For andra betydelser, se Eskilstuna (olika betydelser) .

Eskilstuna
Tatort Centralort
Eskilstunaan med Gamla Staden i bakgrunden.
Smeknamn: E-tuna
Land	Sverige
Landskap	Sodermanland
Lan	Sodermanlands lan
Kommun	Eskilstuna kommun
Distrikt	Eskilstuna Klosters distrikt , Eskilstuna Fors distrikt , Husby-Rekarne distrikt , Gillberga distrikt
Hojdlage	26  m o.h.
Koordinater	59°22′38″N 16°30′46″O  /  59.37722°N 16.51278°O  / 59.37722; 16.51278
Area
- tatort	2 919  hektar   (2020) [ 3 ]
- kommun	1 250,48  km²   (2019) [ 1 ]
Folkmangd
- tatort	69 948  (2020) [ 3 ]
- kommun	107 469  (2024) [ 2 ]
Befolkningstathet
- tatort	24 inv./ hektar
- kommun	86 inv./ km²
Grundad	1659
Tidszon	CET ( UTC+1 )
-  sommartid	CEST ( UTC+2 )
Postort	Eskilstuna Skogstorp
Postnummer	630 03 - 638 21
Riktnummer	016
Tatortskod	T0740 [ 4 ]
Beb.omradeskod	0484TC104 (1960?) [ 5 ]
Geonames	2715953
Ortens lage i Sodermanlands lan
Se kartdata overlagrat pa... Google Kartdata
Wikimedia Commons : Eskilstuna
SCB:s bebyggelseomradesavgransning Redigera Wikidata

Eskilstuna ( uttal   ( info ) ) ar en tatort i Sodermanland , centralort i Eskilstuna kommun och den storsta tatorten i Sodermanlands lan . I tatorten bor 70 742 invanare 2022 och i Eskilstuna kommun bor 107 806 invanare 2023. Genom orten rinner Eskilstunaan .

Eskilstuna fick sitt namn efter biskop Eskil av Tuna stift med biskopssate i Tuna , motsvarande nutida Eskilstuna.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Tva handelsplatser kallades under hednatiden for Tuna och Fors , och var da ett handelscentrum for Rekarnebygden , belagen dar sjovagen fran Malaren upphorde och handelsvagen genom skogen till Hjalmarebygden vidtog. Pa 1000-talet blev handelslaget mindre formanligt till foljd av landhojningen, som skapade nya vattenfall vid Torsharg, idag Torshalla .

Tuna, som omtalas i skriftliga kallor forsta gangen 1104, blev under 1100-talet centrum for kulten kring Sankt Eskil . Enligt legenden fran 1300-talet var Eskil en engelsk munk som dodades av asatroende hedningar i Strangnas i slutet av 1000-talet. Bade Fors och Tuna kyrkor har forknippats med Sankt Eskil, men helgonlegenden utpekar Tuna. Tuna kyrka, som 1231 overtogs av Johanniterklostret har visat sig harrora fran 1100-talet, men har haft en aldre foregangare pa samma plats. Under den nuvarande Tuna kyrka fran 1100-talet har rester av en stenkyrka fran 1000-talet patraffats. Bland fynden fran undersokningarna marks sarskilt Eskilstunakistan fran slutet av 1000-talet. Fors kyrka som fortfarande star kvar och vars aldsta delar harror fran 1100-talet, har visat sig haft en foregangare fran 1000-talet. Under denna aldre stenkyrka fanns sparen efter en annu aldre trakyrka. Utover dessa kyrkor fanns har ytterligare en kyrka, Ekeby kyrkoruin, uppford pa 1100-talet. ^{[ 6 ]}

I Florenslangden , ursprungligen fran 1103, omnamns Tuna som biskopssate. ^{[ 7 ]} Men det forefaller som om det endast var biskopssate en kort tid, under en period innan nagra egentliga stift inrattats. Omkring 1180 anlades Johanniterklostret som var Johanniterordens svenska huvudkloster. Det ar oklart hur pass omfattande bebyggelsen runt klostret och kyrkan var, men har fanns flera hantverkare och en kvarn. Nagon gang fore 1266 andras namnet fran Tuna till Eskilstuna. ^{[ 6 ]}

Vid reformationen indrogs klosteregendomarna, som gjordes till kungsgard, klosterbyggnaden revs, och istallet uppfordes ett slott, Eskilstunahus , som var ett av Hertig Karls residens. Hertig Karl gynnade naringslivet i Eskilstuna, som han onskade gora till en industristad, sarskilt for smide. Han anlade pa 1570-talet ett jarnbruk vid Tunafors. Tunafors lampade sig for detta genom sitt centrala lage i landet, narheten till Bergslagen, krafttillgangen fran fallen, kolskogarna i soder, och jordbruksproduktoverskottet fran Rekarneslatterna i nordost. Genom Eskilstuna kanal gav han orten sjoforbindelse. Tunafors, hade vid denna tid spik- och vapensmedjor, sag- och mjolkvarnar, vadmalsvaveri och liknande, men forvagrades stadsprivilegier till foljd av narheten till Torshalla. Bostader for arbetarna vaxte fram dels vid bruket men aven utmed Kopmangatan och i det som kom att kallas for Nystaden vaster om an. 1620-talet innebar ett uppsving for bruket. ^{[ 8 ]}

