For andra betydelser, se Evert Taube (olika betydelser) .

Evert Taube RNO , LMA
Evert Taube pa scenen 1961.
Fodelsenamn	Axel Evert Taube
Fodd	12 mars 1890 Goteborgs Karl Johans forsamling , Goteborg , Sverige
Dod	31 januari 1976 (85 ar) Maria Magdalena forsamling , Stockholm , Sverige
Bakgrund	Sverige
Maka	Astri Bergman (1925?1976; hans dod)
Genre	Visa
Roll	Sangare , musiker , poet , forfattare , visdiktare , manusforfattare , konstnar
Instrument	Sang, luta , gitarr
Ar som aktiv	1918?1974
Utmarkelser Bellmanpriset (1950) De Nios Stora Pris (1959) Evert Taube-stipendiet (1960) Illis Quorum (1960) Gustaf Froding-stipendiet (1962) Hedersdoktor vid Goteborgs universitet (1966) Stockholms stads hederspris (1973) KTH:s stora pris (1974)

Axel Evert Taube , fodd 12 mars 1890 i Goteborgs Karl Johans forsamling , Goteborg , dod 31 januari 1976 i Maria Magdalena forsamling , Stockholm , ^{[ 1 ] [ 2 ]} var en svensk forfattare , kompositor , trubadur , lutspelare , manusforfattare och konstnar . Taube var dessutom argentinsk medborgare. ^{[ 3 ]} Han tillhorde en obetitlad gren av den adliga atten Taube . ^{[ 4 ]}

Taubes samlade litterara bidrag far honom att raknas som en av Sveriges nationalskalder . Hans rika produktion omfattar prosa och poesi samt teckningar , akvarell - och oljemalningar , men det ar for visorna, sammanlagt over 200, som han ar mest kand. Hans prosa omfattar bland annat reseskildringar och romaner.

En bild forestallande Evert Taube finns pa den svenska 50-kronorssedeln sedan 1 oktober 2015. ^{[ 5 ]}

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Evert Taube var det fjarde av 13 barn; i syskonskaran ingick bland andra systrarna Marta Taube-Ivarsson och Karin Parrow samt broderna Carl-Otto Taube och Gosta Taube . Da han foddes var familjen bosatt pa on Vinga , tillhorande Styrso socken i Vastergotland och belagen utanfor Goteborgs hamninlopp. Fadern, fyrmastaren Carl Gunnar Taube (1853?1945), var ursprungligen fran Bygdea socken . Modern, Julia Sofia Jakobsson (1862?1947), var ursprungligen fran Stromstad . Foraldrarna gifte sig 1 juli 1884 i Kungshamn vid Smogen . ^{[ 6 ]} Fadern var sjokapten och mellan 1889 och 1905 fyrmastare pa Vinga fyr . Moderns bada broder var fyrmastare, den ene pa Ursholmen utanfor Koster och den andre pa Hallo . ^{[ 7 ]} Farfadern var Otto Reinhold Taube (1816?1892), som var tullforvaltare och mellan 1868 och 1872 styrelseledamot i Evangelisk-Lutherska missionsforeningen i Goteborg. Farmodern, Fredrika Kjellerstedt, kom fran Skelleftea . ^{[ 8 ] [ 9 ]}

Evert Taube foddes klockan fem pa morgonen ^{[ 10 ]} i ett hus vid foten av berget Otterhallan i Goteborg, med adress Stora Badhusgatan 7/ Bryggaregatan , det sa kallade Keillerska huset (rivet 1969), dar hans farfar hade sitt hem. ^{[ 11 ] [ 12 ]} Han antogs forst vara dodfodd och lades darfor undan pa ett bord, men nar doktor Silfverskiold kom for att skriva dodsattesten upptackte han att det fanns liv i den lilla kroppen.

Sin forsta sjoresa gjorde Evert Taube ut till Vinga ? bara sju ^{[ 13 ]} dagar gammal ? med bogserbaten Arthur fran Roda Bolaget, under skeppare Gustafssons befal. ^{[ 14 ]} Taube har beskrivit sin barndom som mycket lycklig, praglad av fiske, sjofart och historier om frammande lander och livet till sjoss. Pa Vinga fanns da fyra andra familjer och ons tio barn hade egen skola, dar Taube gick till sitt trettonde ar. ^{[ 15 ]} Men hans undervisning skedde inte bara i den lilla lotsskolan pa Vinga, utan ocksa i hog grad i hemmet genom fadern, vilken hade ett stort intresse for bade litteratur och sprak. Taube beskriver sin rorande kansla for skolan:

"Langt fore denna tid, nar jag var endast fyra ar gammal, holl skolan till i en liten lotsstuga som lag nara hamnen pa ostra sidan av on. De tva sma rummen i stugan hade vaggfasta kojer som i skansarna pa fartyg. Dar var fyra kojer i vart rum, tva och tva over varandra. I vastra kammarns fonster kunde man se lanterninen pa Vinga fyr (over den bergknalt dar numera overlotsens stora hus ligger) och i ostra kammarns fonster sag man Hattan, det vackra skaret i hamninloppet...". ^{[ 16 ]}

Att uppvaxten pa Vinga praglat Taube starkt marks bland annat i ett brev han skriver till vannen Gunnar Bohman i Stockholm, da han strax fore jul 1917 besoker Vinga och har sitt logi i den gamla lotsbarnskolans lokal. Han ar 28 ar gammal, har rest runt i varlden och har manga ganger levt under dramatiska och knappa forhallanden. Anda avslutar han brevet med:

"Jag gick till fyren. Vagen var hvit af rimfrost. Men jag skulle anda inte gatt fel ? utan rimfrosten. Hvad allting ar obetydligt mot detta. Att ga den gamla vagen ofver bergen till fyren, under stralarna fran linsapparaten skrider denna dag runt, runt i samma tempo som da jag foddes en natt for 28 ar sen. Det ar stjarnklart och hafvet glimmar hvart jag ser. I sydvast blinkar roda och grona lanternor. Dar ar sillfiskare. Sillen gar i ar sydvart. Norrut syns inga lanternor men Pater Noster blanker med jamna mellanrum och Inholmarna lyser hvita. Jag undra huru lange jag varit borta fran allt detta men minns blott att jag varit pa bal hos madame Tramcourt. "Signe och jag kom forsent" sager jag. Jag skrattar at min barnslighet och hor hur sprott mitt skratt later harute. Efterat ar det som om jag nyss skulle sagt nagot for 20 ar sedan." ^{[ 17 ]}

Familjen var mycket musikintresserad och enligt Taube spelade man och sjong bland annat Gluntarne och Bellmans visor i foraldrahemmet.

