Forssell var en slakt som under 1700- och 1800-talen hade stort inflytande pa utvecklingen i sodra Vasterbotten , framst Umea och Savar . Fran att ha varit lokala handlare i Umea blev man pa 1760-talet redare i samma stad. Pa 1780-talet anlade familjens medlemmar en vattensag och 1804 ett jarnbruk i Savar, med lastageplats i Skeppsvik . Ar 1839 kopte familjen in sig i Johannisfors bruk . Kort darefter flyttades familjens skeppsvarv fran Umea till Skeppsvik.

Sedan familjefirman begarts i konkurs 1862 overtogs egendomarna av Lars Peter Glas och hans bolag Sandviks Angsags AB .

Slaktens stamfader [ redigera | redigera wikitext ]

Som stamfader for slakten raknas Erik Joransson Forssell (ca 1600?1678), som var borgmastare i Umea. Hans hustru Anna Nilsdotter Grubb (1605?1656), var dotter till landskopmannen Nils Andersson Grubb. ^{[ 1 ]}

Handel och skeppsbyggnad i Umea [ redigera | redigera wikitext ]

Ett par slaktled senare aterfinner man Eric Forssell (1725?1786) som handelsman och radman i Umea. ^{[ 1 ]} Han anlade bland annat ett tegelbruk i Vastertegs by. ^{[ 2 ]}

Hans soner var Olof Forssell (1748?1788), handelsman och radman i Umea, Eric Forssell (1755?1832), handelsman i Umea och brukspatron i Savar, samt Pehr Forssell (1757?1809), lantrantmastare , assessor och kronofogde i Umea. ^{[ 1 ]}

De tre sonerna drog fordel av bottniska handelstvangets avskaffande 1765 for att gora pengar pa handel. Olof Forssell namns 1767 tillsammans med en Jacob Forssell som delagare i handelsfartyget S:t Olof i Umea. ^{[ 3 ]} Detta kravellbyggda fartyg om 112 svara laster (476 ton) blev det forsta handelsfartyg som gick fran Vasterbotten till utlandet. Sommaren 1767 avseglade S:t Olof till Medelhavet , lastat med produkter fran lanet, och samma host aterkom det med sydlandska produkter. Det blev en borjan pa en omfattande handelsverksamhet. ^{[ 4 ]}

Familjen Forssell byggde upp ett varv pa Teg i Umea. Ar 1769 sjosattes dar snauskeppet Rehnen om 53 svara laster (225 ton) med Jacob, Olof och Eric Forssell som redare. ^{[ 3 ]}

Jacob Forssells forhallande till de ovriga i slakten ar oklart. Han omnamns i Pehr Stenbergs Umeabeskrivning fran 1800-talets borjan sasom handelsman och agare av ett beckbruk vid Umealven , forstort av ryssarna 1809. Stenberg skriver ocksa att Jacob Forssellska huset hade en valbyggd gard i Yttertavle by. ^{[ 5 ]}

Sagverk och bruk i Savar [ redigera | redigera wikitext ]

Eric Forssell (1755?1832) blev huvudman for familjefirman (ofta kallat handelshuset) Eric Forssells Soner . Tillsammans med brodern Pehr fick han 1787 tillstand av Kungl. Maj:t att anlagga en finbladig vattensag i Savaran . Sagverket anlades strax nedanfor Palboleans utlopp i Savaran och togs i drift 1791. Samtidigt tillkom en lastageplats for utskeppning vid Savarans utlopp i Skeppsvik . ^{[ 6 ]}

Ar 1804 fick Pehr och Eric Forssell tillstand att aven anlagga ett jarnbruk , Savar bruk , for att smida stangjarn av tackjarn fran Bergslagen . ^{[ 7 ]}

Efter Pehr Forssells dod 1809 gick hans son Olof (1794?1868) in som delagare i firman. Sedan aven Eric Forssell avlidit 1832 stod Olof Forssell under nagra ar som ensam agare. Firman Eric Forssells Soner utokades 1839 genom overtagandet av en tredjedel av Johannisfors bruk . Sedan Olof Forssells soner Eric (1828?1913) och Per (1820?1888) gatt in i firman fick den namnet Olof Forssell & Soner . ^{[ 8 ]}

Efter nagra ar med stora likviditetsproblem begardes firman i konkurs 1862 och saldes till den engelska firman Hinde & Gladstone Ltd . Eric Forssell blev kvar som forvaltare vid Savar bruk. ^{[ 9 ]} Ar 1877 koptes bruket av Lars Peter Glas, vars svarmor var fodd Forssell. Efter hans dod 1879 blev bruket en forvaltningsenhet inom Sandviks Angsags AB, som startats och delvis agdes av Glas. ^{[ 10 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Fahlgren, Karl , red (1973). Blad ur Savar sockens historia: utarb. pa uppdrag av socknens kommunstyrelse . Umea: Kommunkansliet (distr.). Libris 490906  
• Steckzen, Birger (1922). Umea stads historia: 1588?1888 . Umea. Libris 3077836  
• Stenberg, Pehr; Wennstedt, Margit (1987). Pehr Stenbergs Umebeskrivning . Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sallskapet, 0348-6664 ; 10. Umea: Johan Nordlander-sallsk. Libris 620294  

Noter [ redigera | redigera wikitext ]