Ferrari

	Ferrari N.V.
Typ	Publikt aktiebolag ; BIT : RACE ; NYSE : RACE
Sate	Amsterdam , Nederlanderna
Huvudkontor	Maranello , Italien
Nyckelpersoner	John Elkann ; Styrelseordforande ; Piero Ferrari ; Vice styrelseordforande ; Benedetto Vigna ; VD
Bransch	Biltillverkare
Antal anstallda	4 919 ? 2022
Historik
Grundat	13 september 1939
Grundare	Enzo Ferrari
Ekonomi
Omsattning	▲ € 5,095 miljarder
Rorelseresultat	▲ € 1,177 miljarder
Vinst efter skatt	▲ € 939,294 miljoner
Tillgangar	▲ € 7,765 miljarder
Eget kapital	▲ € 2,602 miljarder
Struktur
Agare	2022-12-31: ; Exor N.V. ? 24,44 % ; Piero Ferrari ? 10,39 % ; Blackrock ? 5,69 % ; T. Rowe Price ? 4,48 % ; Ovriga aktieagare ? 55,00 %
Moderbolag	Ferrari N.V. ( 2015-10 ?)
Avdelningar	Scuderia Ferrari
Ovrigt
Webbplats	Ferrari.com
Fotnoter	Statistik fran 2022 ars bokslut.

For andra betydelser, se Ferrari (olika betydelser) .

Ferrari ( italienska: [fer?raːri] ) ar ett italienskt bilmarke grundat av Enzo Ferrari ar 1928. Foretaget har sedan 1969 ingatt i Fiat -koncernen, men blev ett eget bolag den 4 januari 2016 da Ferrari aven borsnoterades pa Wall Street. Tillverkningen sker i Maranello ^[
3
] nara Modena , Italien .

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Foretaget har sitt ursprung i racingstallet Scuderia Ferrari , som mellan 1929 och 1938 byggde och tavlade med Alfa Romeo -vagnar. Ferrariemblemet, Il Cavallino Rampante , ar en svart hast pa gul bakgrund, med bokstaverna S och F , som star for Scuderia Ferrari , namnet pa Ferraris tavlingsstall. Pa Ferraris tavlingsbilar ar emblemet skoldformat, medan det ar rektangulart pa de bilar som saljs till allmanheten. Foretaget overgick 1940 i Auto Avio Costruzioni Ferrari och 1948 startades ett formel 1-stall med det ursprungliga namnet Scuderia Ferrari .

Ferrari borjade tillverka sportbilar pa 1940-talet for att finansiera tavlingsverksamheten. Bilarna ar traditionellt lackerade i en rod farg vid namn rosso corsa som narmast kan oversattas till tavlingsrott . Pa den tiden da racingbilar var lackerade for att markera tavlingsstallets hemland , var italienska bilar alltid lackerade i denna roda farg. Fargen anvandes pa den tiden sallan pa de bilar Ferrari salde till allmanheten, men har blivit valdigt vanlig sedan dess, och har rent av ofta nagot slarvigt fatt beteckningen "Maranellorod".

Till Sverige importerades den forsta Ferrarin 1952 av travaruhandlaren Valdemar Stener i Farila i Halsingland. Bilen var av modelltypen 166 MM (kallad Barchetta ) med chassinummer 0012. Forsta agenturen i Sverige innehades av Tore Bjurstrom i Orebro . ^[
4
] Idag ar Autoropa Sveriges enda auktoriserade importor och aterforsaljare av Ferrari.

Modeller [ redigera | redigera wikitext ]

Mittmonterad motor [ redigera | redigera wikitext ]

V6/V8 [ redigera | redigera wikitext ]

1968-74 Dino
- 1968-70 Dino 206GT
- 1970-74 Dino 246GT/GTS
1975-89 208/308/328 GTB/GTS
- 1975-81 308 GTB/GTS
- 1980-82 208 GTB/GTS
- 1981-83 308 GTBi/GTSi
- 1982-86 208 GTB/GTS Turbo
- 1983-85 308 GTB/GTS Qv
- 1985-89 328 GTB/GTS
- 1986-89 GTB/GTS Turbo
1989-95 348
- 1989-93 348 tb/ts
- 1993-95 348 GTB/GTS
- 1993-95 348 Spider
1994-2000 F355
- 1994-99 F355 GTB/GTS
- 1995-99 F355 Spider
- 1997-99 355 F1
1999-2004 360
- 1999-2004 360 Modena/Spider
- 2003-04 360 Challenge Stradale
2004-10 F430
- 2004-10 F430 Berlinetta/Spider ^{[
  fortydliga
  ]}
- 2007-10 F430 Scuderia
2010-15 458 Italia
2015-19 Ferrari 488 GTB
2019- F8 Tributo