Lasaret 1904?1905 bodde Taube hos sin farbror Axel Taube i Malmo, dar han gick i Borgarskolan pa Gamla Vaster . De bodde i Villa Axeltorp pa Fridhemsvagen 19. Hans betyg var medelmattiga, och basta amnena (AB+) var valskrivning, sang och svenska. Samst var matematiken med B minus. Under malmovistelsen fick han dar bland annat teckningslektioner av sin kusin Mathias Taube , som var en etablerad konstnar och utbildad pa Akademien i Kopenhamn. Taube avreste till Goteborg den 8 maj 1905. ^{[ 18 ]}

Evert Taubes far befordrades till overlots och personalchef vid Kungliga Lotskontoret ^{[ 19 ]} 1905 och familjen flyttade till en bostad i Kustens varv i Goteborg . Planerna var att Evert Taube skulle borja i laroverk , men eftersom han inte klarade provet i matematik, fick han istallet ga i lara hos teatermalaren Jens Christian Andresen pa Stora Teatern i Goteborg . Han tog aven kvallslektioner pa Konsthogskolan Valand i Goteborg.

I april 1906 flyttade familjen Taube in i disponentbostaden vid Kustens varv i Majorna i Goteborg, det senare Taubehuset . ^{[ 20 ]} Samma ar rymde Evert Taube till Stockholm for att bli konstnar. Val i Stockholm, tillbringade han sin forsta natt pa en bank pa Klara kyrkogard , precis bredvid Carl Michael Bellmans grav. ^{[ 21 ]} Vid graven foll han pa kna och bad, medan tararna strommade: ? Gode Gud, forlat mig har vid Bellmans grav! "och inom honom sjong det," skriver han:

Tradet med stilla sus

oss i sitt skydd forklarar,

gomd i sitt grona hus

sommarfageln svarar.

Nagra steg fran kyrkogarden lag Hotell Bellman, dar han tog in och telegraferade hem. ^{[ 22 ]}

Hans planer var att komma in pa Konstakademien for att studera maleri. Livet i Stockholm kom att praglas av en bohemisk tillvaro. Tidvis bodde han hos sin kusin, konstnaren och skadespelaren Mathias Taube, men emellanat tvingades han overnatta utomhus eftersom kontanter saknades. Han fick nagra teckningar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och knot nyttiga kontakter med etablerade konstnarer. Slutligen beviljades han aven intrade vid Konstakademien.

Evert Taube gar till sjoss [ redigera | redigera wikitext ]

Evert Taubes far oroade sig over sin sons bohemiska liv i Stockholm. Ar 1907 tog han taget upp och traffade da sonen i ett tamligen elandigt skick. Evert Taube stalldes infor ett ultimatum av sin far: antingen skulle han borja i en internatskola eller ocksa maste han ga till sjoss. Evert Taube valde det sistnamnda och monstrade pa som eldare pa S/S Australic hemmahorande i Goteborg. Han seglade bland annat pa Sydafrika , Ceylon och Roda havet , innan han 1909 atervande till Sverige. Under dessa ar till sjoss samlade han manga erfarenheter, som han senare skulle komma att anvanda som stoff i sina visor och annan diktning.

Evert Taube i Sydamerika [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1910 arbetade sig Taube over till Argentina genom att ta hyra pa den engelska hjulangaren Princess of Wales som salts av Great Eastern Railway till Mihanovich y Compania i Buenos Aires , dit fartyget skulle foras. ^{[ 23 ]} Han kom att tillbringa fem ar i Sydamerika . Dar hade han en mangd olika arbeten, bland annat som forman vid kanalbyggen, adjutant hos den argentinske presidenten ( Roque Saenz Pena ) och gaucho (spanska for "cowboy"). Forutom engelska, som han kunde sedan tidigare, larde han sig tala spanska och italienska , och att spela gitarr . Han atervande till Sverige ar 1915 till foljd av forsta varldskrigets utbrott. Aven senare besokte han Argentina, bland annat pa 1960-talet.

Konstnarskarriaren tar fart [ redigera | redigera wikitext ]

Efter forsta varldskriget fick Evert Taube erbjudande om att resa till Australien och skriva en reseskildring for Bonniers forlag . Storbritannien vagrade dock utfarda visum till forfattare och publicister och Taube fick lamna tillbaka forskottet han fatt samt reste till Stockholm istallet. ^{[ 24 ]} Ater i Stockholm gjorde han sin varnplikt i Flottan aren 1916?17 och inledde darpa sin karriar som forfattare, konstnar och visdiktare. Han fick bland annat en visa publicerad i Albert Engstroms tidskrift Sondags-Nisse .

Den 1 februari 1918 debuterade han pa Smogens godtemplareloge med egna och andras visor. Taube berattar i boken Berattelser under ett fikontrad om sin tveksamhet till att borja som trubadur:

"Jag minns att jag som tribunartist tog farval av nagonting inom mig sjalv. Jag hade aldrig velat salja min naturliga gladje och som betald vissangare kande jag mig prostituerad." ^{[ 21 ]}

Samma ar publicerades hans forsta bok, novellsamlingen Inte precis om kvinnorna .

