Brittiska ostindiska kompaniet

	Honourable East India Company
Typ	Aktiebolag
Huvudkontor	London , England
Nyckelpersoner	Lista over styrelseordforanden Generalguvernorer av Indien ;
Bransch	Internationell handel ; Kolonialism
Historik
Grundat	31 december 1600
Grundare	John Watts och George White
Upplost	1 juni 1874

For andra betydelser, se Ostindiska kompaniet .

Brittiska ostindiska kompaniet ( engelska : Honourable East India Company , Hedervarda ostindiska kompaniet), aven The John Company , kallades det brittiska handelskompani som under 1600-talet till 1800-talet hade ett brittiskt handelsmonopol, som utvidgades till overherravalde, i vad som blev Brittiska Indien . Innan Indien blev en direktstyrd brittisk koloni 1858 hade det Ostindiska kompaniet en egen arme och en egen flotta. Det ostindiska kompaniet bildades ar 1600 genom en oktroj utfardad av Elisabet I av England . Kompaniet upphorde slutgiltigt ar 1874.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Provinser i Brittiska Indien

Ostindiska kompaniet grundades genom ett kungligt brev fran drottning Elizabeth I av England den 31 december 1600 under namnet Governor and company of merchants of London trading into the Indies . Harigenom fick det nyligen grundade handelskompaniet monopol pa all brittisk handel med Ostindien , vilket da avsag betydande delar av Asien . Det bestod ursprungligen av ett 100-tal kopman i London och adliga andelstecknare bildad korporation for konkurrens mot de kapitalstarka hollandska redarna, som da lyckats skapa sig monopol pa handeln med "Kryddoarna". Kompaniet styrdes av en guvernor och en kommitte pa 24 delagare. Den forsta expeditionen seglade anda till Japan. ^[
2
]

De forsta skeppen fraktade jarn, tenn, bly, tyger, glas, knivar och dylikt. Farden gick bra och vinsten uppgick till 95 procent. Andra resor foljde och genomsnittsvinsten steg till 171 procent. ^[
3
] Upprepade ganger okades kompaniets kapital; ar 1618 hade kompaniet redan 954 aktieagare och over 36 fartyg till sitt forfogande. Ar 1620 uppgick exporten till nastan 265 000 pund sterling och importen till over 1 255 000. Konkurrerande sallskap uppstod, men uppgick pa regeringens tillskyndan i huvudkompaniet. ^[
3
]

Ostindiska kompaniets varv i Deptford inriktat pa tunga skepp, East Indiamen hade stor betydelse for skapandet av den engelska handelsflottan. Genom Nederlandska Ostindiska Kompaniets expansion under borjan av 1600-talet tvingades det Engelska Ostindiska kompaniet att lamna handeln pa Ostindiska ovarlden och fjarran ostern at den vida kapitalstarkare konkurrenten. ^[
2
]

Kompaniets guvernorer var det engelska handelskapitalets framsta representanter och tva av dem, Thomas Mun och Josiah Child , var 1600-talets mest inflytelserika ekonomiska forfattare. Da Karl I av England forgaves forsokt bli delagare, lat han 1635 organisera ett konkurrenskompani, det sa kallade Courtens kompani . Detta kompani nedslogs definitivt vid revolutionen 1649. Vid restaurationen tilltvingade sig kompaniet vidstrackat juridiska och militara befogenheter, 1686 fick det rattighet att varva egen militar och sla egna mynt. Dess handelsverksamhet nadde vid denna tid sin hojdpunkt i takt med att det nederlandska kompaniet forlorade betydelse. ^[
4
]

Den forsta handelsstationen som Ostindiska kompaniet grundade var vid Machlipatanam 1611, foljt av Surat 1612. De for framtiden viktiga utposterna i Madras och Calcutta grundades 1641 respektive 1699. Med tiden fick britterna overtaget mot Portugal , som kommit till Indien redan 100 ar tidigare. Sin storsta framgang nadde man 1717, nar stormogulen befriade Ostindiska kompaniet fran att betala tull for sin handel till och fran Bengalen .

Under 1700-talet blev dess inflytande i Indien allt starkare. Ostindiska kompaniets befalhavare Robert Clive besegrade ar 1757, under sjuarskriget , den franskallierade nawaben av Bengalen i slaget vid Plassey . Den militara segern i Plassey var det forsta viktiga steget i Ostindiska kompaniets overgang fran handelskompani till kolonialmakt . Man motte bade politiska och militara motgangar i Indien, och det lokala missnojet steg till foljd av den kommersiella rovdriften pa naturresurser saval som lokalbefolkningen. Med en ny lag, Regulating Act of 1773 , beslot darfor Storbritannien att stalla kompaniet under strangare politisk kontroll fran moderlandet. Den foljdes 1784 av Regulating Act of 1784 dar kompaniet stalldes under statlig kontroll genom ett sarskilt ministerium, Board of Controll . Det varsta slaget kom kanske ar 1813, nar bolaget forlorade sitt brittiska handelsmonopol i Indien, 1833 forlorade man aven sitt handelsmonopol pa Kina.

Under det narmaste halvseklet arbetade Ostindiska kompaniet med att undanroja konkurrenter om den indiska handeln, och rivaler i den indiska storpolitiken. Bland de som besegrades militart fanns Marathaharskarna och sultanen av Mysore . " The doctrine of lapse ", skapad av lord Dalhousie blev ett viktigt instrument i kompaniets maktstravanden. Denna regel gick ut pa att om en indisk harskare avled utan tronarvinge sa blev dennes rike med automatik direktstyrt brittiskt omrade. Ostindiska kompaniets europeiseringspolitik ledde ar 1857 till Sepoyupproret , dar Bengaliska armen , som huvudsakligen rekryterades bland de hogre kasterna , vande sina vapen mot britterna. Upproret ledde till att Storbritannien aret efter avskaffade Ostindiska kompaniets alla politiska och administrativa privilegier i Indien, och landet blev som Brittiska Indien direkt understallt den brittiska kronan .

