Fildelning ar en teknisk losning for att tillgangliggora eller na filer for kopiering mellan datorer och liknande enheter over datornatverk , till exempel Internet .

Illegal fildelning avser oftast tillgangliggorande och kopiering av upphovsrattsskyddat material utan upphovsrattsinnehavarens tillstand.

Teknisk losning [ redigera | redigera wikitext ]

Fildelning har lange anvants pa till exempel kontor for att dela filer och resurser (skrivare, fax, etc) mellan anslutna datorer over natverk. I allmanhet brukar man tala om fildelning nar en anvandare enkelt kan markera en fil sa att andra anvandare kan redigera eller ladda ner en kopia av filen.

Man anvander olika protokoll for detta. Vanligt forekommande ar AFP, FTP , SMB, HTTP , NFS , AFS . Ett protokoll som pa senare tid ront stor popularitet ar BitTorrent , som tack vare dess decentraliserade struktur dels gor det mojligt att snabbt sprida stora filer utan att belasta nagon enskild varddator , och dessutom gor det svart att avgora varifran filen egentligen kommer. Det sista ses som en stor fordel av manga fildelare da spridningen i en del av fallen sker utan upphovsmannens tillstand.

Program och tjanster for fildelning [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Fildelningsprogram

Nagra program och protokoll som anvands for fildelning ar:

• BBS - pa 1980-talet och tidigt 1990-tal delades filer, aven piratkopierat material, ofta via modem och privatpersoners BBS-server.
• FTP ar en metod for filoverforing som har anvants for att dela ut filer sedan Internets barndom. FTP fanns innan Internet. Vid mitten av 1990-talet blev FTP atkomligt for en storre allmanhet, och aven innan webben fanns. Pa den tiden var natet betydligt resurssvagare an idag, sa de filer som delades ut var mestadels textfiler och ibland stillbilder. Musik och filmer var det da inte tal om att dela ut, eftersom datidens datorer inte orkade med sadant. Vid den har tidpunkten var MP3 och till exempel divx annu inte uppfunnet vilket gjorde att musikfiler och videofiler tog upp mycket plats. MP3 borjade dyka upp pa FTP servers ca 1997 och divx video ca 1999.
• Napster var det forsta av allmanheten valkanda sattet att fildela. 2001 stangdes det, efter stamningar fran flera skivbolag. Det har nu startat pa nytt men ar idag en betaltjanst.
• Kazaa ar ett av de manga kanda fildelningsprogrammen. Det har dock blivit impopulart da manga filer som delas med det innehaller virus eller inte fungerar.
• Direct Connect ar ett annat kant fildelningsprogram. Med Direct Connect loggar anvandarna in pa hubbar som formedlar kontakter mellan de enskilda datorerna anslutna till hubben.
• BitTorrent ar ett protokoll som anvands for fildelning. En av varldens storsta trackers, The Pirate Bay , lag i Sverige och blev allmant kand i landet genom mediauppbadet i samband med rattegangen mot The Pirate Bay . The Pirate Bay:s tracker har varit nerlagd men ar uppe igen. ^{[ 1 ]} BitTorrent anvands aven som ett alternativt spridningssatt for Linuxdistributioner , uppdateringar till MMORPG -spel sasom World of Warcraft och Warhammer Online , samt for manga andra andamal dar stora mangder data behover delas ut till manga enheter.
• Spotify och Itunes ar kommersiella tjanster som erbjuder streamad musik, samt mojlighet till kop av latar for nedladdning. Musiken kan spelas i den officiella klienten, men det finns aven fri mjukvara som erbjuder samma funktionalitet, till exempel despotify .

Tva olika strategier finns for fildelningsystem: klient-server -struktur och peer-to-peer ("fran jamlik part till jamlik part"), ofta benamnt P2P-natverk .

Klient-server-struktur [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Klient-server

I ett fildelningsnatverk med klient/server-struktur finns en central varddator , server , som betjanar klienterna genom att lata dem lagra och/eller hamta filer. FTP, HTTP, SMTP och Napster har denna struktur.

Dessa har tva stora nackdelar:

1. Kapacitet . Vard-datorn maste vara dimensionerad for att kunna lagra och overfora alla filerna. Om fildelningstjansten ar popular, sa staller det stora krav pa investeringar i utrustning och bandbredd.
2. Sarbarhet . Om den centrala varddatorn gar ner, gar det inte langre att komma at fildelningstjansten langre. Bade enstaka webbservrar, och hela Napsternatverket, har tagits ner till foljd av juridiska atgarder!