Efter att i januari 1919 ha gjort succe pa Cabaret Laderlappen som spelades pa Hotell Gillet i Stockholm, dar han enligt egen uppgift lanade lutan fran trubaduren Gunnar Bohman och sjong visan " Karl-Alfred och Ellinor " ^{[ 24 ]} , insjuknade Evert Taube i spanska sjukan och lades in pa sjukhus. Under varen skrev han vissamlingen Sju sjomansvisor och Byssan lull .

Till Hotell Continental i Stockholm ? och en enkel inspelningsstudio ? kom Taube i januari 1921. Han gjorde denna vinterdag sina fyra forsta grammofonskivor, och " Karl-Alfred och Ellinor ", " Fritiof Andersson " och "Resan till Spanien" var de tre forsta han spelade in for Concert Record Grammophone. Pa skivetiketten stod det "Sang till luta av cabaretsangare Evert Taube". Taube gjorde elva inspelningar for His Master's Voice redan samma ar och gaget uppgick till 750 kronor om aret. ^{[ 25 ]} Taube skriver i december 1921 till sin mor om sina intakter:

"Grammofonbolaget His Masters Voice betalar mig nu arligen 750 kronor for ratten till mina visor, som korrespondent for Stockholms-Tidningen har jag en grundlon av 100 kronor i veckan och nar jag upptrader har jag aldrig mer an hundra."

Men redan pa 1930-talet var Taube en av de hogst betalda forfattarna i Sverige och fick infort lopande serier av berattelser fran Bohuslan och Goteborgstrakten pa prosa och vers samt egna teckningar i bade Svenska Dagbladet och Goteborgs Handels- och Sjofartstidning med starkt stod fran redaktionerna. ^{[ 26 ]}

Pa Gyldene Freden bildade Evert Taube 1924 sallskapet Pax Aurea eller Riddarna kring Gyldene Fredens Runda Bord under den Lysande Trumman (en gammal trumma fran Svea garde utstralade ett "gyllene sken" genom kalvskinnet). Det var i boken "Den Gyldene Fredens ballader" som sallskapet forst figurerade. ^{[ 27 ]}

Som konstnar finns han representerad vid bland annat Nationalmuseum ^{[ 28 ]} , Moderna museet ^{[ 29 ]} i Stockholm, Goteborgs universitetsbibliotek ^{[ 30 ]} och Kalmar konstmuseum . ^{[ 31 ]}

Den skonlitterara delen sammanfattas [ redigera | redigera wikitext ]

Evert Taubes litterara sekreterare Inga-Britt Fredholm var anstalld som sekreterare vid Park Avenue Hotel i Goteborg, dar hon bistod manga av hotellets varldsberomda gaster. Taube motte henne dar under deras arbete med "Don Diego Karlsson de la Rosas roman" (1962). ^{[ 32 ]} Fredholm kom darefter, att bli Taubes litterara sekreterare under mer an tio ar. ^{[ 33 ]} De gjorde under mitten av 1960-talet arbetsresor tillsammans till Antibes i Frankrike och hon foljde aven med pa resan till Argentina . ^{[ 34 ]} Om denna tidsperiod skulle hon senare skriva en bok, ”Tank, inspirera herr Andersson”: glimtar fran mina arbetsar med Evert Taube" (1990), ^{[ 35 ]} och en skrift "Ett sallsamt farval: essay till Evert Taubes 103-arsdag" (1993). ^{[ 36 ]}

Tillsammans med Astri Taube skrev Fredholm redan 1964 "Vid tiden for Astri och Apollon: okanda dikter och berattelser". ^{[ 37 ]} Under de foljande aren sammanstallde Inga-Britt Fredholm Taubes berattelser, vilka gavs ut i atta volymer under den gemensamma titeln Samlade berattelser med tillhorande visor och ballader , (1966-1967). ^{[ 38 ]} Inga-Britt Fredholm skrev aven tva bildbiografier om Taube: ”Nar jag var en ung caballero: en bildbiografi” (1970) och ”Kom i min famn: Evert Taube 1920-1971 : en bildbiografi” (1972). ^{[ 39 ] [ 40 ]} Dessa utgor endast ett urval av de verk om Evert Taube, som hon pa ett eller annat satt bidragit till. ^{[ 41 ]}

En musikal [ redigera | redigera wikitext ]

Evert Taube skrev 1968 en musikal . Den hette Sol och var for Isabella Tjohej  : Musical i 2 akter. ^{[ 42 ] [ 43 ]} Verket uppfordes pa Stora teatern i Goteborg den 6 december 1968 med beteckningen Isabella ? musikal av Evert Taube under den tid nar Bernhard Sonnerstedt var chef vid Storan. Musikalen bjod pa flera fina Taube-visor med Suzanne Brenning i titelrollen och med scenografi av Per Falk samt drakter av Wolfgang Vollhard . ^{[ 44 ]}

Aktenskap och familj [ redigera | redigera wikitext ]

Tidigt var Evert Taube under tva ar forlovad med Malin Engstrom , dotter till Albert Engstrom .

Pa varen 1920 traffade Evert Taube Astri Bergman och hennes akademikamrat Lilly Akerholm pa Cafe a la Rotonde i Paris . Taube erbjod kvinnorna att folja med honom till San Remo . Bergman och Taube blev da foralskade och forlovade sig efter ett par manader pa trappan till domkyrkan i Florens . ^{[ 45 ]} Hennes far konstgjutaren Herman Bergman blev mycket upprord, kallade hem sin dotter och kravde att forlovningen skulle slas upp. Anledningen var att hon redan var forlovad samt att fadern inte ansag att den bohemiske Evert Taube hade nagon mojlighet att forsorja en familj genom sitt diktande och malande.

