Fjarde sjostridsflottiljen (4. sjostridsflj)
eller
4. sjostridsflottiljen
ar en
sjostridsflottilj
inom
svenska marinen
som verkat i olika former sedan 1994. Forbandsledningen ar forlagd i
Berga orlogsbas
i
Haninge garnison
vid
Harsfjarden
.
[
2
]
[
3
]
Flottiljen bildades den 1 juli 1994 under namnet 2. minkrigsavdelningen. Genom
forsvarsbeslutet 2000
namnandrades flottiljen den 1 juli 2000 till Fjarde minkrigsflottiljen (4. minkrflj). Flottiljen kom att inga i en organisation av den svenska flottan dar de olika flottiljerna var indelade efter uppgifterna
ytstrid
, ubatstjanst och minkrig.
Infor
forsvarsbeslutet 2004
pagick ett utvecklingsarbete inom Forsvarsmakten gallande sjostridskrafternas framtida flottiljorganisation. Dar minkrigs- och ytstridsflottiljerna skulle anta en nya flottiljorganisation, sjostridsflottiljer. Varje flottilj skulle inneha alla de funktioner som svenska
orlogsfartyg
, forutom
ubatar
, samt hantera ytstrid, ubatsjakt och minkrig. I regeringens forslag till riksdagen ansag regeringen att tyngdpunkten for marinens verksamheten borde finnas i Karlskrona i sydostra Sverige. Det byggde pa en storre omorganiseringar av marinen, vilket i sig resulterade en storre reduktion av marinens insatsorganisation. Pa ostkusten fanns infor forsvarsbeslutet en marinbas med tre flottiljer. Regeringens forslag till riksdagen byggde pa att
Ostkustens marinbas
och
Andra ytstridsflottiljen
skulle utga ur freds- och insatsorganisationen, samt att forbandsledningen for
Forsta ubatsflottiljen
skulle omlokaliseras till Karlskrona. Fordelningen av fartyg ingaende i de nya sjostridsflottiljerna overlat regeringen till Forsvarsmakten att besluta om.
[
4
]
Den 31 december 2004 avvecklades Andra ytstridsflottiljen, fran och med 1 januari 2005 overgick ytstridsflottiljen till en avvecklingsorganisation fram till dess att avvecklingen skulle vara slutford senast den 30 juni 2006.
[
5
]
I den nya organisationen skulle
Andra ytstridsflottiljens
fartyg fordelades mellan
Tredje sjostridsflottiljen
och Fjarde sjostridsflottiljen. Under grundutbildningsaret 2005 kom dock samtliga fartyg fran Andra ytstridsflottiljen att lyda under chefen for Fjarde sjostridsflottiljen. Vid en ceremoni den 11 januari 2005, halades flottiljens flagga pa Berga. Detta skedde i och med att avgaende chefen for Andra ytstridsflottiljen lamnade over 20. kustkorvettsdivisionen med dess fartyg och besattningar till chefen for Fjarde sjostridsflottiljen. Kvar blev Andra ytstridsflottiljens avvecklingsorganisation som verkade med att administrera avvecklingen av staben for Andra ytstridsflottiljen, vilken enligt riksdagsbeslutet skulle upplosas senast den 30 juni 2006.
[
6
]
Den 12 januari 2005 overtog Fjarde sjostridsflottiljen officiellt befalet over 20. kustkorvettsdivisionen. Med befalet over divisionen tillkom fartygen HMS Goteborg, HMS Gavle, HMS Kalmar, HMS Sundsvall samt stodfartyget HMS Visborg. Dessa fartyg med besattning fanns kvar i Berga/Musko i syfte for att genomfora grundutbildningsomgang 2005. Darefter skulle tva av Fjarde sjostridsflottiljens korvetter overforas till Tredje sjostridsflottiljen.
[
7
]
I borjan av september 2005 holls en overlamningsceremoni i Karlskrona, dar 41. korvettdivisionen overlamnade korvetten HMS Kalmar till 31. korvettdivisionen. HMS Kalmar var den sista korvetten som overfordes fran Fjarde sjostridsflottiljen, och som enligt forsvarsbeslutet skulle overforas fran avvecklade Andra ytstridsflottiljen till Tredje sjostridsflottiljen. Tidigare hade HMS Goteborg, HMS Malmo och HMS Stockholm tillforts, aven om HMS Goteborg kom under en tid att vara utlanad till 41. korvettdivisionen.
