Ungefarlig utbredning av
fornnordiska
dialekter och beslaktade sprak vid tidigt 900-tal:
Andra
germanska sprak
som fortfarande var omsesidigt begripliga med fornnordiska
Fornvastnordiska
Forntida germanskt sprak talat i vastra Norden
![Redigera Wikidata](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Arbcom_ru_editing.svg/8px-Arbcom_ru_editing.svg.png)
Fornvastnordiska
, aven
norronatunga
eller
norronaspraket
(se
norrona
),
[
1
]
[
2
]
ar en gemensam benamning for
fornislandska
och
fornnorska
. Dessa var de tva fornspraken i den vastra delen av Norden och anvandes fram till
reformationstiden
.
[
3
]
Fornvastnordiska talades i
Norge
och i omraden koloniserade av
norrman
(till exempel
Island
) under
vikingatid
och tidig
medeltid
.
Spraket
motsvarar i princip dagens
islandska
skriftsprak. Det har en omfattande litteratur (se
fornvastnordisk litteratur
).
Fornvastnordiska skilde sig fran
fornostnordiskan
framforallt genom bevarandet av de
fornnordiska
diftongerna. Anvandningen av diftongerna upphorde i ostra Norden i slutet av 900-talet och i borjan av 1000-talet. Pa Gotland, Aland, i bondska, limamal och i
Osterbottens
svenskbygder bevarades de dock helt. Skillnaderna var i ovrigt inte sarskilt stora. I ostra
Norge
talades en dialektform som kan sagas utgora en blandning mellan fornvastnordiska och
fornostnordiska
element.
Mer om skillnaderna mellan vastnordiska och ostnordiska sprak och mellan nordiska sprak och andra
germanska sprak
finns i artiklarna
nordiska sprak
,
vastnordiska sprak
och
ostnordiska sprak
.