Severin Grundtvig anses vara folkhogskolans grundare. Han ville redan 1839 skapa en fri nordisk hogskola, ^{[ 3 ]} helst placerad i Goteborg, "i narheten av den o, dar Nordens konungar fordom mottes och radslogo om Nordens tarv och gemensamma behov" (las: Kungalv ). Grundtvig ville ersatta de gamla, foraldrade och forsoffade nordiska universiteten med seminarier for utbildning av ambetsman , folkhogskolor for allmanheten och ett for hela Norden gemensamt universitet av en helt ny typ. Studierna skulle vara tillgangliga for alla, som onskade fa fordjupade kunskaper inom olika omraden, utan krav pa examina. ^{[ 4 ]} Denna tanke vann gehor hos Peter Wieselgren , och han tog med sig den till Goteborg 1857 da han lamnade Skane for att bli domprost i staden.

Livet i Goteborg hade lange praglats av en liberal kulturpolitik och diskussionerna kring behovet av en hogre utbildningsanstalt i staden blev allt intensivare. Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhallet i Goteborg inledde en offentlig forelasningsverksamhet 1842, mer regelbundet fran 1858, som var tillganglig for alla som onskade. Forelasningarnas syfte var "att vacka intresse for vetenskapliga amnen och hoja allmanhetens kunskapsniva". KVVS ordforande, domprosten Wieselgren, uttryckte sin forhoppning vid en sammankomst den 23 mars, att fa "i den allmanna bildningens och vetenskapens intresse se nya akademier uppvaxa, sardeles pa denna ort". Forelasningarna i dess davarande form pagick till 1864 och anses ha varit bade framgangsrika och valbesokta, och fick karaktaren av en fast institution. Ar 1864 tillsattes en kommitte som hade till uppgift att battre organisera samt utvidga forelasningsverksamhet, samtidigt som planerna pa en "fri akademi" tog fart. Fran starten och fram till 1858 var det professor Carl Palmstedt , Chalmersska slojdskolans forestandare, som ensam fick ansvara for den verksamheten, vilket anses ha varit huvudskalet till omorganisationen 1858.

Den legendariske goteborgsprofilen S.A. Hedlund var initiativtagare till bade forelasningsverksamheten samt grundandet av Goteborgs museum . Han hade en nyckelroll inom Goteborgs kulturliv samt fick avgorande betydelse for skapandet av Goteborgs hogskola. Med sin liberala uppfattning reagerade han mot universiteten i Uppsala och Lund som hade examenstvang samt fasta larostolar . Han foreslog istallet bildandet av en fri akademi, dar "laroamnen inte var givna pa forhand utan beroende av tillgang pa bra larare och amnets aktuella betydelse". ^{[ 5 ]} Som en konsekvens bildades en forelasningsstyrelse som hade till uppgift "att overenskomma med lampliga personer inom och utom Goteborg att mot beviljat arvode halla foredrag i sammanhangande serier, dels populara dels vetenskapliga". Goteborgs undervisningsfond bildades 1871 genom beslut i stadsfullmaktige och pa forslag av juris kandidat Aron Philipsson. Syftet var att skapa ett stabilare underlag for forelasningsverksamheten. Medlen, 35 000 kronor, togs ur den "Renstromska fonden". Onskemal om en hogre undervisningsanstalt i Goteborg hade aven Sigfrid Wieselgren , som i en artikel i Goteborgs Handels- och Sjofartstidning den 29 november 1871 forordade "upprattandet fakultetsvis af ett universitet." ^{[ 6 ]}

Konsekvensen blev att fran 1876 kunde forelasarna nu ersattas med en anstallning under ett ar eller langre tid. Under aren 1876?1891 forekom ett tjugotal forelasare , bland dem flera vetenskapsman , dar Viktor Rydberg , "de liberala ideernas forkampe", var forst ut under atta terminer 1876?1880. ^{[ 7 ]} Genom detta var grunden lagd till Goteborgs fria akademi, vilken samtidigt uppfattades som "embryot till en hogskola". ^{[ 8 ]} Ett tal i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhallet i Goteborg av Charles Dickson den 24 januari 1878 om "Goteborgs fria universitet", bara forstarkte behovet. ^{[ 6 ]}

Donationerna [ redigera | redigera wikitext ]