Ar 1924 kom Evert Taube att lara kanna Astri Bergmans far battre, och da Taube nu stadgat sig, givit ut flera bocker, vissamlingar och grammofonskivor, gav fadern sitt samtycke till att forlovningen aterupptogs. De forlovade sig pa nytt i oktober 1924, och gifte sig den 14 januari 1925 i Jakobs kyrka i Stockholm. Vigselforrattare var pastor August Lindh . ^{[ 46 ]} Brollopsresan gick av stapeln med s/s Najaden fran Goteborg till Ligurien i Italien den 10 april 1925. Dar bodde de i Villa Evelina, sommarbostad for kejsarinnan av Ryssland. Under brollopsresan diktade Evert Taube nya ballader, pastoraler och dansvisor. Evert och Astri Taube hade sin forsta gemensamma konstutstallning i november 1925 i Goteborg, da Astri stallde ut ett antal skulpturer i marmor, brons och sten. ^{[ 47 ]} Vid juletid samma ar utgavs "Brollopsballader och rosenrim". ^{[ 48 ]}

Paret fick fyra barn tillsammans: arkitekt Per-Evert Taube (1926?2009), Rosemarie ^{[ 49 ]} (fodd/dod 1928; hon dog av lunginflammation i februari efter drygt tva veckor pa sjukhuset), ^{[ 50 ] [ 51 ]} Ellinor (1930?1998) och Sven-Bertil (1934?2022). Taube var aven far till Kirsten Kruse (1920?1983), fran en romans med danska Ingeborg Østergaard, fodd Andersen (1886?1969), som Taube mott pa sommaren 1919 i Skagen . ^{[ 52 ] [ 53 ]}

Evert Taube tillhorde adliga atten Taube (nr 734), sjatte yngre grenen. Atten har sitt ursprung i Livland och Estland (mojligen Danmark ) pa 1300-talet . ^{[ 54 ]}

Taube led av en svar astma och hade dessutom latt for att fa bade bronkit och lunginflammation . ^{[ 55 ]}

Bostader [ redigera | redigera wikitext ]

Pa sensommaren 1927 flyttade familjen fran Linnegatan till Bellmansgatan i Stockholm. ^{[ 56 ]} Under manga ar bodde familjen Taube pa Grev Turegatan i Stockholm, men i mitten av 1960-talet bestamde Stockholms stad att huset skulle rivas. Familjen kravde att staden skulle hitta en lamplig ersattningsbostad, nagot man inte lyckades med. Ankan efter Evert Taubes konstnarskollega Kurt Jungstedt erbjod da sin vaning pa Sodermalmstorg 4 ? som aven Anders Zorn hade bott i ? vilket paret accepterade och flyttade in ar 1966. ^{[ 57 ]}

Per telegram 1928 uppmanade Evert Taube sin hustru Astri "Kop sjosalen", ett femton tunnland stort omrade med berg, angar, sandstrand och skog. Namnet Sjosala fick det eftersom det sag ut som en sjosal. Egendomen lag mitt emot Astri Taubes foraldrars hus pa Gammelboda i Varmdo skeppslag . Ar 1937 byggdes huset. ^{[ 58 ]} Familjen Taube tillbringade har somrarna, pa Holo nara Fagelbrolandet , sydost om Varmdo i Stockholms sodra skargard. Ar 1969 brandes Sjosala ned av den psykiskt sjuka Mona Wallen-Hjerpe . Taube var mycket fast vid Sjosala och sa dagen efter branden att "Det kanns som den storsta forlust jag nagonsin gjort" .

Evert Taube och miljon [ redigera | redigera wikitext ]

Redan pa 1920-talet engagerade sig Evert Taube for stockholmsmiljon under parollen ”an kan Bellmans Stockholm raddas”. Ar 1955 ledde Evert Taube kampanjen for att radda Riddarfjarden fran att bli soptipp efter det att Sten Selander i en artikel berattat om att politikerna i Stadshuset planerade att borja tippa rivningsmassor fran Klararivningarna i Riddarfjarden. Man planerade att med hjalp av tva pramar sanka rivningsmassor motsvarande 8 % av Riddarfjardens vattenvolym. Evert Taubes insats var betydande och borgarradet Helge Berglund fick retirera.

Ar 1958 engagerade sig Taube mot det Kooperativa Forbundets planer pa att riva Mosebacke ? Sodra teatern - och i dess stalle bygga ett kontorshus. Som en del av protesten instiftade Evert Taube tillsammans med Erik Asklund Stockholms litterara Akademi med sate pa Mosebacke. Bade Riddarfjarden och Mosebacke raddades.

Pa 1950- och 60-talen var han darutover engagerad i fragan om de hardhanta saneringar som pagick i Goteborg vid tiden, inte minst runt Slottsberget , Grona gatan och i omradet runt Kustens varv , dar det sa kallade Taubehuset till sist kunde raddas till stor del tack vare Taubes insatser.

Nar Vindelalven hotades, skrev Taube 1967 ett fortvivlat telegram till statsminister Tage Erlander , vilket publicerades i tidningen Expressen .

"[om alven forstors] flyr jag fran detta land for att aldrig hit aterkomma vare sig levande eller dod och det ar inte i vredesmod men i djupaste sorg over att Sverige som jag alskat och besjungit och som annu i min ungdom var en uppenbarelse av kristallklara floder kristallklara brusande vattenfall kristallklara sjoar och kristallklara kusthav ...".

