한국   대만   중국   일본 
Eskatologi ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Eskatologi

Fran Wikipedia
Albrecht Durer ? Apokalypsens fyra ryttare

Eskatologi (av grekiskans eschatos , "ytterst", "sist", och logos , "lara"). Detta "sista" (eskaton) kan bade tolkas som avslutningen av den enskilda individens liv och som varldens upphorande eller tidens slut. Det finns aven forestallningar om skillnader som beror pa om historien har ett linjart eller cykliskt forlopp. [ 1 ] Eskatologi ar inom framfor allt olika religioner laran om de yttersta tingen och doden . I kristendomen knyts den till begrepp som vedermodan , Jesu aterkomst som domare, tusenarsriket , den slutliga striden mellan Gud och Satan dar det goda segrar och Gud upprattar en ny himmel och jord. Inom andra religioner vantar man pa ankomsten av andra gudomliga figurer.

Inom olika religioner och kulturer [ redigera | redigera wikitext ]

Asatron [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Ragnarok

Inom asatrons eskatologi kommer varldens undergang att foregas av en lang vinter, fimbulvintern , skeppet Nagelfar kommer att siktas ute till havs och Fenrisulven slipper los. Midgardsormen slapper greppet om sin svansspets och tar sig upp pa land. Varldens undergang som sker efter detta kallas Ragnarok . [ kalla behovs ]

Baha'i [ redigera | redigera wikitext ]

Baha'i -trons grundare skriver redan i borjan av samlingsverket Axplock fran Baha'u'llahs skrifter att: " snart skall den nuvarande ordningen vecklas samman och en ny vecklas ut i dess stalle ". [ 2 ] Texten handlar dock inte om Guds forstorelse av jorden och upprattandet av en ny varld. Betydelsen framgar av textraderna strax innan, namligen att varldens alla folk tillsammans sjalv ska gora det som ar behagligt i Guds ogon: namligen tillsammans skapa en ny varldsordning dar tvisterna ar upphort och dar alla kan vistas i fullkomlig enhet och frid i skuggan av Guds omsorg och godhet. Enligt baha'i har skapelsen ingen borjan och inget slut och eskatologiska utlaggningar i andra religioner och deras texter betraktas symboliskt. Gud aterkommer gang pa gang med budskap till en mognande mansklighet genom gudomliga uppenbarare som Zarathustra, Moses, Jesus, Muhammed, Baha'u'llah och sa vidare. "Domens dag" ar den dag en manniska kommer i kontakt med och forstar Baha'u'llahs uppenbarelse och antingen forkastar den eller anammar den. "Himmel" och "helvete" ar inga platser utan ytterligheter vad galler sjalens tillstand efter kroppens dod. [ 3 ]

Hinduismen [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Kalki

Vishnutroende tror att mansklighetens moraliska forfall kommer att leda till universums upplosning och darmed jordens undergang. Kalki ar i indisk mytologi en av Vishnus (Guds) framtida avatarer och den gestalt Gud kommer att anta for att upplosa universum for att omskapa det.

De flesta hinduer anser att den nuvarande tidsaldern ar Kali Yuga , den sista av fyra yugus som tillsammans utgor den aktuella universella cykeln, kalpan . Varje yuga har genomgatt en gradvis forsamring av den moraliska ordningen hos manniskorna och de flesta andra intelligenta varelser i universum med fri vilja och med allt mer komplexa samhallen. Normen under Kali Yuga ar gral och hyckleri. Varje kalpa varar 4,1?8 200 000 000 ar , vilket ar en period av en hel dag och natt for Brahma , som i sin tur kommer att leva till en alder av 311 biljoner och 40 miljarder ar. Cykeln av fodelse, tillvaxt, forfall och fornyelse pa individniva har saledes en gigantisk motsvarighet i den kosmiska ordningen, men paverkas mer av gudomligt ingripande i vaishnavitisk tro .