P2P-natverk (peer to peer) [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: P2P-natverk

I ett P2P-natverk overfors filer mellan deltagare, som varken har rollen varddator eller klientdator. Detta gor att det inte finns nagon central part som kan stammas eller atalas. Kostnaden for datorutrustning och natverksanslutning delas mellan deltagarna.

Ett exempel pa ett rent P2P-natverk ar Gnutella .

Bittorrent-protokollet ar P2P, nar det galler sjalva filoverforingen. For att samordna och hitta de andra parterna, anvander Bittorrent dock centrala servrar, sa kallade tracker-servrar . Vissa modernare bittorrent-klienter kan dock hitta varandra utan hjalp av trackers. Denna teknik kallas DHT .

Tillganglighet och utbredning [ redigera | redigera wikitext ]

Fildelningsnatverk har snabbt fatt stor spridning eftersom de ger manga manniskor tillgang till enorma mangder information. En stor andel av den information som fildelas ar upphovsrattsskyddat material som gors tillgangligt utan att upphovsrattsagaren kan kontrollera den eller krava betalning, sa kallad piratkopiering . I Sverige fanns det 2006 1,3 miljoner fildelare, enligt SCB. ^{[ 2 ]} Enligt en undersokning gjord 2017 av Internetstiftelsen i Sverige sa anvande sig 23 procent av de svenska internetanvandarna av fildelningstjanster och 27 procent av piratstreamingtjanster. Siffran for fildelning har legat pa ungefar samma niva aren 2007?2017, mellan 18 och 24 procent. Undersokningen visade att det framfor allt ar unga man som fildelar. 60 procent av de 16?35-ariga mannen hade nagon gang anvant fildelningstjanster, vilket kan jamforas med halften sa manga, 30 procent av kvinnorna i samma alder, som hade anvant dem. ^{[ 3 ]} 2023, i en undersokning av IFPI med 43 000 personer i 26 lander, uppgav nastan en tredjedel att de lyssnar pa musik illegalt och att det var vanligast i aldersgruppen 16?24 ar. ^{[ 4 ]}

Med okad kapacitet pa Internet blir det enklare och billigare att dela, hitta och ladda ner film, tv-program, musik, bocker, datorspel och mjukvara, och manga ^{[ vilka? ]} talar om att detta i slutandan kommer att leda till att information i allmanhet blir gratis. ^{[ 5 ] [ specificera kalla ]}

Debatt [ redigera | redigera wikitext ]

I svensk media diskuteras fildelning mest i debatten om piratkopiering. Den illegala fildelningen ar i dag mycket omdebatterad. Debattens huvudaktorer utgors av branschorganisationen Svenska Antipiratbyran samt den upphovsrattskritiska tankesmedjan Piratbyran och det upphovsrattskritiska Piratpartiet . Svenska Antipiratbyrans motsvarighet i USA, dar de allra storsta film- och skivbolagen ar belagna, ar RIAA (Record Industry Association of America) och MPAA (Motion Pictures Association of America). Dessa ar intresseorganisationer som motarbetar fildelningstjanster och enskilda anvandare som har gjort upphovsrattsskyddat material tillgangligt for andra via internet.

Olovlig fildelning [ redigera | redigera wikitext ]

Ekonomiska effekter [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Upphovsrattsfragan .

Musik [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns manga skilda uppfattningar om huruvida fildelning skadar artister. Forsaljningen av fonogram har minskat i Sverige under perioden 2002-2006, men samtidigt har antalet bokningar till livekonserter och festivaler kraftigt okat. ^{[ 6 ]} Per Sundin , VD for Universal i Sverige och tidigare VD for Sony BMG , sade i en intervju 2011 att fildelningen inte drabbade de stora skivbolagen utan bara de sma. ^{[ 7 ]} Statistik visar att de som fildelar illegalt ocksa ar de som helst betalar for musik pa natet. ^{[ 8 ]}

