Farsta

Den har artikeln handlar om stadsdelen i Stockholm . For andra betydelser, se Farsta (olika betydelser) .
Farsta
Kommun Stockholm
Kommunomrade Soderort
Stadsdelsomrade Farsta
Distrikt Farsta distrikt
Bildad 1932
Antal invanare 14 726 (2021)
Landareal 242 hektar
Landskap Sodermanland

Farsta ar en stadsdel i Soderort inom Stockholms kommun . Farsta ar belagen cirka atta kilometer soder om Stockholms innerstad , vaster om Nynasvagen . Stadsdelen gransar till Hokarangen , Skondal , Larsboda , Farsta Strand och Fagersjo . Det moderna Farsta borjade planlaggas redan pa 1940-talet och byggdes pa 1950-talets senare halft.

Stadsdelen ar kuperad, med flera hojder omkring centrum, bland annat kvarteret Fagelo vid Rottnerosbacken (71 meter over havet ), Varmlandsvagen (55 meter over havet) samt kring Kristinehamnsgatan och Safflegatan (53 meter over havet). Sjalva Farsta centrum ligger pa 36 meter over havet.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Stadsplan over del av Farsta soder om Larsbodavagen, 1954.

Bland historiska namn marks Farlasta (1384), Farlista (1441), Faresta (1477), Farestom (1484) och Pharesta (1486). Omradet tillhorde Farsta gard i Brannkyrka socken (inkorporerat i Stockholms stad 1913) som inkoptes av staden 1912. Stadsdelen borjade dock inte bebyggas med flerfamiljshus forran i slutet av 1950-talet. Innan dess fanns har endast jordbruksmark, och skog, nagra torp, Hokarangens gard samt Sodertorns lilla traskola (som lag dar Farsta torg numera ligger). Farsta blev en stadsdel 1932, men omfattade da aven nuvarande stadsdelarna Larsboda och Farsta strand , dessa utbrots 1956.

Dagens Farsta [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1955 antogs den av Sven Markelius utarbetade generalplanen for Farsta. Planen hade i princip samma karaktar som ABC-staden Vallingby , som da befann sig under uppforande. Aven Farsta skulle bli en forort med arbetsplatser, bostader och centrum inom samma omrade. [ 1 ] Gatorna fick namn efter Varmlandska orter.

Farsta Centrum invigdes den 23 oktober 1960 och blev snabbt ett av Stockholms ledande kopcentrum. Farsta tunnelbanestation som invigdes den 4 november 1960 ligger pa en viadukt over Munkforsplan och Kroppaplan i Farsta centrum. NK (Nordiska Kompaniet) hade en filial har. Etableringen vackte stor uppstandelse bade i Sverige och utomlands och Farsta Centrum blev snart ett uppskattat utflyktsmal. Efter ombyggnader ar Farsta Centrum numera Stockholms fjarde storsta kopcentrum. [ 2 ] Farsta fick under en tioarsperiod mellan 1964 och 1974 fjarrvarme fran karnreaktorn Agestaverket i Huddinge kommun .

Inom omradet for Farsta Centrum invigdes i september 1961 Centrumkyrkan . Kyrkan ritades av arkitekterna Bengt Carlberg och Borje Stigler .

Televerkets forvaltningsbyggnader (numera kontor for Telia Sonera Sverige ) uppfordes i flera etapper mellan 1962 och 1972 efter ritningar av Bengt Hidemark och Gosta Danielson . Byggnadsstyrelsen och Telestyrelsen var byggherrar . [ 3 ] Byggnaderna i Larsboda (fardiga 1969) belonades med Kasper Salin-priset .

Farsta Hembygdsforening samlar och formedlar Farstas historia.

Bilder [ redigera | redigera wikitext ]

Demografi [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 2017 hade stadsdelen cirka 14 500 invanare, varav cirka 30,6 procent ar utrikes fodda respektive cirka 41,7 procent med utlandsk bakgrund , i jamforelse med Stockholms kommun som ligger pa 32,8 procent (utlandsk bakgrund). [ 4 ] De tre vanligaste fodelsekontinenterna for personer med utlandsk bakgrund ar 2017 var Asien (37,5 procent) foljt av Europa (Norden utom Sverige, EU utom Norden, Europa utom EU) (30,9 procent) samt foljt av Afrika (18,8 procent). [ 4 ]

Skola och barnomsorg [ redigera | redigera wikitext ]

Har finns ett antal grundskolor och forskolor .

  • Farsta grundskola
  • Farstaangsskolan
  • Adolf Fredriks musikklasser
  • Friskolan Hastens
  • Hasthagsskolan
  • Kvickenstorpsskolan
  • Vastbodaskolan, var en kommunal grundskola. Skolan lades ner efter beslut av Farsta stadsdelsnamnd.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]