Vissa hinduer ar av asikten att Shiva utan uppehall forstor och omskapar varlden. [ 4 ]

Islam [ redigera | redigera wikitext ]

Islamisk eskatologi dokumenteras genom uttalanden av profeten Muhammed angaende tecken pa Domedagen. Profetens uttalanden i amnet har traditionellt uppdelats i storre och mindre tecken. Han talade om flera mindre tecken pa att Domedagen narmar sig:

  • Abu Hurairah rapporterade att Muhammed sade att den som overlever en tid skulle sakert se manniskor med piskor i sina hander som svansen pa en oxe De ska stiga upp pa morgonen i Guds vrede och ga hem pa kvallen med Guds vrede.
  • Abu Hurairah aterberattade ocksa att Muhammed sade att nar arligheten ar forlorad i varlden och makt och myndighet tillhor dem som inte fortjanar den kan vi forvanta oss Domedagen.
  • Umar ibn al-Khattab rapporterade att Han [Profeten Muhammed] sade att Han inte visste mer an den som fragade om Domedagen, men ocksa sade: "Nar slavflickan foder sin husmor och husbonde, och nar du hittar barfota, utblottade getherdar tavla med varandra i byggandet av magnifika byggnader".
  • "Innan domedagen kommer det att finnas stora lognare, sa se upp for dem."
  • "Nar den mest onda medlemmen av en stam blir dess harskare, och den mest vardelosa medlemmen i en gemenskap blir dess ledare, och en man respekteras endast av radsla for det onda som han kan gora, och nar ledarskapet ges till manniskor som ar ovardiga det, vantar domedagen."

Nar det galler de stora tecknen berattas att profeten Muhammed sagt:. "Det kommer inte att kallas till dom forran tio tecken har dykt upp: Rok, Antikrist , besten (som sarar folket), solens uppgang i vaster, Jesu aterkomst , framvaxten av Gog och Magog och tre forsankningar (eller skakningar) i jorden: en i ost, en i vast och en tredje i Arabiska halvon " (den kronologiska ordningen av dessa handelser ar inte klar). [ kalla behovs ]

Judendomen [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Judendom

Inom judendomen kallas varldens undergang acharei hayamim ( dagarnas slut ). Tumultartade handelser omkullkastar varldsordningen och skapar en ny ordning dar Gud ar allsmaktig . [ kalla behovs ]

Enligt judisk tradition kommer de som lever vid tidens ande fa se:

  1. Judar i exil atersamlas i det geografiska Israel .
  2. Israels fiender besegras.
  3. Det tredje judiska templet i Jerusalem .
  4. Uppvackande av de doda ( techiat hameitim ), eller uppstandelse .
  5. Vid en tidpunkt kommer den judiska Messias att bli kung av Israel. Han kommer att dela upp Israel enligt de ursprungliga stamindelningarna och Gog kommer att attackera Israel. Striden kraver manga dodsoffer men Gud raddar judarna. Det ar detta slag som kallas Harmagedon . Efterat kommer ingen ondska att finnas kvar och manniskorna far direkt andlig kontakt med Gud.

Kristendomen [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Uppenbarelseboken

Inom kristendomen ar Uppenbarelseboken i Nya Testamentet det mest kanda eskatologiska resonemanget. I Uppenbarelseboken beskrivs Guds slutgiltiga seger over Ondskan , varldens fornyelse och Ondskans motstand fore Guds dom. Uppenbarelseboken anvander en mangd symboler, som till exempel Vilddjurets tal , 666. Eskatologisk undervisning finns aven i evangelierna , dar Jesus undervisar om sin aterkomst vid historiens slut (se Matteusevangeliet 24-25; Markusevangeliet 13; Lukasevangeliet 21) , och i Nya testamentets brev (exempelvis 1 Thessalonikerbrevet 4-5; 2 Thessalonikerbrevet 2; 2 Petrusbrevet 3). Gemensamt for Nya testamentets syn ar att "den yttersta tiden" borjar med Jesu forsta ankomst, och att detta ar Jesu egen undervisning. Nar han forkunnar att "Guds rike ar nara" (Mark 1:15) syftar Jesus bland annat pa att tiden nu ar inne for Guds ingripande i varldens historia. Fran Nya testamentets perspektiv ar allt som hander efter Jesu liv och dod en del av "den yttersta tiden".

