한국   대만   중국   일본 
Else Lasker-Schuler ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Else Lasker-Schuler

Fran Wikipedia
Else Lasker-Schuler
Omkring 1894, året för sitt första giftermål.
Omkring 1894, aret for sitt forsta giftermal.
Fodd Elisabeth Schuler
11 februari 1869
Elberfeld , Nordrhein-Westfalen , Kejsardomet Tyskland
Dod 22 januari 1945 (75 ar)
Jerusalem , Brittiska Palestinamandatet
Yrke Forfattare
Nationalitet Kejsardömet Tyskland (1869?1919)
Weimarrepubliken (1919?1933)
Nazityskland (1933?1938)
statslos (1938?1945)
Sprak Tyska
Verksam 1902-1945
Genrer Poesi  · dramatik  · berattelser
Litterara rorelser Modernism  · expressionism
Noterbara verk Die Wupper (1909)
Meine Wunder (1911)
Mein Herz (1912)
Der Malik (1919)
Priser Kleistpriset (1932)
Make/maka Berthold Lasker (1894?1903)
Herwarth Walden (1903?1912)
Partner Gottfried Benn
Barn Paul Lasker (1899?1927)
Slaktingar Rosa Zifferer [ 1 ]
Influenser Friedrich Nietzsche  · Peter Hille  · Franz Marc
Influerade Edith Sodergran
Namnteckning
Webbplats (tyska) Det tyska Else Lasker-Schuler-sallskapets hemsida jimdofree.com

Elisabeth ( Else ) Lasker-Schuler , fodd Schuler den 11 februari 1869 i Elberfeld , dod den 22 januari 1945 i Jerusalem , var en tysk poet, prosaist, pjasforfattare och essaist . Hon var en av expressionismens framsta foretradare aren fore forsta varldskriget och under mellankrigstiden . Till svenska tolkades ett par av hennes dikter forsta gangen av Bertil Malmberg och Johannes Edfelt i en antologi 1934 . En storre introduktion av henne gjorde Peter Handberg med volymen Dikter & portratt ( 2008 ). Denna foljdes upp 2022 med volymen Parlor ur min krona , ytterligare ett dikturval i tolkning av Marie Tonkin .

Detta foto av Elsa Lasker-Schuler var frontespis till hennes brevroman Mein Herz (1912), kladd som sitt alterego Jussuf, prins av Thebe , i silkesklader med dolk i baltet och flojt i mun.

Liv och verk [ redigera | redigera wikitext ]

Else Schuler var yngst av sex barn till bankiren Aaron Schuler (1825?1897), som senare stod modell for huvudpersonen i dramat Arthur Aronymus und seine Vater (1932), och Jeanette Schuler, fodd Kissing (1838?1890), en centralgestalt i dotterns forfattarskap. Hon gifte sig 1894 med lakaren och schackmastaren Berthold Lasker (1860?1928). Berlin blev parets hemvist och har foddes deras enda barn, sonen Paul, i augusti 1899 . Han avled i tuberkulos 1927 .

I Berlin kom Else Lasker-Schuler i kontakt med samtidens tongivande litterara kretsar mot slutet av 1890-talet. Hon skilde sig 1903 och gifte om sig samma ar med Georg Lewin som hade tonsatt flera av hennes forsta publicerade dikter och fatt dem framforda vid en konsert i mars aret innan. [ 2 ] Han skulle senare bli mer kand under forfattarnamnet Herwarth Walden ? ett namn Else kom pa at honom ? och aven fungera som en viktig forlaggare av ung expressionistisk litteratur och utgivare av tidskriften Der Sturm . Detta andra aktenskap for Else varade till 1912 .

Lasker-Schuler gjorde sin debut med diktsamlingen Styx ( 1902 ), foljd av ytterligare en diktsamling 1905. Hennes tredje bok, Das Peter Hille-Buch ( 1906 ), var skriven som en legendsamling, dar det kvinnliga berattarjaget Tino atfoljer Peter Hille (1854?1904) pa dennes profetiska vag genom bokens 47 episoder. Aret efter aterkom Tino i Die Nachte der Tino von Bagdad . Har ger denna kvinnliga arabiska skald uttryck for sin orientaliskt fargade fantasi i ett antal episoder.

Dramat Die Wupper ( 1909 ) hamtade sin titel fran den flod som rinner genom fodelsestaden Wuppertal . Skadespelet sattes upp forsta gangen i efterkrigstidens Berlin 1919 . Med diktsamlingen Meine Wunder ( 1911 ) blev hon en av landets ledande expressionister. Merparten av dikterna var hamtade fran hennes andra diktsamling Der siebente Tag (1905).

Hennes udda, fantasifulla roman Der Malik (1919) borjade skrivas sex ar innan den utkom och bestar av tva delar. Forsta delen innehaller 55 brev, som alla ar riktade till den "alskade bla ryttaren Franz Marc ", som ocksa ar den som bar titeln "malik" (en semitisk term for "kung"). De langa och korta brevens avsandare ar malikens yngre halvbroder prins Jussuf. Sedan den verklige Franz Marc hade stupat i strid under slaget vid Verdun 1916, paborjade Lasker-Schuler sa smaningom bokens andra del. Denna utgors av ett "kroningstal", som halls av prins Jussufs yngre broder Bulus Andromeid Alcibiad der Schone . Han berattar i sitt installationstal historien om prins Jussufs tid vid makten och om den olidliga sorgen som radde efter ryttarnas ryttare, Der Blaue Reiter Franz Marc.