Karl X Gustav , som bott i Eskilstuna, sokte emellertid dar skapa en stor industristad, Karl Gustavs Stad , och utrustade livlandaren fran landskapet Svenska Livland Reinhold Rademacher med stora privilegier for att flytta dit dennes verkstader vid Kirkholm . Planerna genomfordes endast till en femtedel. Stadens omrade omfattade nu bade Tunafors och Nystaden. Befolkningsokningen innebar nu att Fors kyrka blev for liten. Genom en ombyggnation tredubblades dess volym, men trots detta forblev den trang. Efter Rademachers dod gick dock manufakturverket samre, och 1739 overgick det i privat ago under Fredrik Rothoff . Rothoff lat bryta ut manufakturverket Carl-Gustafs stad ur den privilegierade staden, som nu kom att omfatta Nya staden och Nystaden, varvid den atertog namnet Eskilstuna. Vid mitten av 1700-talet hade staden omkring 500 innevanare. ^{[ 8 ]}

Ar 1771 lat kung Adolf Fredrik anlagga den sa kallade Fristaden , dar han lat arbetare inom stal-, jarn-, och metallindustrin sla sig ned. Dessa fick formanliga diskontlan , blev anvisade mark och fick radgivning. ^{[ 9 ]} Detta ledde till en uppblomstring av Eskilstunas metallindustri. De olika delarna Gamla staden, Nystaden och Fristaden forblev dock atskilda, 1833 forenades Eskilstuna och Karl Gustavs Stad till en enhet. Anda fram till 1879 utgjorde "Eskilstuna Fristad" ett eget omrade inom Eskilstuna stad. Behovet av bostader var stort och ar 1875 bildades darfor en byggnadsnamnd. 1877 antogs en ny stadsplan som omfattande delar av Soder och hela Norr. Ar 1885 anstallde man en stadsingenjor och 1898 borjade Gerdt Hallberg sin tjanst som stadsarkitekt. ^{[ 10 ]}

Under 1800-talet innebar den vaxande industrin ett okat behov av kommunikationer. En ny kanal byggdes forbi Torshallafallen och stod fardig 1865. Kanalen var i bruk fram till 1965 da den stangdes. 1876?1877 fick staden jarnvagsforbindelser med Nykoping och 1895 med Sodertalje. ^{[ 8 ]} Eskilstuna vaxte och blev en av Sveriges viktigaste industristader. Industrier som genom olika epoker varit viktiga for Eskilstuna ar Rademachersmedjorna , AB Separator , AB C. O. Oberg & co. , Carl Gustafs stads gevarsfaktori (Nuvarande Saab Bofors Dynamics AB ), Eskilstuna Jernmanufaktur , Nickelfabriks AB Gottfrid Carlsson , Gense , L. F. Stahlberg & Co bordknifsfabrik , Bolinder-Munktell (senare Volvo BM , nuvarande Volvo Construction Equipment ), August Stenman (senare ASSA ) och CE Johansson ( Matt-Johansson ).

1858 anslots Eskilstuna till det svenska telegrafnatet. 1882 inrattades ett telefonnat i Eskilstuna, som 1885 anslots till rikstelefonnatet. Hosten 1884 installerade en dynamo vid Munktells verkstader for belysning med baglampor, och redan samma ar foljde nagra andra foretag efter. 1889 fick Eskilstuna sin forsta elektriska gatubelysning, och 1895 bildades ett bolag for eldistribution till privata kunder. Utbyggnaden gick dock fram till omkring 1905 langsamt. 1909 var dock halften av stadens industrier elektrifierade. 1913 overtog Eskilstuna stad elbolaget och 1914 anslots det till riksstromnatet. 1917 var alla industrier av nagon betydelse elektrifierade. Ett vattenledningsnat togs i bruk i staden 1887. I borjan av 1860-talet inrattades pa privat initiativ ett gasverk, vilket staden kom att teckna avtal med om leverans av gas for gatubelysning. Gasbolaget overtogs 1901 av Eskilstuna stad. ^{[ 11 ]}

Industrialiseringen innebar en stor bostadsbrist i Eskilstuna. Redan pa 1830-talet overlats delar av Kungsladugardens mark till staden for bostadsbyggande men utvecklingen gick langsamt. Kring sekelskiftet 1900 byggdes enstaka nya stenhus bland den gamla trahusbebyggelsen i centrum. Forst sedan Nyfors municipalsamhalle och Fors och Klosters landskommuner inkorporerats 1907 kom bostadsbyggandet i gang i stor skala. Sarskilt under mellankrigstiden var byggnationen intensiv. Aven under 1940- och 1950-talen forekom en intensiv byggnation. ^{[ 8 ]}

Under 1970-talet hade Eskilstuna en tillbakagang da manga industrier lades ner. I slutet av 1990-talet, da Svealandsbanan mellan Valskog och Sodertalje tillkom, brots tillbakagangen.

