Militar sjalavardspersonal ar en personalkategori i manga landers forsvarsmakter , som har till uppgift att medverka vid soldaternas religionsutovning , som gudstjanster , firande av religiosa hogtider och annat som i det civila livet utfors av det egna samfundet. En sarskilt viktig del av den militara sjalavarden ar att hjalpa soldaterna att hantera doden . Det kan ske genom sjalavardande samtal, genom den militara sjalavardspersonalens deltagande i militara begravningar och genom det vardagliga gudstjanstlivet.

Alltefter landets och militarens religiosa sammansattning kan den militara sjalavardspersonalen tillhora olika religioner och olika trossamfund . Militar sjalavardspersonal har samma folkrattsliga skydd som sjukvardspersonal .

Danmark [ redigera | redigera wikitext ]

Prasterna i den danska forsvarsmakten kallas værnspræster . Som chef for den militara sjalavarden finns en militarprost, værnsprovst , for varje forsvarsgren ; en faltprost for armen , en orlogsprost for marinen och en flygarprost for flygvapnet . Militarprostarna ingar i respektive forsvarsgrensstab. De ar i religiost hanseende understallda biskopen av Kopenhamn .

De danska militarprasterna ar alla praster i den danska statskyrkan , som samtidigt som de verkar som forsamlingspraster i en civil forsamling ar deltidstjanstgorande i forsvarsmakten. Det fanns ar 2002, 96 faltpraster for armen , 7 orlogspraster for marinen och 15 flygarpraster for flygvapnet . Faltprosten ar tillika kyrkoherde vid Kastelskirken i Kopenhamn. Orlogsprosten ar tillika kyrkoherde for Holmens kirke i Kopenhamn och kontraktsprost for Holmens kontrakt , dar aven Kastellkyrkans forsamling ingar. Till tjansten som flygarprost ar ingen sarskild civil kyrklig befattning knuten. Till de danska militarprasterna raknas aven de varnpliktiga teologerna . Det ar varnpliktiga som avlagt teologisk ambetsexamen men annu inte prastvigts .

De danska militarprasterna star utanfor den militara rangordningen. De bar dock gradbeteckningar som anger deras grad som militarpraster (prast, prost eller varnpliktig teolog).

Finland [ redigera | redigera wikitext ]

I den finlandska forsvarsmakten kallas den militara sjalavardspersonalen militarpraster och militardiakoner . Militarprasterna ansvarar for den militara sjalavarden, och det finns bade lutherska och ortodoxa militarpraster. Vid mobilisering , repetitionsovningar och vid internationella uppdrag kan sjalavarden aven skotas av militardiakoner. Det finns 26 heltidsanstallda militarpraster och ca 20 deltids- och arvodeanstallda. Forutom dessa finns det varnpliktiga praster, praster och diakoner i reserven samt praster och diakoner som tjanstgor vid de finlandska trupperna i internationell uppdrag.

Militarprasterna tillhor befalet. De bar uniform i tjansten, men under gudstjanster och kyrkliga forrattningar bar de prastdrakt . I stallet for militar gradbeteckning bar militarprasterna tjanstegradstecken.

I den militara hierarkin jamstalls militardiakoner med militartjansteman .

Frankrike [ redigera | redigera wikitext ]

Den militara sjalavardspersonalen i Frankrike administreras av Sjukvardstjansten ( franska : Service de la sante ), en egen forsvarsgren, men de tjanstgor i de andra forsvarsgrenarna.

• Kristen sjalavardspersonal
• Judisk sjalavardspersonal
• Muslimsk sjalavardspersonal

• Se aven: Militara sjalavardspersonalens grader i Frankrike
• Extern lank: L'aumonier militaire dans sa hierarchie

Norge [ redigera | redigera wikitext ]

Den norska forsvarsmaktens faltpraster ansvarar for den militara sjalavarden oberoende av trossamfund, och tillhor Feltprestkorpset (FPK) , en forsvarsgrensovergripande personalkar . Karens chef ar feltprosten , som ingar i den norska forsvarsstaben . Faltprosten ar som stabsofficer religios och etisk radgivare till chefen for den norska forsvarsmakten. Faltprastkaren fungerar aven som ett kontrakt (prosteri) inom Oslo stift och ar i religiost hanseende understallt biskopen i Oslo.

Faltprosten har overstes grad. I ovrigt kan norska faltpraster ha militara grader fran sergeant till overstelojtnant .

• Externa lankar:
  • Feltprestkorpset ^{[ dod lank ]}
  • Feltpresters distinksjoner

Ryssland [ redigera | redigera wikitext ]