[
8
]
Verksamheten bedrivs sa att formagan att beharska vapnad strid till sjoss vidmakthalls och utvecklas bland annat genom utbildning och ovning av officerare och sjoman samt genom skarpa insatser i form av min- och ammunitionsrojning eller verksamhet som varnar svensk integritet. Detta sker i saval nationella som internationella ovningar och insatser till sjoss, bland annat inom ramen for Partnerskap for fred (PFF). En stor del av verksamhetsaret bestar av skarpa insatser da en stor del minor och ammunitionseffekter omhandertas eller da korvetterna med sina spaningssystem anvands for att havda det svenska territoriet. Rojdykarna, med sin exceptionella formaga att roja minor och ammunition i vattenvolymen saval som pa land utgor ryggraden i svensk ammunitionsrojningskapacitet.
Minrojningsfartygen och rojdykarna innehar en formaga som ar en bristvara bade nationellt och internationellt. Det ar formagan att soka, lokalisera, positionera, identifiera, oskadliggora eller barga foremal (som till exempel sjominor och oexploderad ammunition) under vattnet. Rojdykarnas EOD-grupper (Explosive Ordnance Disposal) har dessutom formaga att ytterligare forstarka dessa formagor och dessutom verka bade pa land och till sjoss, i det senare fallet bade pa ytan och i vattnet. Korvetterna har god formaga att genomfora vapnad strid till sjoss pa, over och under vattenytan. Deras goda formaga att verka kustnara och i skargard har blivit allt mer efterfragad aven internationellt. Korvetterna kan overvaka stora havsytor och luftrum samt har stor slagkraft om sa skulle behovas. Lag- och ledningsfartyget har formaga att stodja flottiljens fartyg samt kunna vara den plattform dar forbandschefen leder forbandets operativa verksamhet till sjoss. Aven ovriga fartyg i Marinen samt civila enheter kan harifran understodjas vid exempelvis sjoraddnings- eller miljoinsatser.
Fjarde sjostridsflottiljen har med ovanstaende forbandsinnehall formaga till kontroll av havsomrade, sjovagar och sjofart, att gora insatser mot yt- luft- och undervattensmal samt att roja minor i hamnomraden, kustnara farvatten och pa oppet hav. Med detta som grund kan flottiljen insattas i nationell och internationell krishantering, som forsvar mot vapnat angrepp och for att radda liv och materiel till sjoss.
Fjarde sjostridsflottiljen ar ett insatsforband som har till uppgift att utbilda fartygsbesattningar och stabspersonal till minkrigsfunktionen och korvettsystemet samt mota nationella och internationella krav pa insatsformaga. 4.sjostridsflottiljen har nationellt ansvar for genomforande och utveckling av min- och ammunitionsrojning i den maritima arean.
- Stab
- 1. rojdykardivisionen:
- 21. minrojningsdivisionen:
- 22. minrojningsdivisionen:
- 121. skoldivisionen:
Infor forsvarsbeslutet 2004 bestod flottiljen bestod av foljande enheter.
[
9
]
- Flottiljstaben
- 41. minrojningsdivisionen.
- 42. minrojningsdivisionen
- Rojdykardivisionen: Var forlagd till Skredsvik och utrustad med HMS
Skredsvik
(A262)
- Skoldivisionen: Var forlagd till Berga och utbildade navigatorer.
- Utvecklingssektionen
Nar flottiljen bildades 1994 var forbandsledningen och fartygen baserade till Berga orlogshamn. Genom
forsvarsbeslutet 2004
beslutade riksdagen att flottiljen skulle omgrupperas till
Musko orlogsbas
. Fran 2009 ar flottiljen baserad pa Berga orlogsbas soder om Stockholm och
Gullmarsbasen
i
Skredsvik
utanfor
Uddevalla
.
Den 30 juni 1994 antogs och faststalldes "Vivu esperanto" (Rydberg) som forbandsmarsch for Andra minkrigsavdelningen. Den 27 november 2002 faststalldes marschen for Fjarde minkrigsflottiljen, sedermera Fjarde sjostridsflottiljen.
[
1
]
Ar 2006 instiftades Fjarde minkrigsflottiljens minnesmedalj i silver (4.MinkrifljMM).
[
10
]
Ar 2011 instiftades Fjarde sjostridsflottiljens fortjanstmedalj i guld och silver (4sjostrifljGM/SM).
[
11
]
[
12
]
Nar flottiljen bildades bestod minkrigsavdelningen huvudsakligen av minsvepare. Vid ceremoni den 11 januari 2005 overfordes 20. kustkorvettsdivisionen, samt korvetterna HMS Goteborg, HMS Gavle, HMS Kalmar, HMS Sundsvall och stodfartyget HMS Visborg fran
Andra ytstridsflottiljen
.