Natten till den 25 februari 2009 utbrot en stor brand pa Quality Hotel Statt (numera Stadshotellet Elite ), vilket var en av de storsta branderna i Eskilstuna genom tiderna. ^{[ 13 ]}

Administrativa tillhorigheter [ redigera | redigera wikitext ]

Eskilstuna bestod ursprungligen av en ort, Tuna (Tunafors) oster om an i Klosters socken och en stad kring Rademachersmedjorna , Karl Gustavs stad , vaster om an utbruten 1659 ur Fors socken . Stadsprivilegierna omfattade ocksa Tunafors. Vid mitten av 1700-talet brots manufakturverksamheten ut ur staden varvid den aterfick det gamla namnet Eskilstuna. Ar 1771 styckades omradet soder (vaster) om an ater till en ny stadsbildning som far namnet Eskilstuna fristad , som sedan 1833 forenas med Eskilstuna stad . Fore 1833 var stadens omfattning ganska obestamd, och saval Klosters som Fors socknar agde jordlotter inom stadens omrade och vice versa. 1867 kom Nystaden och Fristaden att bilda stadsdelen Vaster och Gamla staden samt nagra omraden tillhorande Kungsladugarden, som samma ar overfordes fran Forss socken till Eskilstuna. Samma ar overfordes aven nagra rack- och stangjarnshammare och sliphus som tillhorde Eskiltuna stad men som lag i Fors socken staden. ^{[ 14 ]}

Efter invigningen av Oxelosundsbanan 1878 uppstod ett samhalle i Nyfors , dar manga av Eskilstuna arbetare kom att bosatta sig. Redan 1885 vacktes forslag att omradet skulle inforlivas med staden, samtidigt som aven Tunafors och Stalfors fabriker foreslogs inkorporeras. Forhandlingarna drog dock ut pa tiden och 1889 blev Nyfors sjalvstandigt municipalsamhalle. Eskilstuna gav dock inte upp planerna och efter langa utredningar och forhandlingar beslutade staten 3 augusti 1906 att hela Klosters socken/landskommun och Fors socken/landskommun tillsammans med municipalsamhallet i Nyfors fran nyaret 1907 skulle inforlivas med staden. Med denna inkorporering okades stadens yta fran 167,2 hektar till 8.572,8 hektar och folkmangden dubblerades. 1927 inkorporerades aven de av Eskilstuna stad kopta gardarna Ekeby och Brottsta i Torshalla socken. ^{[ 15 ]} 1971 uppgick Eskilstuna stad i Eskilstuna kommun och orten ar sedan dess centralort i kommunen. ^{[ 16 ]}

Den centrala bebyggelsen, staden, horde till 1931 till Eskilstuna stadsforsamling medan delar av bebyggelsen utanfor staden horde till Klosters forsamling och Fors forsamling . Fran 1931, efter stadsforsamlingen delats upp, till 2010 horde orten till Eskilstuna Klosters forsamling och Eskilstuna Fors forsamling som 2010 sammanlades till Eskilstuna forsamling , som 2020 delades upp i tre forsamlingar. ^{[ 17 ]}

Eskilstuna ingick till 1971 i domkretsen for Eskilstuna radhusratt och ingar sedan 1971 i Eskilstuna tingsratts domsaga . ^{[ 18 ]}

Befolkningsutveckling [ redigera | redigera wikitext ]

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

Stadsbild [ redigera | redigera wikitext ]

Eskilstunas aldsta byggnad ar Fors kyrka vilken troligen harstammar fran 1100-talet. Andra aldre byggnader ar Rademachersmedjorna fran 1600-talet, samt bebyggelsen langs Kopmangatan mellan Stadsparken och stadsdelen Tunafors .

Industrin i allmanhet och stalindustrin i synnerhet har lange varit viktig for Eskilstuna ^{[ 26 ]} och detta har synts genom historien. Det nuvarande Eskilstuna ar ett resultat av flera olika sammanvuxna samhallen; Gamla Staden med Fors kyrka , Fristaden , Karl Gustavs Stad , Kloster och Nyfors.

Stadsdelar [ redigera | redigera wikitext ]

Bebyggelse [ redigera | redigera wikitext ]

Arkitektur [ redigera | redigera wikitext ]

Ett urval av anmarkningsvarda byggnader med en bild av varje byggnad och med angivande av dess namn, adress, arkitekt(er), invigningsar och stil.