Kristna rorelser agnar sig i varierande grad at eskatologi. Fenomenet ar kanske mest utmarkande for stora delar av pingstrorelsen , sjundedagsadventisterna och andra frikyrkor ? inte minst inom de ny-pentekostalistiska samfunden ? dar sarskilt teorier om uppryckandet har vunnit stor popularitet sedan 1900-talet bade inom teologi och popularkultur. Jehovas vittnen och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga (mormonerna) utmarker sig vid att ha ett mycket starkt eskatologiskt fokus.

Eskatologi kan ocksa forstas som ett visst perspektiv som bidrar till forstaelsen av alla jordiska skeenden. Varlden ses som, alltsedan syndafallet, stadd pa en resa hem till Gud. Skapelsen ar, aven om den innehaller det som ar gott och fran borjan ar skapad av Gud, i sin nuvarande form alltid trasig och ofardig. Detta kommer till uttryck i form av orattvisor, smarta, krig, dod, fortryck och annan synd. Det eskatologiska hoppet innebar da en forhoppning och ett lofte - fran Guds sida - om att detta inte ar bestandigt. Lidande och orattvisor ar inte en del av Guds goda utan en konsekvens av varldens bortvandhet fran Gud, avsaknad av Gud. Eskatologin i denna bemarkelse kopplas ofta till tankar om manniskan som ansvarig medskapare och ar viktig inom exempelvis feministisk teologi, ekoteologi och hos teologer som Moltmann och Hauerwas med manga, manga fler.

Jehovas vittnen [ redigera | redigera wikitext ]

Jehovas vittnen, som borjade utvecklades i USA under 1870-talet starkt influerad av Sjundedagsadventisterna och dess tro pa och tolkningar av Bibelns profetior om tidens slut och Jesu aterkomst, kannetecknas av en eskatologi, som forutsager en ny varldsordning dar Jehova Gud genom sin son Jesus Kristus kommer att styra varlden och gora slut pa ondskan. [ 5 ] Den nuvarande varldsordningen, de politiska, religiosa och ekonomiska systemen, (men inte var planet) kommer att forintas och alla manniskor som valt att inte folja Jehova Guds principer med den.

Jehovas vittnen tror att vi lever i den tid som bibeln kallar ”de sista dagarna”, som ar borjan pa den period da Jesus regerar i himlen, och da han vantar pa att ta over jordens styre. De sista dagarna nar sin kulmen vid Harmagedon, da arbetet med att forvandla jorden till ett paradis paborjas, en aterstallelse av jorden som pagar i 1000 ar. Den lilla hjorden , 144 000 fullstandigt rena och obeflackade vittnen, kommer enligt Uppenbarelseboken att regera tillsammans med Jehova Gud och Jesus i en slags himmelsk regering. De ovriga trogna kommer tillsammans med det stora flertalet manniskor som har dott att bli uppvackta i framtiden till liv pa en paradisisk jord. Dessa manniskor kan bli manga, for de som dott fore Harmagedon (bade rattfardiga och orattfardiga, bade de som tjanat Jehova Gud och de som inte gjort det) kommer att uppvackas till liv. Under de tusen aren kommer alla att stallas infor ett liknande test som Adam fick, men misslyckades med. De kan valja om de vill lyda under Jehova Gud for evigt eller ej. De som valjer det forstnamnda kommer Jehova Gud att ge evigt liv i det nya paradiset har pa jorden. De som inte klarar testet, ”de orattfardiga”, kommer att tas bort av Jehova Gud.

Jehovas vittnen avvisar Treenighetslaran . Jesus var den forsta manniskan som fick en uppstandelse eftersom Jehova Gud inte tillat att Jesus ? som skapades nar universum skapades ? skulle bli kvar i graven. Jesus kom till liv igen, men nu som en maktig andevarelse. Jesus var den forste som fick en uppstandelse pa detta satt, enligt Jehovas vittnen, och han anses alltsa inte vara den siste.

