Fiskerinaringen bestar av yrkesmassigt fiske av fisk , skaldjur och andra havslevande djur. Foradling av fisk ar ocksa ett viktigt omrade. Alla lander inom EU har fatt begransa fisket da till exempel torsken holl pa att fiskas ut i manga bestand. EU bestammer hur stora fiskekvoter varje fiskare har. De far vare sig inte overstiga sin kvot eller fiska alltfor sma fiskar enligt EU:s regler for minimimatten pa fangstfisk.

Fiskenaringen i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Antalet yrkesfiskare i Sverige var ar 1938 omkring 14000 personer. ^{[ 1 ]} Ar 2006 fanns det totalt 1 881 personer som hade yrkesfiskelicens . ^{[ kalla behovs ]} Den totala sysselsattningen var dock hogre eftersom alla de som forvarvsarbetar ombord pa fiskefartyg inte har licens. Naringen domineras av smaforetag och ar 2015 fanns det 968 foretag som sysslade med yrkesfiske ^{[ 2 ]} . En vaxande tjanst inom fiskerinaringen ar att vara fiskeguide .

Statlig myndighet som reglerar fisket ar Havs- och vattenmyndigheten , medan Jordbruksverket ansvarar for att skapa mer gynnsamma forhallanden for naringen. Enligt Jordbruksverket var Sverige ar 2019 ett av de europeiska lander med hogst fiskkonsumtion per person. ^{[ 2 ]} For Sverige ar fisket en liten naring i jamforelse med skogsbruket eller jordbruket . Trots det fangas det varje ar fisk och skaldjur for en miljard kronor. ^{[ kalla behovs ]} De viktigaste arterna ar skarpsill , sill , torsk , makrill och rakor . Sverige har langa fiskrika kuststrackor som Skagerrak , Kattegatt och Ostersjon . 75 procent av all fangst ar foderfisk som sill/stromming och skarpsill. Foderfisk mals till fiskmjol som sedan blir mat at odlade fiskar som regnbage eller lax .

Den svenska fiskeflottan kan indelas i foljande tre huvudgrupper:

• Fiske med tral efter pelagiska arter ( sill / stromming , skarpsill , makrill , sikloja och blavitling .
• Fiske med tral efter torsk och bottenlevande arter som rodtunga , raka , och havskrafta .
• Ovrigt fiske, med redskap som fisknat , ryssjor , burar och langrev efter torsk, lax , rodspatta , flundra , gos , gadda , abborre , sik , al , havskrafta, sjurygg , pigghaj , piggvar , makrill och sill/stromming. ^{[ 3 ]}

Fiskindustri och relaterade naringar [ redigera | redigera wikitext ]

Sjalva fisket ger ocksa sysselsattning for flera andra naringar. Dar ingar forpackningsindustri , tillverkning av fiskmjol och (andra) fisk-/skaldjursrelaterade livsmedel samt restaurangbranschen .

Fiskfangst per land [ redigera | redigera wikitext ]

Tabellen visar mangden av fiskar, inklusive kraftdjur , blackfiskar , musslor och havstang , men utan havslevande daggdjur. ^{[ 4 ]}

¹ inklusive Faroarna
² 1968 och 1972 endast Sydvietnam

Kallhanvisningar [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Havs- och vattenmyndigheten
• Jordbruksverket