• 
  Skandiahuset ^{[ 27 ] [ 28 ]} , Kungsgatan 1, Valfrid Karlson (1855-1935), 1895, nordeuropeisk renassans
• 
  Stadshuset ^{[ 29 ] [ 30 ]} , Fristadstorget 86, Emil Befwe (1860-1939), 1897, nederlandsk renassans
• 
  Sarenholmska villan ^{[ 31 ]} , Klostergatan 1, Gerdt Hallberg (1861-1917) och Carl Leth, 1913, jugend
• 
  Sparbanken ^{[ 32 ]} , Kungsgatan 14, Aron Johansson (1860-1936), 1915, nationalromantik
• 
  Telegrafhuset ^{[ 33 ]} , Fristadstorget 5, Aron Johansson (1860-1936), 1916, nationalromantik
• 
  Sjukhem fram till 1978, Musikslott sedan 1988 ^{[ 34 ]} , Balstavagen 4, Theodor Kellgren (1880-1936), 1917, historicism
• 
  Hogre allmanna laroverket ^{[ 35 ]} , Smedjegatan 3, Emil Befwe (1860-1939), 1918, jugend
• 
  Stadsteatern ^{[ 36 ]} , Kriebsensgatan 2, Ebbe Crone (1885-1960), 1925, tjugotalsklassicism och art deco
• 
  Klosters kyrka , Strandgatan 20, Otar Hokerberg (1882-1960), 1929, nybarock
• 
  Stadshotellet ^{[ 37 ]} , Hamngatan 11, Frej Klemming (1893-1978) med David Nilsson, 1939, funktionalism
• 
  Froslunda centrum , Sturegatan 9, Jon Hojer (1922-2014) och Sture Ljungqvist (1921-2004), 1952, brutalism
• 
  Stadsbiblioteket , Kriebsensgatan 4, Gustaf Lettstrom (1913-1999), 1965, internationell stil
• 
  Sankt Pauli kyrka , Langbergsgatan 14, Gustaf Lettstrom (1913-1999), 1978, organisk arkitektur
• 
  Tomaskyrkan , Stenby Centrum 4, Helena Tallius Myhrman (1953-) och Magnus Myhrman (1945-), 1993, regionalism

Kyrkor [ redigera | redigera wikitext ]

• Svenska kyrkan : Ansgarskyrkan , Fors kyrka , Klosters kyrka , Sankt Andreas kyrka , Sankt Pauli kyrka , Sankt Petri kyrka , Tomaskyrkan
• Katolska kyrkan: Heliga Korsets Katolska Forsamling
• Frikyrkor: Elimkyrkan ( Equmeniakyrkan ), Eskilstuna Finska Friforsamling, Finska Pingstkyrkan , Fristadskyrkan ( EFK ), Fralsningsarmen , Kjula Baptistforsamling, Lifecenter Church, Pingstkyrkan, S:t Eskilskyrkan (Equmeniakyrkan)
• Andra samfund: Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga , Lettiska Evangeliska-Lutherska Forsamling, S:ta Maria Syrisk-Ortodoxa Kyrkan

Moskeer [ redigera | redigera wikitext ]

• Arbymosken

Kopcenter [ redigera | redigera wikitext ]

• Cityhuset
• Gallerian
• Sveaplans Kopcentrum
• Skiftinge Handelsomrade
• Folkesta Handelsomrade
• Tuna Park

Parker [ redigera | redigera wikitext ]