Genom de offentliga forelasningar och debatten i pressen hade beslutet om en hogskola forberetts i artionden. Tva donationer till en hogre undervisningsanstalt eller hogskola gav anledning till, att hogskoleidens framste ivrare, S.A. Hedlund, den 5 februari 1885 foreslog Goteborgs stadsfullmaktige, att fragan skulle utredas. Medforfattare var August Wijkander , Philip Leman , August Ullen, E. Almqvist och Joseph Andren. Man kravde att stadsfullmaktige skulle "ga i forfattning om atgarder for bringande till snar verkstallighet av de vackra andamal, som framlidne Eduard Magnus och Fredrik Lundgren velat med sina donationer till Goteborgs stad framja". ^{[ 9 ]}

Donatorerna var snusfabrikoren Fredrik Lundgren, 27 mars 1872 med 400 000 riksdaler riksmynt (forst tillgangliga vid donatorns dod 1880), bestamd "till grundfond for en hogre undervisningsanstalt eller hogskola", grosshandlare Eduard Magnus, 8 december 1877 med 200 000 kronor (tillgangligt 1879), "att utgora bidrag for inrattandet har i staden af en hogre laroanstalt med syfte att ersatta bristen af ett universitet." ^{[ 6 ] [ 10 ]}

Bland dessa gick meningarna at tva skilda riktningar, av vilka ingendera ville uppratta ett universitet eller en fakultet med examensvasen . Foretradarna for den ena riktningen foreslog en fri hogskola, vars direkta undervisning skulle anknyta sig till i staden redan befintliga institutioner; den andra riktningen ater foreslog en handelsakademi.

Fragan fick ny aktualitet genom en donation ? under namnet "David Carnegies donationsfond till Goteborgs Hogskola" ? fran David Carnegie , da boende i Skottland , den 19 maj 1887 med villkor, att en hogskola skulle inrattas med fasta larostolar i nagon vetenskaplig huvudgrupp, helst filosofiska fakulteten . Carnegie forklarade sig villig att till Goteborgs stad, inom sex manader efter det att stadsfullmaktige fattat beslut, overlamna ett belopp av 500 000 kronor, under forutsattning att fullmaktige innan 1887 ars utgang beslutade om att anvanda de Lundgrenska och Magnusska donationerna, med vissa forbehall. ^{[ 6 ]}

Hogskolan bildas [ redigera | redigera wikitext ]

Den 10 november 1887 beslutade stadsfullmaktige att de dittillsvarande fonderna, inklusive de 35 000 kronor som aterstod av "Goteborgs Undervisningsfond", skulle anvisas till en hogskola, vilket med ranta till 1 juli 1889 gav 1 495 138 kronor. ^{[ 11 ]} Fonderna skulle stallas under dratselkammarens forvaltning och under sina egna namn i stadens rakenskaper bokforas under egen rubrik: "Goteborgs hogskolas fonder". En interimsstyrelse tillsattes, som foreslog att hogskolan forst skulle oppnas da dess fonder avkastade minst 60 000 kronor. Detta blev snart verklighet da ytterligare donationer kom till: Oscar Ekmans donationsfond till Goteborgs hogskola 24 december 1888 med 200 000 kronor, samme donator ger 15 maj 1897 100 000 kronor, den 16 maj 1898 ytterligare 200 000 kronor och darefter 2 december 1903 overlamnar Ekman 40 000 kronor "afsedd sasom bidrag till upprattande af en ny professur i klassiska sprak".

Andra storre donationer gavs av Olof och Caroline Wijk med 100 000 kronor den 15 maj 1896 och med 150 000 kronor 7 oktober 1901; August Rohss och Andrew Carnegie med 10 000 pund till upprattandet av en professur under namnet "Andrew Carnegies professur i engelska spraket och litteraturen" vilken skulle tilltradas i januari 1905; varjamte donationer gavs av James Carnegie med 50 000 kronor den 16 maj 1898; Aron Philipsson med 10 000 kronor den 6 juli 1894; Ivar Wærns sterbhus donationsfond med 200 000 kronor den 27 augusti 1917 och Erik Wijk med 10 000 kronor den 1 mars 1909, med flera. ^{[ 12 ]}

Det var forst vid tiden kring forsta varldskriget som Goteborgs stad fick mojlighet att ekonomiskt stodja verksamheten vid hogskolan, innan dess hade alla pengar kommit fran donationsmedel. Men i formellt avseende och gallande innehallet i verksamheten blev hogskolan offentlig och statlig, da statuterna faststalldes av Kungl. Maj:t , som ocksa utsag styrelsens ordforande och en av revisorerna . Det var lange kungen som stadfaste styrelsens utnamningar av professorer. Examensratten innebar framst att hogskolan infogades i det statliga utbildningssystemet, och underkastades darmed universitetskanslern i alla fragor om examinatorer, studieplaner, dispenser och sa vidare. ^{[ 13 ]}