Alven raddades sa smaningom. ^{[ 59 ]}

Begravningsplats [ redigera | redigera wikitext ]

Makarna Taube vilar pa Maria Magdalena kyrkogard i Stockholm , mitt emot Lasse Lucidors minnessten. Ar 1960 hade Astri Taube pa sin makes uttryckliga onskan skulpterat en byst av honom. Denna ar darefter gjuten i brons och placerad pa en pelare, som ar en unik gravsten for dem bada. ^{[ 60 ]}

Priser och utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

• 1948 - Riddare av Kungl. Nordstjarneorden
• 1950 ? Svenska Akademiens Bellmanpris pa Taubes 60-arsdag
• 1958 ? Boklotteriets stipendiat
• 1959 ? De Nios Stora Pris
• 1960 ? Evert Taube-stipendiet
• 1960 ? Hedersmedlem i SKAP ^{[ 61 ]}
• 1960 ? Illis Quorum
• 1962 ? Gustaf Froding-stipendiet
• 1966 ? Filosofie hedersdoktor vid Goteborgs universitet . Doktorspromotion 22 oktober pa Goteborgs konserthus . ^{[ 62 ]}
• 1970 ? Invald som ledamot nr 743 av Kungliga Musikaliska Akademien den 15 oktober ^{[ 63 ]}
• 1970 ? Evert Taube-stipendiet
• 1972 ? Svenska Akademiens stora pris
• 1972 ? Spelmannen
• 1973 ? Stockholms stads hederspris ^{[ 64 ]}
• 1990 ? SKAP:s stipendiefond till Evert Taubes minne instiftas ^{[ 64 ]}
• 2014 ? Invald i Swedish Music Hall of Fame

Visorna [ redigera | redigera wikitext ]

Taubes visor har till viss del ett aterkommande persongalleri. De tva vanligaste figurerna ar sjomannen och aventyraren Fritiof Andersson och Sjosalabon och barnafadern Ronnerdahl , vilka bagge ofta antas vara Taubes alter egon. Darutover finns manga andra personer i Taube-visor som baseras pa manniskor han mott i verkliga livet. Utover sina egna visor gjorde Taube en insats i visans tjanst nar han 1936 grundade Samfundet Visans vanner tillsammans med skeppsredare Sven Salen och borgmastare Gunnar Fant .

Under krigsaren 1942?45 bodde Taube i perioder pa Angon i Bohuslan . Vistelsen hade rekommenderats av hans lakare, professor Ernst Salen ? bror till Taubes gode van Sven Salen ? for att komma ifran det "bohemiska livet" i staden. Han bodde hos familjen Hulda och Anders Johansson i ett gavelrum pa vinden, och producerade har bland annat hela boken Ballader i Bohuslan med visor som Maj pa Malo (om Maj Stromberg), Vals pa Angon , Brudvals i Bohuslan samt Huldas Karin (1943), dottern i huset. Pa on fanns aven "Handelsman Flink", som egentligen hette Gustaf Johansson och som forekommer i flera visor och dikter. ^{[ 65 ]}

Evert Taube bodde sommaren 1954 i "ett honshus" pa Ottero utanfor Grebbestad i Tanums kommun . Under vistelsen pa Ottero skrev Taube bland annat En solig morgon och Sa lange skutan kan ga . Vistelsen pa Ottero avsatte aven en brevvaxling med obon Siv Sjostrand. Breven overlamnades sommaren 2007 till Evert Taubes arkiv vid Goteborgs universitetsbibliotek .

Nagra av Taubes visor [ redigera | redigera wikitext ]

Bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

Taubes bocker har utkommit i manga upplagor och aven i samlingsvolymer. Detta kronologiska avsnitt innehaller endast forstaupplagor och, i forekommande fall, omarbetade utgavor.

Prosa

• Taube, Evert (1918). Inte precis om kvinnorna . Stockholm: Bonnier. Libris 1659643  
• Taube, Evert (1919). Mina damer och herrar-: ur valborne herr Arvid Joachim Stracks anteckningar . Stockholm: Bonnier. Libris 1659644  
• Taube, Evert (1920). Pa boljan bla, i stader och pa land. . Stockholm: Bonnier. Libris 1659645   Taube, Evert; Fredholm, Inga-Britt (1966). Samlade berattelser med tillhorande visor och ballader. 1, Jag kommer av ett brusand' hav : fran tecknar- och malartiden, 1 . Stockholm. Libris 8081182  
• Taube, Evert (1921). Oss emellan . Stockholm: Bonnier. Libris 1483021  
• Taube, Evert; Jungstedt, Kurt (1963). Pa kryss med Ellinor: fran Stockholms strom Sverige runt till Kosterfjorden (Ny, latt rev. uppl.). Stockholm: Bonnier. Libris 1280342  
• Taube, Evert; Jungstedt, Kurt (1923). Pa kryss med Ellinor fran Stockholms strom Sverige runt till Kosterfjorden . Stockholm: Sv. andelsforl. Libris 1483022  
• Taube, Evert (1925). Svarmare och stigman . Stockholm: Norstedt. Libris 1483023  
• Taube, Evert (1927). Pa gott och ont: roman . Stockholm: Bonnier. Libris 8211388  
• Taube, Evert (1951). "Manga hundra grona mil" . Stockholm: Bonnier. Libris 1448607  
• Taube, Evert (1952). Jag kommer av ett brusand' hav: barndomsminnen fran Vinga och Goteborg pa Oscar II:s tid . Bonniers folkbibliotek (1. uppl.). Stockholm. Libris 365280  
• Taube, Evert (1954). I najadernas grand (4. tus.). Stockholm: Bonnier. Libris 1448606  
• Taube, Evert (1955). Strovtag i Ranrike ([2. uppl.]). Stockholm: Raben & Sjogren/Vi. Libris 1448609  
• Taube, Evert (1950). De fyra vindarnas gata . Stockholm: Bonnier. Libris 2071827  
• Taube, Evert (1957). Vallfart till Trubadurien och Toscana . Stockholm: Raben & Sjogren/Vi. Libris 78374   ^{[ 66 ]}
• Jungstedt, Kurt; Taube, Evert (1957). Vastlig horisont . Stockholm: Bonnier. Libris 1973814  
• Taube, Evert (1957). Klara och jag . Stockholm: Esselte. Libris 1793725  
• Taube, Evert (1958). Svarta tjurar. . Stockholm. Libris 2143503  
• Taube, Evert (1960). Berattelser under ett fikontrad. . Stockholm: Raben & Sjogren. Libris 627843  
• Taube, Evert (1961). Guatemala . Stockholm: Bonnier. Libris 490883  
• Taube, Evert; Greenwood, Marianne (1961). Aterkomst . Stockholm: Raben & Sjogren. Libris 1164829  
• Otto-Wasow, Kurt; Taube, Evert (1961). Rivieran . Stockholm: Raben & Sjogren. Libris 2269184  
• Taube, Evert (1962). Don Diego Karlsson de la Rosas roman. . Stockholm: Bonnier. Libris 1159943  
• Taube, Evert; Fredholm, Inga-Britt; Bergman-Taube, Astri (1964). Vid tiden for Astri och Apollon: okanda dikter och berattelser . Stockholm: Bonnier. Libris 1246736  
• Taube, Evert (1968). Flyg till Pampas . Stockholm: Bonnier. Libris 29323  