• Eskilsparken: Belagen i stadsdelen Soder anlades ar 1914 ^{[ 38 ]} . Har finns manga tradslag planterade, till exempel turkisk hassel, mannaask , rodbladig skogslonn, blodbok, persisk ek, vitbladigt paron, vitbrokig rodask, hangask, rodblommig hastkastanj , blagran och coloradogran. Den for landsdelen ovanliga platanen finns ocksa. Har finns aven ett konstverk i form av Carl Eldhs "Flicka med gloria" fran ar 1953.
• Fors Kyrkopark: Parken omger Fors kyrka , belagen i centrala Eskilstuna. Avgransas av Eskilstunaan , Svealandsbanan , Nygatan och Kyrkogatan. Fram till ar 1900 var det en begravningsplats dar parken idag ligger. Det var Eskilstunas forsta begravningsplats.
• Hamnparken med Smortorget: Tradplanteringssallskapet bekostade och anlade Hamnparken under aren 1883?1885. Har finns ett mangfald trad planterade bok, lind, lonn, pelarek, vitoxel, blodbok och inte minst ett korktrad som inte ska forvaxlas med korkeken. Del av parken overlats av sallskapet till staden ar 1886 och resterande del 10 ar senare. I overlatelsen ingick ocksa stadens forsta offentliga konstverk fontanen kallad ”Kvinna med ymnighetshorn ” Konstverket ar daterat till 1897 och ar utfort av bronserat gjutjarn.
  En del av parken innehaller aven en minipark med perenner nya trad och belysning. Arbetet fardigstalldes ar 2005. Carl Eldh:s ”Dansen” ingar som en del i ombyggnationen.
• Nybroparken: En ny park har skapats mellan Hamngatan och an vasterut. Genom anlaggningen rinner en backfara. Ombyggnaden av Hamngatan har belonats med Vackra Vagars Pris ar 2002.
• Rinmansparken: Intill Rinmansgymnasiet ligger Rinmansparken anlagd 1920 da under namnet Fristadsparken . Innan skolan byggdes lag det gamla epidemiska sjukhuset har och som gammal lasarettspark har parken ett artrikt tradbestand bestaende av alm , avenbok , rodbok , blodlonn , ek , hastkastanj , lind , turkisk hassel med flera. Nar sjukhuset revs togs beslut att marken skulle vara orord, men trots detta byggdes Rinmangymnasiet pa platsen. Ett monument forestallande fristadsdirektoren ar hitflyttad 1942 fran Fristadstorget och ar en gava fran Brukssocieteten till staden.
• Rothoffsparken: Rothoffsparken ligger soder om Eskilstunaan i det nordvastra hornet av centrala Eskilstuna. Parken harstammar ursprungligen fran Reinhold Rademachers tillampningar i samband med att han etablerar sig i Eskilstuna pa 1660-talet. Pa 1700-talet kom dock Fredrik Rothoff att ta over omradet dar han byggde en herrgard i karolinerstil 1786. Han kom ocksa att ge namnet till den engelska parken han anlade pa omradet. Rothoffsparken ar i stort oforandrad fran denna tid och innehaller bland annat en karpdamm och en kryddtradgard, i stort sett samtliga i Sverige vaxande lovtrad finns ocksa representerade i parken. Parken har blivit vald som en av Sveriges 10 vackraste parker 2004.
  Fredrik Rothoffs hus i karolinerstil flyttades pa 1880-talet och ersattes av nuvarande hus, vanligen benamnd "Rothoffsvillan" trots att Rothoff var dod langt fore huset byggdes. Under storre delen av 1800-talet av fram till 1966 agdes parken och byggnaderna i parken av Carl Gustafs stads gevarsfaktori . Rofhoffsvillan beboddes av VD och Tullgatan 6 av chefsingenjoren, husen langs Hamngatan var arbetarbostader.
  Ar 1966 koptes hela parken med byggnader av Eskilstuna kommun, under 1990-talet och framat har byggnader salts av och nu ager kommunen endast sjalva Rothoffsvillan. Ovriga hus ar privatvillor och bostadsrattsforening.
• Stadsparken: Parken anlades ar 1877 och omfattade pa den tiden sex hektar. Stadsparken har idag ett omfattande uppvuxet tradbestand, samt oppna grasytor, utbyggda parkvagar med sittplatser, blomsterrabatter, lekplatser och en dagvattendamm. Parken delas av Nybron med Vastergatan.
  En musikpaviljong, byggd 1943, fanns tidigare i parken och utnyttjades flitigt for underhallning av skiftande slag. Paviljongen forfoll dock under senare ar och revs hosten 2007. I Stadsparken finns aven tidigare en sommarservering kallad Abryggan. Tidigare har det ocksa funnits en minigolfbana i anslutning till denna.
  Har finns ett fyrtiotal olika tradslag dar lonn och lind dominerar. Bland ovriga trad finns cembratall, bok, hastkastanj, ek, prydnadskorsbar och olika bjorkarter. I parken finns ocksa konstverk, bland annat originalskulpturen Guds Hand av Carl Milles .
• Stromsholmen: Ostra delen av Faktoriholmarna har haft manga benamningar under arens lopp. Farkattelholmen ar en av dem, en gammal benamning som fortaljer om farbete pa holmen. Ar 1867 beslutade stadsfullmaktige att arrendera ut holmen varvid namnet ater andrades da till Havretappan. Ar 1899 uppfordes ett vardshus, vilket stangdes och revs under tidigt 1950-tal.
  Under krigsaren 1940?1945 stangdes Stromsholmen tillsammans med ovriga faktoriholmar till forman for rikets forsvar. Hela Stromsholmen restaurerades i sin helhet tidigt 1980-tal och anvands idag som plats for olika typer av nojesarrangemang. Nya trad och hackar planterades. Holmen var dock fortfarande svar att na. Tillgangligheten och holmens varde forbattrades i samband med Hamngatans ombyggnad och en ny gangbro byggdes ungefar i samma lage som den gamla.

Kommunikationer [ redigera | redigera wikitext ]

Busstrafik [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel Citybussen i Eskilstuna

Eskilstunas busstrafik gar under namnet Citybussen . Stadsbussarna ar grona till fargen och kors sedan 2002 av Transdev pa uppdrag at Sormlandstrafiken , och deras nuvarande avtal stracker sig fram till ar 2017 med mojlighet till ytterligare tre ars forlangning. ^{[ 39 ]} . I Eskilstuna finns runt 70 bussar, varav 20 drivs pa biogas ^{[ 40 ]} . Ett program for handikappanpassning av busshallplatser ar under genomforande.

Citybussen utgors av 23 stycken linjer, varav linje 1 och 2 ar stomlinjer. Dessa linjer och nagra andra (bland annat linje 4) kors med ledbussar . Linje 1 ( Torshalla -Centrum- Borsokna ) forbinder Eskilstuna med tatorten Torshalla och omradet Borsokna och linje 2 kor mellan Stenby och stadsdelen Skiftinge . Merparten av linjerna passerar Eskilstunas stadskarna. Specialtrafik kors bland annat i samband med storre idrottsevenemang, exempelvis till Sundbyholms travbana .