Hogskolan oppnas [ redigera | redigera wikitext ]

Hogskolans forsta larare utnamndes 1890, och 15 september 1891 oppnades hogskolan av davarande ecklesiastikministern Gunnar Wennerberg . Vid lararebordet fanns da sju professorer samt tre docenter, sasom larare for 21 inskrivna studenter. Samtliga professorer var verksamma inom de till filosofiska fakultetens humanistiska sektion horande amnena. Lararelonen var initialt 5 000 kronor per ar. Pontus Leander skrevs in som den allra forsta studenten, han skulle senare bli professor i semitiska sprak vid hogskolan. For intrade vid hogskolan kravdes studentexamen . Inskrivningsavgiften var 10 kronor och terminsavgiften 5 kronor. Sjutton man och fem kvinnor horsammade kallelsen i skolans prospekt: "Valfrajdad man eller kvinna, som avlagt stadgad mogenhetsexamen och betalar foreskrifna avgifter, eger vinna intrade som studerande till Hogskolan." ^{[ 14 ]}

Enligt statuterna avsag hogskolan att meddela vetenskaplig undervisning och befordra vetenskaplig forskning: dess styrelse bestod av en av Kungl. Maj:t utsedd ordforande, 7 valda ledamoter (utsedda 4 av Goteborgs stadsfullmaktige, 1 av Vetenskaps- och vitterhetssamhallet , 1 av Goteborgs museums styrelse, 1 av de hogre laroverkens forenade kollegier) och hogskolans rektor; dess larare var dels ordinarie professorer, vilkas utnamning stadfastes av Kungl. Maj:t, dels docenter , som forordnades av styrelsen, men vilkas forordnande (enligt senare bestammelse) stadfastes av universitetens kansler . De ordinarie professorerna samt de, som pa forordnande upprattholl professorsambeten, utgjorde hogskolans lararrad.

I juni 1893 beviljades hogskolan examensratt, och fick darpa disputationsratt for doktorsgraden . Studenternas antal var efter det forsta lasaret omkring 30, 1895 var de 35 samt 13 auskultanter och 1897 fanns 44 elever inskrivna. Lararepersonalen bestod 1897 av sju professorer, sex docenter och tva larare i "levande sprak". Den 6 juni 1903 agde den forsta doktorspromotionen rum, da fyra doktorer kreerades: Adolf Wallerius , Carl Grimberg , Hjalmar Heden och Knut Fredlund . ^{[ 15 ]}

Den 16 september 1916 firades Goteborgs Hogskola sitt 25-arsjubileum, da ocksa Oscar Ekmans arvingar donerade 100 000 kronor till en ny stipendiefond. Per Hallstrom och Wilhelm Stenhammar blev denna dag till hedersdoktorer.

Det sammanlagda beloppet av hogskolans fonder som stod under dratselkammarens forvaltning utgjorde vid 1921 ars slut 5,75 miljoner kronor. Dessutom hade hogskolan under egen forvaltning 90 359 kronor.

Hogskolans arsskrift gavs ut arligen fran 1895, och dar "finner man vittnesbord om lararnes vetenskapliga arbete, varjamte mera framstaende larjungars gradualdisputationer dar publiceras. Dar intages aven en redogorelse for verksamheten vid Hogskolan under det gangna lasaret". ^{[ 16 ]} Utgivandet av arsskriften bekostades med avkastningen pa 30 000 kronor genom Goteborgs Hogskolas Gustaf-Adolfs-fond, vars donation gjordes av Olof Wijk och Oscar Ekman 9 december 1894.

Hogskolans popularvetenskapliga forelasningar utgavs i tva serier om 20 och 25 band, Populart vetenskapliga forelasningar vid Goteborgs hogskola, det sista 1936. Det var Oscar Ekman som bidrog till seriens utgivande med en fond pa 10 000 kronor. Fonden kallades "Goteborgs hogskolas 6:e juni-fond", och var till minne av hogskolans forsta promotion.

