Franziska Theresia von Hohenheim , fodd 10 januari 1748 i Adelmannsfelden , dod 10 januari 1811 i Kirchheim unter Teck , hertiginna av Wurttemberg . Dotter till friherre Ludwig Wilhelm von Bernerdin och Johanna Freiin von Vohenstein in Adelmannsfelden.

Hon var matress till hertig Karl Eugen av Wurttemberg fran 1772; paret gifte sig 1785, deras vigsel offentliggjordes 1786, och hon fick titeln hertiginna 1790. Hon var popular for sina sociala projekt och sitt informella satt och kallades "Wurttembergs Goda Angel" .

Matress [ redigera | redigera wikitext ]

Hohenheim gifte sig 1765 med friherre Wilhelm Leutrum von Ertingen pa sina foraldrars onskan. Eftersom hennes man var hovfunktionar i Wurttemberg tillbringade hon mycket tid vid hovet i Stuttgart . Hohenheim larde kanna Karl Eugen av Wurttemberg under en vistelse i Bad Wildbad 1769, och efter att han avslutat sitt forhallande med Catharina Bonafini 1772 blev hon hans matress. Hon fick titeln riksgrevinna av Hohenheim 1774 och fick sedan titeln riksfurstinna av kejsar Josef II. Hon lat bygga slottet Schloss Hohenheim .

Aktenskap [ redigera | redigera wikitext ]

Hohenheim var pietistisk protestant och fick skuldkanslor av att ha ett sexuellt forhallande utanfor aktenskapet. Hon skilde sig 1772, men den katolske Karl Eugen kunde inte skilja sig fran sin fru, Elisabeth Fredrika Sofia av Brandenburg-Bayreuth , som han separerat fran 1756, pa grund av villkoren i separationsoverenskommelsen. Efter hans frus dod 1780 gifte sig paret, men vigseln bedomdes ogiltig av katolska kyrkan, som inte godkande Hohenheims skilsmassa och inte ville att Karl Eugen skulle gifta sig med en protestant. Enligt Wurttembergs lag skulle aktenskapet dessutom automatiskt bli morganatiskt eftersom paret inte var socialt jambordiga. Karl Eugen lat aktenskapsdomstolen upphava ogiltigforklaringen av deras vigsel och Hohenheim som skyldig part i hennes skilsmassa, och forklarade 1784 sin bror som tronarvinge.

Paret gifte sig i hemlighet 11 januari 1785, och vigseln offentliggjordes 2 februari 1786. Ar 1790 lyckades Karl Eugen komma overens med sina broder Fredrik Eugen och Fredrik Vilhelm. Overenskommelsen var att Hohenheim fick titeln hertiginna och Kirchheim unter Teck som wittum (ankeforlaning) i utbyte mot att eventuella barn skulle uteslutas fran tronfoljden och Fredrik Eugens fru Sofia Dorothea av Brandenburg-Schwedt fick foretrade i status. Katolska kyrkan erkande inte vigseln forran 1791, varefter ocksa Karl Eugens aterstaende bror Ludvig Eugen gav sitt erkannande.

Senare liv [ redigera | redigera wikitext ]

Franziska von Hohenheim blev mycket popular bland allmanheten i Wurttemberg, och beskrivs som snall och omtanksam. Orsaken var hennes sociala arbete och bidragsgivande, men ocksa hennes goda inflytande pa monarken; hon ska ha ombildat honom fran nyckfull och pompos till en hansynsfull regent. Efter makens dod 1793 tvingades hon lamna Schloss Hohenheim, och fran 1795 tillbringade hon sina vintrar pa Schloss Kirchheim och sommaren pa Sindlingen. Hon kom sallan till hovet pa grund av sin anstrangda relation till sin fore detta svarfamilj. Hon gav pietisten och teosofen Johann Michael Hahn en tillflykt sedan han forfoljts av kyrkan i Wurttemberg.

Hon avled i cancer och begravdes i Kirchheim i stallet for bredvid Karl Eugen, som varit hennes onskan. Hennes grav var lange forsvunnen men aterfanns 1885 och fick 1906 en reliefavbild av Wurttembergischen Geschichts- und Altertumsverein .

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran tysksprakiga Wikipedia , tidigare version .

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , tidigare version .