Jarnvag [ redigera | redigera wikitext ]

Malartag trafikerar tva regionaltagslinjer som betjanar Eskilstuna:

• Svealandsbanan vasterut mot Kungsor och Valskog dar den ansluter till Malarbanan . Osterut mot Strangnas och Sodertalje syd dar den bland annat ansluter till Grodingebanan .
• Jarnvagslinjen Sala?Oxelosund , som trafikeras av Uven-taget pa strackan Uppsala ? Vasteras ? Eskilstuna ? Katrineholm ? Norrkoping ? Linkoping ).

Vagar [ redigera | redigera wikitext ]

• Riksvag 53 Soderut mot Malmkoping , Nykoping och Oxelosund .
• Riksvag 56 Soderut mot Katrineholm , Norrkoping . Norrut mot Vasteras och Gavle .
• E20 motortrafikled vasterut mot Kungsor , Arboga , Orebro och Goteborg . Motorvag osterut mot Strangnas , Mariefred , Sodertalje och Stockholm .
• Lansvag 230 sydvast mot Stora Sundby och Katrineholm .
• Lansvag 214 sydvast mot Nashulta och Julita kyrka .

Utbildning [ redigera | redigera wikitext ]

Naringsliv [ redigera | redigera wikitext ]

Bland foretag som ar verksamma i Eskilstuna, kan namnas:

• A-forpackning

• Alfa Laval Tumba AB

• Amazon Web Services
• Assa Abloy
• Outokumpu

• Fazer
• Kuehne + Nagel

• Transdev Sverige AB

• Randstad AB
• Sportamore

• Stille AB

• Swecon

• Transcom

• Volvo Construction Equipment

• Wavin

Kultur och noje [ redigera | redigera wikitext ]

Museer [ redigera | redigera wikitext ]

Tidigare bedrevs kommunens verksamhet med museer under namnet Eskilstuna museer och omfattade da Eskilstuna stadsmuseum , Eskilstuna Konstmuseum , Rademachersmedjorna , Munktellmuseet och Ebelingmuseet . ^{[ 41 ]} Sedan ar 2006 ar verksamheten dock uppdelad pa de olika enheterna. ^{[ 42 ]}

Historia och industri [ redigera | redigera wikitext ]

Eskilstuna stadsmuseum med Faktoriet och Vapentekniska samlingarna behandlar Eskilstunas historia, med tonvikt pa stadens framvaxt som industristad. Rademachersmedjorna ar de historiska 1600-talssmedjorna dar stadens industrialisering inleddes, och inrymmer idag flera smedjor med butiker samt en restaurang.

• Bergstromska garden i Torshalla
• Eskilstuna stadsmuseum
• Faktoriet
• Lagersbergs sateri
• Munktellmuseet
• Rademachersmedjorna
• Sormlandsgarden
• Torshalla radhus

Konstmuseer [ redigera | redigera wikitext ]

Den 3 juni 2006 nyinvigdes Eskilstuna konstmuseum efter en flytt till Munktellstaden i centrala Eskilstuna. Det nya museet har pa kort tid blivit etablerat i Sverige, framst inom design och konsthantverk, men aven inom konst.

• Eskilstuna konstmuseum
• Ebelingmuseet i Torshalla

Sevardheter [ redigera | redigera wikitext ]

• Gamla staden. Den gemytliga andan fran en helt annan tidsepok finns har kvar i form av "Langa gatan", en delvis kullerstensbelagd gata som idag heter Kopmangatan. Har ligger husen tatt och granderna ar tranga. I Gamla stan ligger ocksa ett utedassmuseum.
• Ogaklev
• Parken Zoo med Parkenbadet
• Stenby fornborg
• Uvbergets fornborg
• Munktellbadet
• Rademachersmedjorna
• Retuna Aterbruksgalleria
• Sigurdsristningen

Musik [ redigera | redigera wikitext ]

Eskilstuna utsags till Sveriges Popstad 1998, och har ett livligt musikliv. Rockbandet Kent kom fran Eskilstuna. Namnet pa en av deras skivor, Hagnesta Hill , syftar pa villaomradet Hagnestahill som ligger i nordostra Eskilstuna. Aven Jeremy Irons & The Ratgang Malibus, Jettie , Pain of Salvation och Yvonne kommer ifran Eskilstuna. Under aren 1949-52 bodde Abba-medlemmen Benny Andersson i Eskilstuna. En annan Abba-medlem, Anni-Frid Lyngstad , ar uppvuxen i Torshalla utanfor Eskilstuna. Eskilstuna ar aven kant for punkbanden WC, No Security , TT-Task och Sprangd .

Musik- och nattklubben Bla var tongivande i Eskilstuna fran 1994 till borjan av 2000-talet. Bla startades och drevs av kulturprofilerna Rocco Gustafsson , Micke Lonngren och Martin Roos .