Musikal och pjaser

• Evert Taube: Sol och var for Isabella Tjohej : Musical i 2 akter 1967 . ????-????. Libris p4t56p9bmx6f4j04  
• Taube, Evert (1970). Rikard Lejonhjarta och Filip II: skadespel i tre akter med prolog och epilog . Stockholm: Bonnier. Libris 876961  
• Apollon ombord. Publicerad 1982 i Arsskrift . Stockholm: Evert Taube-sallskapet. 1979?2003. Libris 3685857  
• Tillgang och efterfragan. Publicerad 1986 i Arsskrift . Stockholm: Evert Taube-sallskapet. 1979?2003. Libris 3685857  

Prosasamlingar

• Taube, Evert; Fischerstrom, Iwan W (1939). Med skum om bogen: berattelser och bilder ur pionjarers, sjofarares, konstnarers och kant folks liv och leverne . Stockholm: Ahlen & Akerlund. Libris 1380240  
• Taube, Evert; Hanninger, Nils (1964). Evert Taube diktar och berattar: ett urval vers och prosa med inledning, studieuppgifter och forklaringar av Nils Hanninger . Skonlitteratur i skolan, 0583-4910. Stockholm: Sv. bokforl. (Bonnier). Libris 1209953  
• Taube, Evert; Fredholm, Inga-Britt; Sundin-Wickman, Ulla (1965). An spelar Pan: berattelser . Stockholm: Bonnier. Libris 1933575  
• Taube, Evert; Fredholm, Inga-Britt (1966). Samlade berattelser med tillhorande visor och ballader. 1, Jag kommer av ett brusand' hav : fran tecknar- och malartiden, 1 . Stockholm. Libris 8081182  
• Taube, Evert; Fredholm, Inga-Britt; Jungstedt, Kurt (1966). Samlade berattelser med tillhorande visor och ballader. 2, Pa kryss med Ellinor ; Manga hundra grona mil ; Fran tecknar- och malartiden. 2 . Stockholm. Libris 8081176  
• Taube, Evert; Fredholm, Inga-Britt (1966). Samlade berattelser med tillhorande visor och ballader. 3, I najadernas grand ; Ur Strovtag i Ranrike . Stockholm. Libris 8081178  
• Taube, Evert; Fredholm, Inga-Britt; Jungstedt, Kurt (1966). Samlade berattelser med tillhorande visor och ballader. 4, De fyra vindarnas gata ; Vastlig horisont . Stockholm. Libris 8081175  
• Taube, Evert; Fredholm, Inga-Britt; Taube, Ellinor (1967). Samlade berattelser med tillhorande visor och ballader. 5, Ur Septentrion ; Ur Och skulle det sa vara ; Vallfart till Trubadurien och Toscana . Stockholm. Libris 8081177  
• Taube, Evert; Fredholm, Inga-Britt; Jungstedt, Kurt (1967). Samlade berattelser med tillhorande visor och ballader. 6, Svarta tjurar ; Berattelser under ett fikontrad . Stockholm. Libris 8081179  
• Taube, Evert; Fredholm, Inga-Britt (1967). Samlade berattelser med tillhorande visor och ballader. 7, Don Diego Karlsson de la Rosas roman . Stockholm. Libris 8081180  
• Taube, Evert; Fredholm, Inga-Britt; Taube, Astri (1967). Samlade berattelser med tillhorande visor och ballader. 8, Aterkomst ; Ur Guatemala ; Vid tiden for Astri och Apollon . Stockholm. Libris 8081181  
• Taube, Evert; Fredholm, Inga-Britt; Taube, Astri; Taube, Evert (1978). Eldflugorna dansar: berattelser . Stockholm: Bonnier. Libris 7145916 . ISBN 91-0-043724-7  