[
6
]
Efter utbildningsaret 2005 overfordes tva av korvetterna till
Tredje sjostridsflottiljen
i Karlskrona. Tva korvetter samt lagfartyget HMS Visborg kvarstod i Berga/Musko omradet under Fjarde sjostridsflottiljens befal.
[
13
]
Ar 2009 och 2012 mottog flottiljen sina tva nyaste fartyg,
HMS Visby (K31)
och
HMS Helsingborg (K32)
.
Namn
2. minkrigsavdelningen
|
1994-07-01
|
?
|
2000-06-30
|
4. minkrigsflottiljen
|
2000-07-01
|
?
|
2004-12-31
|
4. sjostridsflottiljen
|
2005-01-01
|
?
|
|
Beteckningar
2. minkriavd
|
1994-07-01
|
?
|
2000-06-30
|
4. minkriflj
|
2000-07-01
|
?
|
2004-12-31
|
4. sjostridsflj
|
2005-01-01
|
?
|
|
|
|
- ^
Aren 1994?2000 var flottiljen understalld chefen for
Mellersta militaromradet
, aren 2000?2005
Operativa insatsledningen
, sedan 2005
Hogkvarteret
.
- ^
Forbandsmarschen antogs och faststalldes den 30 juni 1994.
[
1
]
- ^
Minnesmedalj i silver instiftad 2006.
- ^
Fortjanstmedalj i guld och silver instiftad 2011.
- ^
Tilltradde Peter Hagelin sin befattning som flottiljforvaltare den 18 januari 2020.
- ^
Jon Wikingsson tilltradde som chef den 1 oktober 2019, med ett forordnande langst till den 31 december 2022.
[
16
]
- ^
Robert Schollin tilltradde som tillforordnad chef den 8 april 2022, med ett forordnande langst till augusti 2022.
- ^
Anders Backstrom tilltradde som chef den 1 september 2022, med ett forordnande langst till den 31 augusti 2025.
[
17
]
- Braunstein, Christian
(2011).
Sveriges marina forband och skolor under 1900-talet
. Skrift / Statens forsvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens forsvarshistoriska museer.
Libris
12638815
.
ISBN 978-91-976220-5-9
- Kjellander, Rune (2007).
Svenska marinens hogre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsoversikter samt Kungl Orlogsmannasallskapets ambetsman och ledamoter 1771-2005
. Stockholm: Probus.
Libris
10452099
.
ISBN 978-91-87184-83-3 (inb.)
- Sandberg, Bo (2007).
Forsvarets marscher och signaler forr och nu
. Gavle: Militarmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv.
ISBN 978-91-631-8699-8
Svenska marinens
historiska och aktiva staber, forband och skolor
|
---|
| Hogre ledning
| | | | Regional ledning
| | | Forsvarsgrens-
gemensamma enheter
| | | Flottan
| | | | | | | Flottstyrkor
| | | | | | Skolor
| | | Orlogshamnar
| | | Operationsbaser
| Hemsobasen
?
Graddobasen
?
Saxarfjardsbasen
?
Sodertornsbasen
?
Orrfjardsbasen
?
Farsosundsbasen
?
Stockholmsbasen
?
Jarnaviksbasen
?
Blekingebasen
?
Grebbestadsbasen
?
Gullmarsbasen
?
Marstrandsbasen
| | Stationer och depaer
| |
| | Kustartilleriet
| Regementen
| | | Brigader
| | | Centrum och Skolor
| |
| | Amfibiekaren
| Regementen
| | | Bataljoner
| 1. amfibiebataljonen
?
2. amfibiebataljonen
?
3. amfibiebataljonen
?
4. amfibiebataljonen
?
5. amfibiebataljonen
?
6. amfibiebataljonen
| | Skolor
| |
| | Marinflyget
| | | Namn i fetstil ar aktiva forband, skolor eller centrum
|
|
Forsvarsmakten
|
---|
| Ledning
| | | | Forsvarsgrenar
| | | Stridskraft ledning- och underrattelse (LEDUND)
| | | Stridskraft logistik (LOG)
| | | Forsvarsmaktens specialforband
| | | EU:s stridsgrupper
| | | Totalforsvarsgemensamma centrum och skolor
| | | Forsvarsmaktens gemensamma centra
| | | Utbildning
| Forsvarsmaktens militarhogskolor
| | | Forsvarsmaktens stridsskolor
| | | Forsvarsmaktens ovriga funktionsskolor
| | | Forsvarsmaktens funktionsenheter
| |
| | Forsvarsmaktsgemensamma forband
| | | Forsvarsmakts- och
totalforsvarsovningar
| |
|