Teater [ redigera | redigera wikitext ]

Eskilstuna Teater har 410 sittplatser och ar belagen centralt vid Eskilstunaan. Teatern anvands framforallt av Riksteatern genom Eskilstuna Teaterforening, samt andra arrangorer som EskilstunaRevyn och Scenknuten. Teatern anvands ocksa for olika gastspel, samt som konsertlokal. ^{[ 43 ]}

Sport [ redigera | redigera wikitext ]

Till Eskilstunas mest kanda idrottsforeningar raknas den tidigare allsvenska fotbollsklubben IFK Eskilstuna , AFC Eskilstuna i fotbollsallsvenskan, elitseriehandbollsklubben IF Guif , Smederna i elitserien i speedway och damallsvenska fotbollsklubben Eskilstuna United DFF .

• AFC Eskilstuna , (Superettan i fotboll, herrar)
• Eskilstuna United DFF , ( Damallsvenskan i fotboll)
• Smederna Speedway , Elitserien i Speedway
• Eskilstuna Guif , Elitserien i handboll for herrar , Allsvenskan i handboll for damer
• IFK Eskilstuna , (Fotboll, div 2 herrar)
• BK Force , (Elitserien i Bowling, herrar)
• Eskilstuna Basket , (Basketligan dam, Div 1 herrar)
• Eskilstuna BS , (Bandy, div 1)
• Eskilstuna City FK , (Fotboll, div 3 herrar)
• Syrianska Eskilstuna IF , (Fotboll, div 3 herrar)
• Eskilstuna Flygklubb , Segelflyg
• Eskilstuna GK , (Golf)
• Eskilstuna GF , (Gymnastik)

• Eskilstuna GAK , (Atletklubben, brottning)
• Eskilstuna IK , (Skridsko, konstakning och cykel/triathlon)
• Eskilstuna Sharks , (Amerikansk fotboll)
• Eskilstuna Biljard ^{[ 44 ]} (Biljard)
• Eskilstuna Simklubb , (Simning)
• Eskilstuna Sodra FF , (Fotboll, futsal)
• Triangelns IK , (Fotboll, division 1 damer)
• HK Eskil , Allsvenskan i handboll for herrar
• Eskilstuna Linden Hockey , (Ishockey, div 1 herrar)
• Raby-Rekarne FIF , (Friidrott)
• Eskilstuna friidrott , OS-Fackelbarare 2012 i London (Jivara Yousef)
• TK Hobby , (Tennis, 2008 i Elitserien)
• Tunafors SK , (Skidor och slalom)
• Eskilstunaortens RF , (Ridning)
• Eskilstuna BTK , (Bordtennis)
• Eskilstuna BK , (Boxning)

Sverigefinnar i Eskilstuna [ redigera | redigera wikitext ]

Eskilstuna ar en av de svenska orter som har storst sverigefinsk befolkning. Omkring 10 000 personer bosatta i Eskilstunaomradet har finlandska rotter. Huvuddelen ar barn eller barnbarn till arbetskraftsinvandrare som kom till staden i slutet av 1960-talet. Av dessa omkring 10 000 invanare med rotter i Finland uppskattar, docent Eric De Geer vid Uppsala universitet , att cirka 80 % harstammar fran den finsksprakiga folkgruppen i Finland (finnarna) och cirka 20 % harstammar fran den svensksprakiga folkgruppen i Finland ( finlandssvenskarna ). Den relativt hoga andelen finlandssvenskar av invandrarna fran Finland beror pa att troskeln att utvandra har varit pa grund av sprakfrandskapen lagre for dem an for deras landsman finnarna. ^{[ 45 ]}

Sedan 1993 finns ett finskt konsulat i Eskilstuna.

Kanda personer med anknytning till Eskilstuna [ redigera | redigera wikitext ]

se aven Personer fran Eskilstuna

Kanda svenskar fodda och/eller uppvuxna/bosatta i Eskilstuna.

Sport [ redigera | redigera wikitext ]

• Bo "Bobban" Andersson , handboll- och fotbollsspelare
• Kennet Andersson , fotbollsspelare
• Robert Andersson , bowlare
• Greta Carlsson (gift Nygren) simmare, Sveriges genom tiderna yngsta OS-deltagare
• Kent Carlsson , tennisspelare
• Marcus Danielson , fotbollsspelare
• Jens Frejd , innebandyspelare
• Peter Frojdfeldt , fotbollsdomare
• Tomas Gustafson , skridskoakare
• Tommy Jansson , speedwayforare
• Kjell Johansson , bordtennisspelare
• Kent Karlsson , fotbollstranare och fd landslagsspelare
• Sebastian Larsson , fotbollsspelare
• Peter Nahlin , speedwayforare
• Anna Nordqvist , golfspelare
• Andre Pops , sportkommentator och programledare
• Uno Sanli , taekwondoutovare
• Ondrej Spiegl , konstakare
• Ake Stenborg 1956 ars Sverigemastare i schack
• Tomas Svensson , handbollsspelare
• Mika Vayrynen , fotbollsspelare
• Magnus "Zorro" Zetterstrom , speedwayforare

Musik [ redigera | redigera wikitext ]