Den 10 oktober 1941 firade hogskolan sitt 50-arsjubileum. Atta hedersdoktorer och tolv filosofie doktorer promoverades. Hogskolan fick samtidigt motta flera donationer. ^{[ 17 ]}

Rektorskedjan [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1941 fick hogskolan den rektorskedja av staden Goteborg, vilket initierades ar 1916. Skalet till drojsmalet var att man trodde Uppsala universitet och Lunds universitet skulle misstycka att rektorn vid den privata hogskolan, fick samma symbol som rektorerna vid statsuniversiteten. Men detta ar fick alltsa rektor Curt Weibull - i samband med halvsekeljubileet - kedjan runt halsen av Ernst Jungen , stadsfullmaktiges ordforande. ^{[ 18 ]}

Byggnaderna [ redigera | redigera wikitext ]

Skolan borjade sin verksamhet i det ar 1866 (6 november) invigda Realgymnasiet, senare Schillerska skolan vid hornet av Nya Allen och Kungsportsavenyn , mitt emot Dicksonska palatset . Skolan stiftades ar 1845 av lojtnant Adolf Tornsten, davarande stadskatecheten J. A. Grevillius och privatlararen magister C. J. Meijerberg. ^{[ 19 ]} Byggnaden exproprierades 1884 av Goteborgs stad och hyrdes ut till hogskolan fran 1891. ^{[ 20 ]} Huset, som till en borjan kallades "Traslottet", uppfordes som ett provisorium och var ritat av arkitekten Johan August Westerberg . Det var ett delresultat av Sveriges forsta stadsplanetavling anordnad nagra ar tidigare. Byggnaden inrymde under mer an ett sekel de mest skilda verksamheter sasom gymnasium, hogskola, samlingslokaler for studentkaren, kristidskommissionen, bostadsformedlingen samt sist aven repetitions- och kanslilokaler for Stora teatern och konstgalleri. ^{[ 21 ]} Byggnaden revs 1970. ^{[ 22 ] [ 23 ]}

Lokalerna i gamla Schillerska skolan visade sig snart vara undermaliga, och kritiken mot forhallande hamnade i tidningarna. Oscar Ekman skrev 2 november 1900 ett brev till hogskolans davarande rektor Johan Vising och undrade vad minsta kostnaden kunde vara for uppforandet av en ny lokal till skolan. Arkitekt Hans Hedlund och Vising gjorde under ett par veckor en kalkyl som pekade pa 450 000 kronor. Ekman tyckte summan var for hog, men redan 10 januari 1901 kunde hogskolestyrelsens ordforande, landshovding Gustaf Lagerbring motta ett brev fran generaldirektoren for Kungl. fangvardsstyrelsen Sigfrid Wieselgren dar denne meddelade att konsul Ekman stallde det onskade beloppet till forfogande for att uppfora en byggnad at Goteborgs hogskola, med villkoret att staden upplat en lamplig tomt. Brevet lod:

" Till Herr Ordforanden i Styrelsen for Goteborgs Hogskola, Landshofdingen m. m. Friherre Gustaf Lagerbring .
Da Herr Konsul m. m. Oscar Ekman erfarit, att Styrelsen for Goteborgs Hogskola icke utan bekymmer motser nodvandigheten af att inom kort soka anskaffa en for denna laroanstalt sarskildt afsedd byggnad, derfor dock annu inga medel sta Styrelsen till buds, har han denna dag gifvit mig det hogt skattade uppdraget att meddela Eder, det han, under forutsattning af att Stadsfullmaktige kostnadsfritt lemna en till lage, grund och andra betingelser for andamalet lamplig tomt, som Styrelsen foreslas, ar villig till Styrelsens forfogande i man f behof stalla ett belopp af fyrahundrafemtio tusen kronor for att samedelst satta Styrelsen i tillfalle att snarast mojligt kunna at Hogskolan uppfora en byggnad, som motsvarar hennes behof och ar hennes hoga syfte vardig. Gifvaren onskar att man i denna hans gafva ej ma lasa blott ett bevis pa hans gamla tillgifvenhet for fadernestaden och den djupa forpliktelse, i hvilken han kanner sig sta till det samhalle, derinom han sa lange verkat, utan ock en antydan om de varma forhoppningar han hyser med hansyn till Hogskolans fortsatta lyckliga utveckling. Att denna under det nu intradda nya seklet och allt framgent ma fa ostord fortga under Guds beskydd och till vaxande gagn for samhalle och fosterland ar den onskan, med hvilken den vordnadsvarda mecenaten ber mig framfora hans hjertliga halsning till Eder, till Styrelsen, till Hogskolans larare och Studerande ungdom ? till alla dem som nu representera den verksamhet, han sa hjertligt onskar stodja och framja .
Med synnerlig hogaktning Sigfrid Wieselgren. Stockholm den 9 jan. 1901. " ^{[ 24 ]}