2+2 [ redigera | redigera wikitext ]

1974-80 208/308 GT/4
- 1974-80 Dino 308 GT/4
- 1975-80 208 GT/4
1981-93 Mondial
- 1981-83 Mondial 8
- 1983-85 Mondial Qv
- 1985-89 Mondial 3.2
- 1989-93 Mondial T

"Boxer-12" (egentligen flat V12) [ redigera | redigera wikitext ]

1972-85 Berlinetta Boxer
- 1972-76 365 GT4 BB
- 1976-81 512 BB
- 1981-85 512 BBi
1985-96 Testarossa
- 1985-91 Testarossa
- 1991-94 512TR
- 1994-96 F512M

Frontmonterad motor [ redigera | redigera wikitext ]

GT [ redigera | redigera wikitext ]

1948-50 166 Inter
1951 195 Inter
1951-53 212 Inter
1951 340 America
1952 342 America
1953-54 250 Europa
1953-54 375 America
1954-64 250
- 1954-56 250 Europa GT
- 1956-58 250 GT Boano/Ellena
- 1956-59 250 GTB Tour de France
- 1957-62 250 GT Cabriolet
- 1958-61 250 GT Coupe Pininfarina
- 1958-63 250 GT California Spyder
- 1959-62 250 GTB SWB
- 1963-64 250 GT Lusso
1955-60 410 Superamerica
1960-64 400 Superamerica
1964-68 275
- 1964-66 275 GTB Coupe
- 1964-66 275 GTS Spider
- 1966-68 275 GTB/4
- 1967 275 GTB/4-S NART
1964-66 500 Superfast
1966-69 330
- 1966-69 330 GTC Coupe
- 1966-69 330 GTS Spider
1966-67 365 California
1969-70 365
- 1969-70 365 GTC Coupe
- 1969-70 365 GTS Spider
1969-1974 Daytona
- 1969-74 365 GTB/4 Coupe
- 1969-74 365 GTS/4 Spider
1996-2006 Maranello
- 1996-2002 550 Maranello Coupe
- 2001-02 550 Barchetta Spider
- 2002-06 575M Maranello Coupe
- 2005-06 575 Superamerica
2007-12 599 GTB Fiorano (V12)
- 2010-12 599 GTO
2009-17 Ferrari California (V8)
2012-17 F12 berlinetta (V12)
- 2015-17 F12 tdf
2017- 812 Superfast (V12)
2018- Portofino (V8)

2+2 [ redigera | redigera wikitext ]

1961-63 250 GT 2+2
1963-67 330
- 1963 330 America
- 1964-1967 330 GT 2+2
1967-72 365
- 1967-71 365 GT 2+2
- 1971-72 365 GTC/4
1972-89 365/400/412
- 1972-76 365 GT/4 2+2
- 1976-79 400 A
- 1979-85 400i
- 1985-89 412
1993-2003 456
- 1993-99 456 GT
- 1999-2003 456M GT
2004- 612 Scaglietti

Supersportbilar [ redigera | redigera wikitext ]

1962-64 250 GTO
1984-86 288 GTO
1987-89 F40
1995-97 F50
2002-05 Enzo
2006 FXX
2013 LaFerrari

Hybridbilar [ redigera | redigera wikitext ]

2013 LaFerrari
2020 SF90 Stradale
2021 296 GTB

Fyrhjulsdrivna bilar [ redigera | redigera wikitext ]

2011 FF

Motorsport [ redigera | redigera wikitext ]

Enzo Ferrari startade sin karriar som racerforare for Alfa Romeo i borjan av 1920-talet. Senare blev han aven aterforsaljare at Alfa Romeo i hemstaden Modena. 1929 startade han det egna racingstallet Scuderia Ferrari . Sedan Alfa Romeo lagt ned den egna tavlingsverksamheten 1933 blev Scuderia Ferrari inofficiellt fabriksteam och tog fram tavlingsbilar som Bimotore och Alfetta . Nar Alfa Romeo ateruppvackte sitt eget fabriksstall Alfa Corse 1938 blev Enzo Ferrari stallchef men han lamnade sitt uppdrag redan aret darpa.