• Joakim "Jocke" Berg , sangare i Kent
• Douglas Carr , latskrivare och producent
• Viktor Frisk , Sangare,bloggare
• Towa Carson , sangerska
• Henric de la Cour Sangare i bandet Yvonne och Strip Music
• Daniel Gildenlow , sangare
• Per Grunden , operasangare och skadespelare
• Nana Hedin , sangerska
• Jocke Karlsson , sangare i Pluton Svea
• Mika Karppinen , trummis i HIM
• Heikki Kiviaho , musiker
• Patrik Kolar , Organist, konsertarrangor och journalist
• Sonny Johnson , artist (trumpetmannen)
• Bella Linnarsson , basist i Baby Grandmothers
• Anni-Frid Lyngstad , sangerska
• Markus Mustonen , trummis i Kent
• Harri Manty , gitarrist och tidigare medlem i Kent
• Sami Sirvio , gitarrist i Kent
• Martin Skold , basist i Kent
• Ake Sohr , sangare

Film/TV [ redigera | redigera wikitext ]

• Anna Azcarate , skadespelerska
• Adam Berg , Musikvideo-producent
• Natanael Derwinger , programledare
• Carina Johansson , skadespelerska
• Sonny Johnson , skadespelare och regissor
• Barbro Kollberg , skadespelerska
• Fredrik Lindstrom , lingvist och programledare
• Andre Sjoberg , skadespelare
• Sif Ruud , skadespelerska
• Torbjorn Axelman , TV-producent, regissor och forfattare

Politik [ redigera | redigera wikitext ]

• Hans Ekstrom , socialdemokratisk riksdagspolitiker och tidigare ordforande for Eskilstunas kommunstyrelse.
• Jimmy Jansson , socialdemokratisk politiker, kommunstyrelsens ordforande.
• Svante Lundkvist , statsrad
• Alva Myrdal , socialdemokratiskt statsrad och mottagare av Nobels fredspris
• Anna Vasa , svensk prinsessa och dotter till Johan III , polsk-svensk politiker
• Sven Weden , folkpartiledare
• Maria Wetterstrand , politiker och sprakror for Miljopartiet 2002-2011

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

• Arthur Adams , spion i sovjetisk tjanst
• Jonas Arnell-Szurkos , kanslichef, faleristiker
• Carl Braunerhielm , kulturpersonlighet
• Julien Dauphin , Illusionist och Trollerikonstnar
• Christer Glenning , biljournalist
• Lorentz Hedman , chefredaktor, radiochef
• Amanda Kerfstedt , forfattare och kvinnosakskvinna
• Christer Lindarw , dragshowartist
• Henrik Lindstrom , forfattare och larare
• Syster Marianne , nunna i Alsike kloster
• Yvonne Ryding , fotomodell, Miss Universum 1984
• Kerstin Thorvall , forfattare
• Per Wrigstad , journalist ^{[ 46 ]}
• Christer Bergstrom , forfattare, forlaggare och skribent.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Lista over byggnadsminnen i Eskilstuna kommun
• Lista over fasta fornminnen i Eskilstuna (for omfattning av detta omrade, se Eskilstuna stad#Sockenkod )
• Lista over naturreservat i Eskilstuna kommun

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Jarpe, Anna; Liden, Hans A (1982). Eskilstuna/Torshalla . Rapport / Riksantikvarieambetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 16. Stockholm: Riksantikvarieambetet och Statens historiska mus. Libris 7618903 . ISBN 91-7192-439-6  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Eskilstuna .
  Bilder & media
• Eskilstunas historia. Eskilstunas historia: forntiden, medeltid, hertig Karl, slottet och Tunafors, Carl Gustafs stad, Fristaden och Eskilstunas utveckling till en industristad, landsbygden, Eskilstuna under 1900-talet.
• Eskilstuna kommun.
• Se kartdata overlagrat pa OSM ( Kartdata )

v   ?   r Eskilstuna kommun i Sodermanlands lan Distrikt Eskilstuna Fors  · Eskilstuna Kloster  · Gillberga  · Husby-Rekarne  · Hallby  · Kafjarden  · Lista  · Nashulta  · Raby-Rekarne  · Stenkvista  · Torshalla  · Tumbo  · Vastermo  · Arla  · Oja Tatorter Alberga  · Balgviken  · Eskilstuna  · Gredbylund och Odlaren  · Hallsta  · Hallberga  · Hallbybrunn  · Kjulaas  · Kullersta, Kolsta och Hensta  · Kvicksund (del av)  · Skiftinge  · Sundbyholm  · Torshalla  · Tumbo  · Udden  · Arla Smaorter Broborg och Vasttorp  · Eklangen  · Eneby  · Granbacken  · Grundby och Hyggeby  · Hammarby  · Karlberg, Gronlund och Karlsborg  · Lilla Nyby  · Lista  · Lovhulta  · Magla  · Mora  · Morbyholm  · Nashulta  · Rabostan  · Ramshammar  · Ribbingelund  · Skeppartorp  · Skogsborg  · Stensatter  · Svista  · Tiggeby  · Viby  · Vastermo Ovriga orter Dalhagen  · Hyndevad  · Lilla Munkhammar  · Malarbaden  · Ostraknall  · Skogstorp  · Stora Sundby  · Sundbyvik  · Torshalla huvud  · Angsholmen