Manga artister har ocksa anvant fildelningsteknik for att antingen salja eller marknadsfora sin musik. Bandet Radiohead slappte under 2007 sin skiva In Rainbows gratis pa natet, och lat lyssnarna sjalva bestamma om de skulle betala for skivan och i sa fall hur mycket. Under forsta lanseringsdagen fick bandet enligt bedomare in cirka ￡4,8 miljoner, vilket var motsvarande cirka 62 miljoner svenska kronor. Pengarna gick oavkortat till bandet, utan mellanhander. ^{[ 9 ]} I februari 2013 sager dock Radioheads frontperson Thom Yorke till The Guardian att forsoket med att slappa In Rainbows med fildelningsteknik framst spelade techbolag som Google och Apple i handerna. ^{[ 10 ]}

Lag och ratt [ redigera | redigera wikitext ]

• Fildelning som sadan ar inte olaglig. En fil ar olaglig att fildela om den ar skyddad av upphovsratten och upphovsrattsinnehavaren motsatter sig fri spridning.
• Upphovsmannen kan uttryckligen tillata spridning av sitt verk genom att licensiera materialet med en fri licens. Exempel pa sadana licenser ar Creative Commons , GFDL och GPL .
• I Sverige har man ratt att kopiera visst upphovsrattskyddat material for privat bruk, familj eller vanner. Om man kopt en DVD eller CD har man ratt att kopiera den for eget bruk och till familj och bekanta utan tillatelse fran rattighetshavaren. Det galler inte for datorprogram eller for hela bocker. For denna ratt betalar man en kassettavgift pa tomma skrivbara media (exempelvis kassettband, brannbara cd-skivor och externa harddiskar), som sedan fordelas mellan upphovsrattsinnehavare. ^{[ 11 ]}
• Man far inte behalla material som vem som helst lagt ut pa natet, utan att forst veta att det ar godkant av rattighetshavaren, men det ar alltid tillatet att titta och lyssna pa materialet utan tillstand samt framstalla de kopior som ar nodvandiga for detta (tillfalliga kopior). ^{[ 12 ]}

Se upphovsrattsfragan for den politiska debatten om fildelning.

Domstolsavgoranden i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

2005 domdes en man bosatt i Vasteras till 16 000 kronor i boter for att ha delat ut filmen Hip hip hora! via DC++ och darmed enligt 46 § och 53 § Upphovsrattslagen (1960:729) gjort intrang i malsaganden , Filmlances , rattigheter. ^{[ 13 ]} Mannens advokat kritiserade Vastmanlands tingsratt for att de tillatit en skarmdump utgora en del av bevisningen. ^{[ 14 ]} Piratbyran skapade den ironiska bevismaskinen/ Bevismaskinen for att understryka hur illa en skarmdump fungerar som bevis. Mannen friades i Svea hovratt 2006. Ratten menade att den tekniska bevisningen inte rackte.

Fram till ar 2008 har atminstone tre personer i Sverige domts till dagsboter mellan 16 000 och 20 000 kronor for att ha delat ut filmer eller musik pa natet. ^{[ 15 ]}

I ett domstolsmal mot trackersajten Pirate Bay , avgjort av Stockholms tingsratt 2009 och Svea hovratt 2010, ledde bada rattegangsprovningarna till fallande domar mot de ansvariga for The Pirate Bay, namligen fangelsestraff och kraftigt solidariskt skadestand till de musik-, film- och skivbolag som var malsagande .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Upphovsrattsfragan
• P2P
• Lista over fildelningsprogram
• Upp-/nedladdning
• Fotodelning

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Regeringens webbsida om kopiering for privat bruk

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Piratkriget - Lanksamling om konflikten mellan fildelare av upphovsrattsskyddat material och industrin
• Antipiratbyran - Intresseorganisation mot piratkopiering

v   ?   r Internet Allmant digital klyfta  · digitala rattigheter  · e-demokrati  · informationsfrihet  · netikett  · natneutralitet  · uppkoppling ( bredband ) Administration IANA  · ICANN  · IETF  · ISOC Protokoll DNS  · FTP  · HTTP ( hypertext )  · IMAP  · Internetforum  · Internetknutpunkt  · Internetleverantor  · IP-adress  · SMTP  · TCP/IP ( TCP  · IP-protokollet )  · Usenet Tjanster blogg ( mikroblogg )  · chatt ( snabbmeddelanden )  · e-handel  · e-post  · fildelning  · IP-telefoni  · katalogtjanst  · onlinespel  · podd  · sociala medier  · strommande media ( webb-TV )  · soktjanst  · webben  · webbkonferens Historia Internets historia ( Sverige )

Auktoritetsdata ? GND : 4715628-4