Bolsjevikerna avskaffade den ryska armens militara sjalavardspersonalen i januari 1918 och 3 700 faltpraster avskedades. Sedan 1997 har den ryska ortodoxa kyrkan haft ratt att verka inom den Ryska federationens militar . Kyrkan foreslog 2006 att Rysslands traditionella religioner gemensamt skulle ateruppratta den militara sjalavardspersonalen. ^{[ 1 ]} Samma ar utarbetade militarauditoriatet ett forslag om inforande av militar sjalavardspersonal fran de ortodoxa, muslimska, judiska och buddhistiska trosgemenskaperna. ^{[ 2 ]} 2007 borjade i Sankt Petersburg en tio manades kateketkurs for militarer och civilanstallda. 2009 utfardade chefen for generalstaben direktiv om inrattande av befattningar som stallforetradande chefer med ansvar for den militara sjalavarden. Aret darpa faststalldes ett reglemente for deras verksamhet. 2011 fanns det omkring 120 faltpraster och en faltimam. ^{[ 1 ]} Under Putins andra presidentperiod har anstrangningarna for att rekrytera fler okat. Den nye forsvarsministern Sergej Shoigu har visat den iver som hans foretradare inte hade. ^{[ 3 ]} 2013 antog den ortodoxa kyrkan ett regelverk for sina falprasters arbete. ^{[ 1 ]}

Schweiz [ redigera | redigera wikitext ]

Den schweiziska forsvarsmakten har faltpraster fran de katolska och protestantiska statskyrkorna , men inga fran frikyrkorna . De protestantiska kan aven vara kvinnor . Varje bataljon har sedan sin egen faltprast. Dessa lyder under en tjanstegrenschefer for den militara sjalavarden i varje brigad och forsvarsomrade . Dessa lyder i sin tur under tjanstegrenschefen for den militara sjalavarden i den schweiziska armestaben.

Schweiziska faltpraster (Feldprediger) , diakoner (Feldprediger Diakon) och forsamlingsassistenter (Feldprediger Pastoralassistent) kallas sedan 2003 Armeeseelsorger , och alla har graden Hauptmann Armeeseelsorger och tjanstestallning som kapten , oberoende av innehavd befattning. For att bli faltprast kravs genomgangen militar grundutbildning , falttjanstduglighet, genomgangen teologisk utbildning pa akademisk niva samt prastvigning eller motsvarande.

• Extern lank: Armeeseelsorge

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

De svenska faltprasternas historia gar tillbaka till 30 april 1535 da konung Gustav I kommenderade in 4 praster i sjoforsvaret. Tio ar senare, 1545 fick haren sina forsta praster. Ar 1621 , da faltkonsistoriet inrattades, var samtliga regementspraster och ryttarpraster medlemmar. Dessa kategorier tillsammans kallades faltpraster. Den militara sjalavarden fick en modern form 1962 . Den militara sjalavarden skulle ledas av en faltprost som skulle inga i davarande Forsvarsstaben , nuvarande Hogkvarteret. En stabspastor skulle finnas vid varje militaromrade (MB-stab), och varje forsvarsgren , det vill saga armen , marinen och flygvapnet , skulle ha en militarpastor. Rekryteringsbasen var praster i de ordinarie forsamlingarna i Svenska kyrkan . Faltpraster ingick i forsvarets krigsforband pa fordelningsniva med placering i sektion III. I organisationen skulle det inga en ordinarie faltprast och en stallforetradande faltprast. Den ene av dem skulle vara prast i Svenska kyrkan , den andre pastor fran nagot frikyrkosamfund .

Militarpastorer tjanstgor inom officersniva CF 2 med kaptens tjanstestallning men har ingen befalsratt och anbringar ett kors istallet for gradbeteckning.

Sedan 1997 leds den militara sjalavarden centralt av en heltidsanstalld faltprost. Faltprosten ar anstalld av Forsvarsmakten, men kostnaden delas mellan Forsvarsmakten och Svenska kyrkan. Faltprosten har ett nationellt ansvar for den militara sjalavarden. Tjansten ar idag placerad inom Forsvarsmaktens insatsstab. I Hogkvarterets personalstab ingar en stabspastor, som ansvarar for sjalavarden for Hogkvarterets personal och for personalen vid Forsvarsmaktens logistik . Vid varje militardistrikt finns en militarpastor som leder den regionala verksamheten. Under dessa finns faltpastorer (varnpliktiga praster och pastorer krigsplacerade som sjalavardspersonal). Dessutom finns en eller flera bataljonspastorer med utlandsuppdrag. Befattningen utovas oavsett trosinriktning. I religiosa fragor representerar faltpastorn sitt eget trossamfund , men skall ordna kontakt med faltpastorer fran andra trossamfund. Det finns ocksa en faltpastor i varje hemvarnsbataljonsstab. Faltpastorn ska vara vigd/ordinerad inom de av svenska staten erkanda trossamfunden samt ha teologisk examen eller utbildning.

Faltpastorn ansvarar for den militara sjalavarden vid forband enligt forbandschefens anvisningar. Faltpastorn skall darvid:

• utarbeta underlag for sjalavardens ledning
• genomfora korum , minnesgudstjanster och kyrkliga handlingar
• genomfora enskild sjalavard
• utbilda i krisstod och folkratt .
• pa begaran utfora de vanliga kyrkliga tjansterna som vigsel och dop och liknande.
• En sarskild uppgift ar att stodja verksamheten vid soldathemmen .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• David Gudmundsson, Konfessionell krigsmakt. Predikan och bon i den svenska armen 1611?1721, Malmo 2014.
• Klas Hansson, Kyrkan i falt. Faltpraster i det svenska forsvaret, Skelleftea 2016.
• Anders Larsson, Karolinska uniformer och munderingar aren 1700 till 1721 sid 11-19. Jengel Forlag, Ostersund 2022.