Kompaniet [ redigera | redigera wikitext ]

Det ursprungliga kompaniet, The Governor and Company of Merchants of London Trading into the East Indies , genomforde 1702 en fusion med The English Company Trading to the East Indies , varefter dess officiella namn var The United Company of Merchants of England Trading to the East Indies .

Med huvudkontor pa Leadenhall Street i London genomforde kompaniet transaktioner over hela varlden, inte bara i Asien . Forutom verksamheten i Indien grundades Hongkong och Singapore av Ostindiska Kompaniet. Napoleon I holls fangen av bolaget pa S:t Helena. Det var Ostindiska Kompaniets last av te som vraktes ner i vattnet i Bostons hamn vid Tebjudningen i Boston , vilket blev inledningen till den amerikanska revolutionen . Eventuellt kan ocksa den flagga bolaget forde ha inspirerat de amerikanska revolutionarerna i deras val av flagga for USA . Ostindiska Kompaniets export av opium fran Indien till Kina ledde till tva krig mellan det sistnamnda landet och Storbritannien.

Organisation [ redigera | redigera wikitext ]

London [ redigera | redigera wikitext ]

Administrationen i London kallades Home Department . Hogsta organ var sedan 1784 det av parlamentet tillsatta Board of Commissioners for the Affairs of India vanligen kallad Board of Control . Det bestod av ett antal ministrar och parlamentsledamoter och hade en politiskt tillsatt stab av tjansteman. Parallellt med den politiska kontrollstyrelsen fanns det en av aktieagarna tillsatt direktion i London: Court of Directors . Under direktionen lydde kompaniets egen centralforvaltning, Home Establishment . ^[
5
]^[
6
]

Indien [ redigera | redigera wikitext ]

I Indien var kompaniets politiska administration uppdelad i tre regioner, presidentskap ( engelska : Presidencies ), med styrelserna baserade i Calcutta , Bombay och Madras .

Bengal Establishment , Calcutta .
Fort St. George/Madras Establishment , Madras .
Bombay Establishment , Bombay .

Varje presidentskap styrdes av en guvernor och en styrelse, men guvernoren i Bengalen var tillika generalguvernor over alla det Ostindiska kompaniets besittningar i Indien och den bengaliska styrelsen var tillika overstyrelse ( Supreme Council ) for hela Indien. ^[
7
]

Arme [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Brittiska ostindiska kompaniets arme i Indien

Ostindiska kompaniets arme bestod egentligen av tre armeer, Bengaliska armen, Bombayarmen och Madrasarmen. Inom Bengaliska armen utgjorde trupperna i Punjab en sarskild kar ( Punjab Irregular Force ) och Madrasarmen hade en sarskild kontingent i Hyderabad ( Hyderabad Contingent ). Varje arme hade sin egen overbefalhavare, men Bengaliska armens overbefalhavaren betraktades som overbefalhavare for kompaniets samlade arme och gemensamma reglementen och instruktioner utfardades av kompaniets ledning i London och Calcutta .

Rang [ redigera | redigera wikitext ]

Tjanst	Rang som
Senior Merchant	Overstelojtnant
Junior Merchant	Major
Factor	Kapten
Writer	Subaltern

Kalla: ^[
8
]

Viktiga artal [ redigera | redigera wikitext ]

18 februari. 1665 Portugal avstar Bombay till Storbritannien.
1690 Ostindiska Kompaniet grundar Calcutta .
12 augusti. 1765 Ostindiska Kompaniet tar over den politiska makten i Bengalen.
20 oktober. 1774 Alla Ostindiska Kompaniets kolonier i Indien samlas i en forvaltning.
29 mars. 1858 Den siste stormogulen avsatts.
2 augusti. 1858 Genom beslut i brittiska parlamentet upprattas Brittiska Indien

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

^ hamtat fran: fransksprakiga Wikipedia . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b ] Carlquist, Gunnar , red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20 . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1002
^ [ a b ] Hildebrand, Hans; Hjarne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”87 (Varldshistoria / Nya tiden 1500-1650)” . runeberg.org . https://runeberg.org/vrldhist/4/0117.html . Last 14 september 2021 .
^ Carlquist, Gunnar , red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20 . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1002-03
^ India Office Records: History and scope 2010-09-10
^ East-India Register and Directory , London 1819, p. ix-xvi.
^ East-India Register and Directory , London 1819, s 2f.
^ East-India Register and Directory , London 1819, s. 351.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Brittiska ostindiska kompaniet .
Bilder & media
Bolagets officiella webbplats

[d4bd87b862b12d99d26e86472d44f26858dee639-1] tat fran: fransksprakiga Wikipedia . ^{[kalla fran Wikidata]}

[ReferenceA-2] [ a b ] Carlquist, Gunnar , red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20 . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1002

[:0-3] [ a b ] Hildebrand, Hans; Hjarne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”87 (Varldshistoria / Nya tiden 1500-1650)” . runeberg.org . https://runeberg.org/vrldhist/4/0117.html . Last 14 september 2021 .

[4] Carlquist, Gunnar , red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20 . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1002-03

[5] India Office Records: History and scope 2010-09-10

[6] East-India Register and Directory , London 1819, p. ix-xvi.

[7] East-India Register and Directory , London 1819, s 2f.

[8] East-India Register and Directory , London 1819, s. 351.

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]