Fallet George Floyd
Del av polisbrutalitet i USA
Plats	Minneapolis , USA
Koordinater	44°56′4″N 93°15′45″V  /  44.93444°N 93.26250°V  / 44.93444; -93.26250
Datum	25 maj 2020
Attacktyp	Mord
Offer	George Floyd
Garningsman	Derek Chauvin

Fallet George Floyd ar ett uppmarksammat dodsfall som intraffade i Minneapolis i USA den 25 maj 2020 . Den 46-arige afroamerikanske mannen George Floyd (fodd 14 oktober 1973 i Fayetteville , North Carolina och uppvaxt i Houston , Texas ) avled i samband med ett polisingripande. Handelserna filmades av en forbipasserande och videon som spreds pa sociala medier visade hur Floyd lag pa magen pa marken intill en polisbil , medan polismannen Derek Chauvin tryckte sitt kna mot hogra sidan av Floyds hals . George Floyd uttryckte flera ganger att han inte kunde andas innan han dog; Floyd var fasthallen i 8 minuter och 46 sekunder innan han kvavdes till dods. Handelsen ledde till att omfattande protester mot att svarta utsatts for overvald och polisbrutalitet brot ut foljande dag i Minneapolis (den 26 maj), protester som snart spred sig till ett stort antal andra stader i USA. ^{[ 1 ]}

Derek Chauvins rattegang inleddes den 8 mars 2021 och avslutades den 20 april 2021. ^{[ 2 ]} Den 25 juni 2021 domdes Chauvin till 22 ar och sex manaders fangelse. ^{[ 3 ]} Thomas Lane erkande sig i maj 2022 skyldig pa atalet for medhjalp till drap relaterat till mordet pa George Floyd. ^{[ 4 ]}

Handelseforlopp [ redigera | redigera wikitext ]

Mandagen den 25 maj 2020 larmades polisen om att en man forsokt betala med falska sedlar i en butik. Fyra poliser ryckte ut och grep George Floyd som satt i sin bil utanfor butiken. Floyd sattes i handbojor och fordes efter detta till en polisbil. Efter att Floyd med hanvisning till sin klaustrofobi uttryckt oro for att hamna i polisbilen lyckades poliserna satta honom i den. Redan i polisbilen sa Floyd att han inte kunde andas. ^{[ 5 ]} Senare bars han ut ur polisbilen dar han tvingades ner mot marken med tre polisman som tryckte ned hans kropp. En forbipasserande 17-aring lade senare upp en videon pa Facebook som visade hur Floyd nere pa marken ropade minst 16 ganger att han inte kunde andas. Den mest uppmarksammade polisen, Derek Chauvin (fodd 1976), sags trycka sitt kna mot hans hals. Efter flera minuter sags Floyd svimma vilket fick forbipasserande att borja be polisen slappa knat fran hans hals, vilket han inte gjorde forran ambulanspersonal anlande till platsen. ^{[ 6 ] [ 1 ] [ 7 ]} Runt klockan 21.25 (lokal tid) forklarades Floyd dod pa sjukhuset till foljd av sina skador fran trycket pa halsen. ^{[ 8 ]}

Polisen uppgav inledningsvis att Floyd gjorde motstand och avled av medicinska orsaker. ^{[ 7 ] [ 1 ]} Minneapolis borgmastare Jacob Frey holl sedan presskonferens och meddelade att de fyra poliserna avskedats. ^{[ 9 ]}

Utredning [ redigera | redigera wikitext ]

Den 29 maj 2020 meddelades det att Derek Chauvin atalas for drap och vallande till annans dod . De ovriga tre poliserna utreds for brott i samband med handelsen. ^{[ 1 ] [ 7 ]}

Tva obduktioner av kroppen har gjorts. Den forsta visade att polisernas vald i kombination med Floyds underliggande halsotillstand (covidsjuk samt hjartfel) och en overdos av fentanyl samt metamfetamin orsakat hans dod. Pa uppdrag av George Floyds familj gjordes sedan en andra obduktion som visade att han avled av kvavning orsakad av tryck mot nacke och rygg. ^{[ 10 ]}

Efterspel [ redigera | redigera wikitext ]

Handelsen plockades upp pa sociala medier och av organisationen Black Lives Matter . Den ledde till att tusentals manniskor samlades den 26 maj 2020 i Minneapolis och protesterade mot att svarta personer utsatts for overvald och polisbrutalitet i USA. Via kampanjer pa sociala medier spreds protesterna internationellt med hashtaggen #ICantBreathe , "jag kan inte andas", vilket George Floyd hordes saga pa filmen. Det var en hashtag som anvants sex ar tidigare nar en annan afroamerikansk man, Eric Garner , avled i ett polisingripande i New York City efter att ha salt cigaretter olovligen. ^{[ 11 ]} Den 27 maj borjade protesterna urarta till upplopp och spreds sedan till flera amerikanska stader dar demonstranter och kravallpolis drabbade samman valdsamt, och affarer utsattes for plundringar . ^{[ 1 ] [ 7 ]} I Minneapolis brann bland annat ett polishus ner.

Efter en vecka hade protesterna spridit sig over hela varlden. Demonstrationerna sammanfoll med coronaviruspandemin 2019?2021 och de flesta lander hade restriktioner mot folksamlingar, anda har tusentals personer deltagit i demonstrationer i de storre staderna. I till exempel Paris holls demonstrationer helt utan tillstand vid USA:s ambassad och vid Eiffeltornet, trots totalt forbud for sammankomster. I London fick inte storre sallskap an sex personer traffas, men tusentals slot upp och i Australien forbjod regeringen forst demonstrationer av halsoskal, men gav tillstand precis fore den utsatta tiden. I Sverige fick inte storre grupper an 50 personer samlas, och polisen avbrot demonstrationerna nar tusentals dok upp. I flera demonstrationer forekom det kraftiga sammandrabbningar mellan polis och demonstranter, men det har ocksa forekommit stillsamma protester. ^{[ 12 ] [ 13 ] [ 14 ]}

George Floyd protesterna i USA har hittills kostat minst 19 manniskoliv ^{[ 15 ]} och flera miljarder dollar i skador. ^{[ 16 ] [ 17 ]}

Rattegang mot Chauvin [ redigera | redigera wikitext ]

Chauvins rattegang inleddes den 8 mars 2021 i Hennepin County . ^{[ 18 ]} Urval av juryn borjade 9 mars. ^{[ 19 ]} Oppningsanforanden fran aklagare och forsvarare intraffade den 29 mars 2021 och slutpladeringen intraffade den 19 april 2021. ^{[ 20 ] [ 21 ]}

Den 20 april 2021 fann juryn Chauvin skyldig till alla atalspunkter. ^{[ 22 ]} Chauvin domdes till 22,5 ars fangelse. ^{[ 3 ]}

Rattegang mot Lane [ redigera | redigera wikitext ]

Den 18 maj 2022 erkande Lane sig skyldig i Hennepin County domstol pa atalet for medhjalp till drap relaterat till mordet pa George Floyd. Lane gick med pa ett trearigt straff, med tva ars fangelse. ^{[ 23 ]}

Rattegang mot Kueng och Thao [ redigera | redigera wikitext ]

Rattegangen ar planerad att inledas den 13 juni 2022. ^{[ 24 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Manskliga rattigheter i USA
• Adama Traores dod

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Film pa arresteringen av George Floyd. CNN last 1 dec 2021.

• Wikimedia Commons har media som ror Fallet George Floyd .?