Ferrari startade tillverkning av maskinutrustning till industrin i Modena under namnet Auto Avio Costruzioni . Hans namn var sa forknippat med Alfa Romeo att han forbjods att bygga bilar under eget namn under fyra ar och nar han fick en bestallning pa tva bilar till Mille Miglia 1940 kallades dessa Auto Avio Costruzioni 815 .

Sportvagnsracing [ redigera | redigera wikitext ]

Ferraris forsta bil under eget namn, sportvagnen 125 S deltog i sin forsta tavling den 11 maj 1947 . Tva veckor senare vann Franco Cortese Ferraris forsta seger i Roms Grand Prix . Ferrari kom att dominera sportvagns-VM under femtio- och sextiotalet och tog tolv VM-titlar mellan 1953 och 1967 . Scuderia Ferrari vann aven nio Le Mans-lopp mellan 1949 och 1965 , darav sex raka segrar mellan 1960 och 1965.

Efter en turbulent tid for Scuderia Ferrari da framgangarna uteblev gjorde stallet en storsatsning med 312PB sasongen 1973 vilket gav annu en VM-titel. Eftersom motgangarna aven drabbat formel 1-stallet lade Ferrari ned sin sportvagnsverksamhet efter 1973 for att fokusera pa formel 1 .

Ferrari kom tillbaka till sportvagnsracingen i mitten av 1990-talet med en enhetsserie kallad Ferrari Challenge, som kors med foretagets mittmotormodeller . Bilarna anvands aven i internationell GT-racing .

Formel 1 [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Scuderia Ferrari

Scuderia Ferrari missade den forsta F1-tavlingen i Storbritannien 1950 men sedan dess har stallet tavlat under alla formel 1-sasonger. Fram till 2008 har detta resulterat i 16 konstruktorstitlar och 14 forartitlar.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ las online , corporate.ferrari.com . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ ”2022 Annual Report and Form 20-F” . United States Securities and Exchange Commission . 24 februari 2023 . https://www.sec.gov/ix?doc=/Archives/edgar/data/0001648416/000164841623000043/race-20221231.htm . Last 17 juni 2023 .
^ I Maranello finns en gata, Via Ferrari , som ar uppkallad efter bilmarket.
^ Bilar, semester, picknick och nostalgi , Peter Haventon, Semic, Sundbyberg 2010 ISBN 978-91-552-5591-6 , s. 52

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Officiell webbsida

Ferraris sportbilar , fran 1950 till 1999 . - nasta ≫
Typ		1950-talet										1960-talet										1970-talet										1980-talet										1990-talet
		0	1	2	3	4	5	6	7	8	9	0	1	2	3	4	5	6	7	8	9	0	1	2	3	4	5	6	7	8	9	0	1	2	3	4	5	6	7	8	9	0	1	2	3	4	5	6	7	8	9
Frontmotor	GT	166	195	212	250 Europa		250 GT									275			330		365
			340	342	375		410 SA					400 SA				500 SF		365 Ca			365 Daytona																											550 Maranello
	2+2												250 GTE		330 Am	330 2+2			365 2+2				365 GTC/4		365 GT/4				400 A			400i					412								456 GT
Mittmotor	V6 / V8																			206		246					308 GTB/GTS										328				348					F355
	2+2																									308 GT/4							Mondial
	Boxer																							365 GT4 BB					512 BB				512 BBi					Testarossa					512TR			F512M
Supersportbil														250 GTO																						288 GTO			F40								F50

[2266fff3c92de20e1589d594a175179c8456b67c-1] s online , corporate.ferrari.com . ^{[kalla fran Wikidata]}

[2] ”2022 Annual Report and Form 20-F” . United States Securities and Exchange Commission . 24 februari 2023 . https://www.sec.gov/ix?doc=/Archives/edgar/data/0001648416/000164841623000043/race-20221231.htm . Last 17 juni 2023 .

[3] I Maranello finns en gata, Via Ferrari , som ar uppkallad efter bilmarket.

[4] Bilar, semester, picknick och nostalgi , Peter Haventon, Semic, Sundbyberg 2010 ISBN 978-91-552-5591-6 , s. 52

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]