Zoroastrismen [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Zoroastrism

Zoroastrisk eskatologi ar den aldsta kanda eskatologin och har inspirerat saval den judiska som den kristna och muslimska eskatologin.

Zoroastrierna uppfattar varldshistorien som en strid mellan den gode Ahura Mazda (Ormusd) och den onde Anra Mainyu (Ahriman) som varar i tolvtusen ar uppdelade pa fyra stycken tretusenars-perioder. Fore och efter de tolvtusen aren ar tiden oandlig.

  1. De forsta tretusen aren skapas den osynliga andevarlden.
  2. Under nasta tretusen ar skapar Ahura Mazda sina goda vasen och manniskoandarna beslutar att forkroppsliga sig for att kampa mot ondskan.
  3. Med den tredje tretusenarsperioden borjar striden i varlden och manniskoslaktets historia. De gamla iranska hjaltarna (urtidspatriarken Yima med flera) strider mot de onda, bland annat den trehovdade draken Dahaka . Vid periodens slut fods Zarathustra .
  4. Med Zoroaster inleds den fjarde och sista perioden som ar den vi lever i nu.

Den fjarde perioden indelas i tre millennier som var och en avslutas med att en profet fods.

  1. De forsta tusen aren delas upp i metallaldrarna guld, silver, koppar och jarn. Efter tusen ar foder en jungfru profetens son som far fromheten att forokas .
  2. Tusen ar senare fods en profet som far bonen att forokas .
  3. Efter det sista artusendet fods en tredje profet, en upplyst Saoshyant ("den gagnerike").

Fore profetens fodelse sliter sig draken loss och slukar en tredjedel av manskligheten. Saoshyant uppvacker de doda och alla manniskor samlas for den slutgiltiga fullandningen. De som begatt nagon av de tre dodssynderna (hogmod, logn, otro) delar djavlarnas lott och forbranns i varldsbranden. Det ar mojligt att renas fran sina synder genom att underga reningsstraff (som att forvisas till helvetet och pinas i tre dygn, jamfor skarselden inom kristendomen). En meteor smalter malmen i alla berg. Metallen star som ett grunt hav over jorden. De ogudaktiga kanner svedan, men for den fromme ar det som en ljum mjolk. Nu utkampas den sista striden mellan Herren och hans anglar och ondskans andemakter. Till sist jagas den onde ned i helveteshalan och forbranns i metallen (i en annan version forsatts han i evig maktloshet). De renade manniskorna samlas i frojd pa den jamnade jorden. Alla talar samma sprak och gors ododliga med hjalp av en helig dryck. Allt blir himmel.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Ewald, Stefan, Denzler, G., Lohner, A. & Graf, W (sv. bearbetn. & granskn: Beskow, Per & Svensson, Jonas. Bidrag fr. Bryder, Peter, Vramming, Ylva & Peterson, Bengt), (tysk originalupplaga1990; svensk upplaga 1996). Religionslexikonet . Stockholm: Bokforlaget Forum. sid. 126 - Uppslagsord: "eskatologi". ISBN 91-37-11539-1  
  2. ^ Baha'u'llah. (ca 1860-1880, svensk uppl. 1978) ’’ Axplock fran Baha'u'llahs skrifter ’’, nr. 4. Stockholm: Nationella andliga radet for Sveriges baha'ier. ISBN 91-7444-014-4 Oversattning av Shoghi Effendis sammanstallning ’’Gleanings of the Writings of Baha'u'llah’’.
  3. ^ Smith, Peter, (2008). An Introduction to the Baha'i Faith . Cambridge: Cambridge University Press. sid. 9-16. 110-119  
  4. ^ Hooper, Rev. Richard (April 20, 2011). End of Days: Predictions of the End From Ancient Sources . Sedona, AZ. sid. 156 . http://www.amazon.com/End-Days-Predicions-Ancient-ebook/dp/B004XJ6W0G  
  5. ^ Catholic Answers: History of the Jehovah's Witnesses Arkiverad 11 december 2009 hamtat fran the Wayback Machine .

Allmanna kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Eskatologi&oldid=53763742 ”