Ytterligare 100 000 kronor kravdes for att kunna slutfora bygget, vilket Ekman gick med pa strax innan sin dod pa varen 1907. Vad Ekman inte fick reda pa var att slutrakningen den 9 mars 1908 hamnade pa 640 070 kronor, vilket uteslutande Ekman och hans sterbhus svarade for. ^{[ 25 ] [ 26 ]}

Grundstenen till en nybyggnad lades 16 december 1904 och 18 september 1907 invigdes hogskolans nya lokaler i Vasaparken av davarande kronprins Gustaf . Byggnaden ar numera statligt byggnadsminne sedan 18 mars 1993. ^{[ 27 ]}

Styrelse, rektorslangd och lararekar [ redigera | redigera wikitext ]

Hogskolans forsta styrelse bestod av:

• Ordforande ? Gustaf Snoilsky , greve och landshovding i Goteborgs och Bohus lan .
• Vice ordforande ? grosshandlare Olof Wijk .
• Ledamoter ? professor August Wijkander , professor Hjalmar Edgren , borgmastare Gustaf Svanberg , redaktor S.A. Hedlund , Anders Olof Heurlin , filosofie doktor Philip Leman och medicine doktor Robert Fries . ^{[ 28 ]}

Rektorslangd:

• Varterminen 1891 ? Axel Kock (1851?1935)
• 1891?93 ? Hjalmar Edgren (1840?1903)
• 1893?99 ? Johannes Paulson (1855?1918)
• 1899?1909 ? Johan Vising (1855?1942)
• 1909?14 ? Ludvig Stavenow (1864?1950)
• 1914?31 ? Otto Sylwan (1864?1954)
• 1931?36 ? Bernhard Karlgren (1889?1978)
• 1936?51 ? Curt Weibull (1886?1991)
• 1951?66 Hjalmar Frisk (1900?84) ^{[ 29 ]}

Forsta lararekaren:

• Hjalmar Edgren , rektor och filosofie doktor i germanska sprak och sanskrit
• Olof August Danielsson , professor, filosofie doktor i klassiska sprak
• Axel Kock , filosofie doktor i nordiska sprak
• Johan Vising , filosofie doktor i romanska sprak
• Karl Warburg , filosofie doktor i estetik , litteratur- och konsthistoria
• Ernst Carlson , filosofie doktor i historia och statskunskap ^{[ 30 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Goteborgs Hogskolas Studentkar
• Goteborgs universitet

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Inbjudning till den hogtidlighet, som Goteborgs Hogskola anordnar med anledning av dess tjugofemariga verksamhet den 16 september 1916: Med en oversikt av Goteborgs hogskolas uppkomst och dess utveckling 1891?1916, rektor Otto Sylwan, Goteborgs hogskolas Arsskrift XXII, Elanders Boktryckeri, Goteborg 1916
• Mannstrom, Oscar; Falkenberg Louise (1922). Oscar Ekman 1812-1907 : en minnesbok pa grundvalen av brev, dagbocker och andra dokument . Stockholm: Norstedt. Libris 1487512  
• Ramm, Axel (1923). Goteborgs donationer: kort redogorelse . Skrifter utgivna till Goteborgs stads trehundraarsjubileum genom jubileumsutstallningens publikationskommitte, 99-0061987-0 ; 12. Goteborg: Goteborgs litografiska. Libris 1251481  
• Vising, Johan (1938). Minnesbilder . Stockholm: Bonnier. sid. 121?142. Libris 405445  
• Kronologiska anteckningar om viktigare handelser i Goteborg 1619?1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothen, Elof Lindalv, utgiven av Goteborgs hembygdsforbund 1982

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Goteborgs hogskola i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Lindberg, Bo (1992). ”Goteborgs hogskola: ett liberalt bildningsprojekt”. Goteborg forr och nu (Goteborg : Goteborgs hembygdsforbund, 1960?) 1992 (24),: sid. 80?91 : ill.. ISSN 0348-2189 .     Libris 3181172
• Vising, Johan (1907). Goteborgs hogskolas byggnad jamte en blick pa hogskolans utveckling 1891-1907 . Goteborgs hogskolas arsskrift, 99-0161311-6 ; 13 :4. Goteborg. Libris 1840474 . https://runeberg.org/vjgbghogsk/