Visor och lyrik

• Taube, Evert; Jungstedt, Kurt (1919). Sju sjomansvisor och Byssan Lull . Stockholm: Bonnier. Libris 1659646  
• Taube, Evert; Jungstedt, Kurt (1922). Flickan i Havanna och ett par visor till ? . Stockholm: Bonnier. Libris 1483020  
• Taube, Evert (1924). Den Gyldene Freden . Stockholm: Wahlstrom & Widstrand. Libris 1483019  
• Taube, Evert (1925). Brollopsballader och rosenrim en Gyldene Fredens bok . Stockholm: Norstedt. Libris 1483018  
• Taube, Evert (1927). Karleksvisor och sjoballader diktade och tonsatta . . Stockholm: Bonnier. Libris 1336106  
• Taube, Evert (1929). Fritiof Anderssons visbok . Stockholm: Bonnier. Libris 1336105  
• Taube, Evert; Nilsson, Martin; Norlander, Emil; Lagercrantz, Jacob; Nylund, Gunnar (1934). Den Gyldene fredens folianter: valda dikter och visor . Stockholm: Elkan & Schildknecht, Emil Carelius . Libris 1405319  
• Taube, Evert; Lybeck, Bertil (1936). Ultra marin . Stockholm: Bonnier. Libris 1380242  
• Taube, Evert (1938). Himlajord : dikter, melodier och malningar . Stockholm: Bonnier. Libris 1380239  
• Taube, Evert (1941). Detta ar lilla Ellinors bok : den handlar om flickan Fiorella fran Caramella . Stockholm: Ahlen & Akerlund. Libris 1430564  
• Taube, Evert; Soderlundh, Lille Bror; Svensson, Roland (1942). Sjosalaboken nya dikter och melodier . Stockholm: Bonnier. Libris 1430572  
• Taube, Evert (1943). Ballader i Bohuslan . Stockholm: Bonnier. Libris 1430563  
• Taube, Evert (1946). Svarmerier . Stockholm: Bonnier. Libris 1430574  
• Taube, Evert; Soderstrom, Nils B.; Henschen, Helga (1948). Ballader i det bla : dikter och melodier . Stockholm: Bonnier. Libris 1252093  
• Taube, Evert (1950). Pepita dansar och andra nya visor . . Stockholm: Sv. visforl. Libris 1430570  
• Taube, Evert; Soderlundh, Lille Bror; Soderstrom, Nils B. (1953). I dina drommar . Stockholm: Bonnier. Libris 1448605  
• Taube, Evert (1957). Forlustelse och frid : dikter och melodier [Musiktryck] . Stockholm: Bonnier. Libris 2684250  
• Taube, Evert (1958). Septentrion: [dikter] . Stockholm: Bonnier. Libris 1245937  
• Taube, Evert; Taube, Evert; Hahn, Gunnar (1959). Och skulle det sa vara ballader och visor . Stockholm: Albert Bonniers Forlag. Libris 11529039  

Samlingar av visor och lyrik

• Taube, Evert (1937). Evert Taubes basta . Stockholm: Ahlen & Akerlund. Libris 1380237  
• Taube, Evert; Nilsson Tage (1944). Evert Taubes nya basta: tio valda visor . Stockholm: Ahlen & Akerlund. Libris 1430565  
• Taube, Evert (1945). Samlade visor 1, Sju sjomansvisor och Byssan lull samt Flickan i Havanna . Stockholm: Bonnier. Libris 2687396  
• Taube, Evert (1945). Samlade visor 2, Fritiof Anderssons visbok [Musiktryck] . Stockholm: Bonnier. Libris 2687397  
• Taube, Evert (1945). Samlade visor 3, Himlajord : dikter, melodier och malningar . Stockholm: Bonnier. Libris 2687398  
• Taube, Evert (1946). Samlade visor 4, Den Gyldene fredens ballader : med forf:s teckningar och melodier . Stockholm: Bonnier. Libris 2687399  
• Taube, Evert (1946). Samlade visor 5, Brollopsballader och rosenrim : en Gyldene fredens bok : med melodier och akvareller av forf. . Stockholm: Bonnier. Libris 2687400  
• Taube, Evert; Jungstedt, Kurt (1946). Samlade visor 6, Karleksvisor och sjoballader och visorna ur Pa kryss med Ellinor . Stockholm: Bonnier. Libris 2687401  
• Taube, Evert (1947). Ultra marin: Med teckningar av Bertil Lybeck. [Illustr.] . Taube, E., Samlade visor ; 7. 1947. Stockholm. Libris 3118770  
• Taube, Evert (1947). Sjosalaboken: Nya dikter och melodier. For luta, gitarr och piano av Lille Bror Soderlundh. Illustr. Roland Svensson . Taube, E., Samlade visor ; 8. 1947. Stockholm. Libris 3118764  
• Taube, Evert (1947). Ballader i Bohuslan . Samlade visor ; 9. Stockholm: Bonnier. Libris 3118753  
• Taube, Evert, red (1948). Svenska ballader och visor fran medeltiden till vara dagar . Stockholm. Libris 23404  
• Taube, Evert (1951). Svarmerier . Samlade visor ; [10]. Stockholm: Bonnier. Libris 3118765  
• Taube, Evert; Soderstrom, Nils B.; Henschen, Helga (1951). Ballader i det bla: dikter och melodier . Samlade visor ; 11. Stockholm: Bonnier. Libris 3118754  
• Taube, Evert (1954). Evert Taubes basta 1954 . Tidskriftsbockerna. Stockholm: Bonnier. Libris 3118757  
• Taube, Evert (1955). Dikter . Den svenska lyriken, 99-0110782-2Var tids lyrik, 99-0158080-3. Stockholm: Bonnier. Libris 12620  
• Taube, Evert; Taube, Sven-Bertil; Jungstedt, Kurt (1966). Sa lange skutan kan ga ---: sextionio visor och en dikt . Bonniers folkbibliotek, 99-0133706-2 (41/60. tus.). Stockholm: Bonnier. Libris 557288  
• Taube, Evert; Svensson, Georg; Taube, Evert (1981). Evert Taube i vara hjartan: alla de popularaste visorna med musik . Stockholm: Bonnier. Libris 7146529 . ISBN 91-0-045430-3  

Teater [ redigera | redigera wikitext ]

Roller [ redigera | redigera wikitext ]

Taube-arrangemang [ redigera | redigera wikitext ]

• Evert Taubes Varld var ett upplevelsecentrum pa Liseberg , Goteborg 2008-2016.
• Mellan 1995 och 2012 arrangerades Taubespelen ^{[ 69 ]} pa Angon / Flaton i juli manad. Aren 2013-2015 flyttades evenemanget till Grebbestad men var 2016-2017 tillbaka pa Orust innan festivalen lades ner aret darpa. Bland annat har foljande artister deltagit: Gosta Taube , Sven-Bertil Taube , Jan Malmsjo , Peter Harryson , Christer Sjogren , The Real Group , Mikael Samuelson , Sanna Nielsen , Ewert Ljusberg , Ulf Bagge och Lasse Kroner .

Det finns en staty av Evert Taube i Grebbestad, utford av Willy Gordon och tillkommen pa initiativ av GrebbestadsPrinsarna .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Evert Taube-stipendiet
• Stiftelsen Taubes varld
• Taube , slakt
• Taubehuset
• Orusts stora Evert Taube-pris

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Anthin, David; Bagge Martin (2020). Pa kryss med Taube . Taubesallskapets arsskrift , 1652-8514 ; 2020. [Goteborg]: Breakwater Publishing. Libris 7l8h57gs5wrwh28h . ISBN 9789186687601  
• Fredholm, Inga-Britt (1972). Kom i min famn: Evert Taube 1920-1971 : en bildbiografi . Stockholm: Bonnier. Libris 7143753 . ISBN 9100377015  
• Rhedin, Per (1990). Gamla go'a Goteborg: en kavalkad med minnesbilder, sid 188 . [Goteborg]: [Typografia]. Libris 7448354 . ISBN 91-630-0205-1  
• Taube, Evert; Fredholm, Inga-Britt (1970). Nar jag var en ung caballero: en bildbiografi . Bonniers folkbibliotek, 99-0133706-2. Stockholm: Bonnier. Libris 2818173  
• Taube, Evert; Mehr Stefan (1976). Evert Taube i Expressen . Stockholm: Utg. Libris 133860  

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Anthin David, Ahs Andreas, red (2014). Elva sidor av Taube: [en antologi] . Goteborg: Folkuniversitetets Akademiska press. Libris 15197068 . ISBN 9789185359127  
• Anthin, David (2012). Evert Taubes varld: boken . Svenska humanistiska forbundets skriftserie, 0346-6027 ; 126 Taubesallskapets arsskrift, 1652-8514 ; 2012. Stockholm: Atlantis. Libris 12348366 . ISBN 978-91-7353-552-6  
• Anthin, David (2007). Evert Taubes scener: fran Cabaret Laderlappen till Grona Lund . Lund: Ellerstrom. Libris 10549975 . ISBN 9789172471689  
• Fredholm, Inga-Britt (1990). "Tank, inspirera herr Andersson": glimtar fran mina arbetsar med Evert Taube . Farsta: Sallsk. Astri & Evert Taubes vanner. Libris 7678659 . ISBN 91-7970-972-9  
• Greenwood, Marianne; Wahlbarj Johnne (1984). Evert Taube: ett personligt portratt . Hoganas: Wiken. Libris 7591505 . ISBN 91-7024-165-1  
• Matz, Edvard (1999). ”Med Taube pa Pampas.” . Popular historia (Lund : Popular historia, 1991?) 1999:1,: sid. 26?32 : ill. (vissa i farg). ISSN 1102-0822. ISSN 1102-0822 ISSN 1102-0822 . http://www.popularhistoria.se/artiklar/med-taube-pa-pampas/ .     Libris 2775671
• Matz, Edvard; Nilsson Gunnar (1986). Aventyret Evert: en bok om farder med Evert Taube till hans diktnings landskap . Stockholm: Raben & Sjogren. Libris 7235962 . ISBN 91-29-57840-X  
• Rydholm, Claes (2015). Goteborgsadresser med betydelse - i stort och i smatt: berattelser fran datid till nutid . TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Forlaget. sid. 92-93. Libris 17831487 . ISBN 9789186853907  
• Schill, Rigmor (1984). Evert Taubes genombrott . Arsskrift / Evert Taube-sallskapet, 0349-1005 ; 1984. Stockholm: Evert Taube-sallsk. Libris 457040  
• Stolt, Carl-Magnus (2022). Flykten till livet: kvinnor, skapande och sjukdom hos den unge Evert Taube . Stockholm: CKM forlag. Libris 0dmchzgbxgtlf824 . ISBN 9789170401558  
• Svensson, Georg; Taube, Evert (1976). Evert Taube: poet, musikant, artist . Bokklubben Svalan, 99-0120395-3. Stockholm: Bonnier. Libris 7145089 . ISBN 91-0-041195-7  
• Svensson, Georg (1977). Ett satt att vara: minnen av Evert Taube . Tornrosbocker, 99-0130968-9. Stockholm: Alba. Libris 7642715 . ISBN 91-7458-076-0  
• Taube, Evert; Mattson Ellen, Anthin David, Sundin-Wickman Ulla (2020). Vallfart till Trubadurien och Toscana . Svenska klassiker / utgivna av Svenska akademien i samverkan med bokforlaget Atlantis, 99-2090989-0. Stockholm: Atlantis. Libris 3f0nslw21fzq4qvw . ISBN 9789127170186  
• Timm, Mikael (1998). Evert Taube: livet som konst, konsten som liv . Stockholm: Bonnier. Libris 7149301 . ISBN 91-0-055971-7  
• Arsskrift . Stockholm: Evert Taube-sallskapet. 1979?2003. Libris 3685857  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Evert Taube .?
• Taubesallskapet
• Evert Taube i Libris

v   ?   r Evert Taube Visor Balladen om briggen "Blue Bird" av Hull ? Brevet fran Lillan ? Byssan lull ? Calle Schewens vals ? Dansen pa Sunnano ? Sjuttonde balladen ? Fiorella fran Caramella ? Flickan i Havanna ? Fritiof och Carmencita ? Huldas Karin ? Har ar den skona sommar Relaterat Evert Taube-stipendiet ? Evert Taubes Varld Kategori