Efter forsta varldskriget medarbetade hon i veckotidskriften Die Weltbuhne . Tillsammans med Richard Billinger fick hon 1932 Kleistpriset , landets fornamsta litteraturpris, det sista aret priset utdelades. Hon fick det for sitt samlade verk, medan Billinger fick det for sitt drama Rauhnacht ( 1931 ).

Else Lasker-Schuler tillhorde de tyska forfattare som beskrevs som "skadliga och oonskade" i Nazityskland . Detta innebar att Reichsschrifttumskammer , den likriktande riksorganisationen for forfattare under ledning av Reichskulturkammer , gav henne yrkesforbud med borjan 1933. Hennes verk forbjods och boktitlar avlagsnades ur boklador och offentliga bibliotek. Hon forkastades bade som representant for expressionismen och for sitt judiska arv. [ 3 ]

I juli 1937 beslagtog Propagandaministeriet 30 teckningar av henne pa Kronprinzenpalais i Berlin, darfor att de definierades som Entartete Kunst . Flera av dem valdes sedan ut for smadeutstallningen "Der ewige Jude" pa Deutsches Museum i Munchen 1937?1938. De visades aven pa den sista hallplatsen for vandringsutstallningen Entartete Kunst i Halle 1941. De flesta forvarvades darefter av sarskilt utvalda tyska konsthandlare ur vardedepaer och fordes utomlands. Sedan 1997 tillhor nagra Else Lasker Schuler-sallskapet i Wuppertal som fatt dem till skanks. De visas pa konstmuseet i Solingen som upprattat ett Zentrum fur verfolgte Kunste ["Centrum for forfoljda konstarter"]. En del av de ovriga teckningarna finns pa Pinakothek der Moderne i Munchen. Andra ar i privat ago.

” Ser du mig mellan himmel och jord? Aldrig korsade nagon min stig. Men ditt ansikte varmer min varld, det ar fran dig som allting blommar. Nar du ser pa mig, blir mitt hjarta ljuvt. Jag ligger under ditt leende och lar mig forbereda dagen och natten, att trolla fram dig och fa dig att forsvinna, det ar en lek som upptar mig jamt. ?

Strax fore premiaren pa Preussisches Staatstheater Berlin av hennes skadespel Arthur Aronymus und seine Vater togs detta bort fran spelplanen. Och 1938 frantogs forfattaren sitt tyska medborgarskap. Varen 1933 hade Else Lasker-Schuler sokt sin tillflykt till Zurich i Schweiz , men inte lyckats fa arbetstillstand dar. Aren 1934 och 1937 hade hon besokt Brittiska Palestinamandatet . 1939 reste hon dit en tredje gang och pa grund av andra varldskrigets utbrott senare samma ar kunde hon inte atervanda till Schweiz. 1944 blev hon svart sjuk. Efter en hjartattack avled hon i januari 1945 . Hon ar begravd pa Oljeberget i Jerusalem.

Pa 150-arsdagen av poetens fodelse uruppfordes 2019 i Wuppertal den symfoniska dikten Ich habe dich gewahlt... av tonsattaren Lutz-Werner Hesse (fodd 1955), med texter av Else Lasker-Schuler.

Verkforteckning (originalutgavor) [ redigera | redigera wikitext ]

  • Mein lieber, wundervoller blauer Reiter , privat brevvaxling mellan Else Lasker-Schuler och Franz Marc (Dusseldorf: Artemis & Winkler, 1998)

Utgivet pa svenska [ redigera | redigera wikitext ]

Film om Lasker-Schuler [ redigera | redigera wikitext ]

Den tyska regissoren Helma Sanders-Brahms gjorde 1996 en spelfilm om Else Lasker-Schuler och Gottfried Benn : Mein Herz - Niemandem! (Mitt hjarta tillhor ingen). [ 6 ] Filmens titel var ursprungligen en dedikation i 1920 ars utgava av Lasker-Schulers brevroman Mein Herz .

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Sigrid Bauschinger: Else Lasker-Schuler. Eine Biographie (Gottingen: Wallstein, 2004)
  • Gunilla Bergsten: Else Lasker-Schuler . Ingar i Litteraturens varldshistoria. Sekelskiftet, Forsta varldskriget (1973, 1991), Den tyska litteraturen, s 342?344
  • Freie Universitat Berlin: Beschlagnahmeinventar Entartete Kunst . (emuseum.campus.fu-berlin.de) (tyska)
  • Peter Handberg : Efterord . Ingar i urvalsvolymen Dikter & portratt (2008)

Fotnoter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ las online , www.oeaw.ac.at , last: 20 oktober 2021. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ 25 mars 1902 skedde uruppforandet av Zehn Gesange zu Dichtung von Else Lasker-Schuler. Fur eine Singstimme und Klavier. Op. 1. Tonsattningarna gavs senare ut av musikforlaget Reinike i Berlin 1904.
  3. ^ Lista over forbjudna forfattare under den nazistiska eran. (de.wikipedia.org) (tyska)
  4. ^ Debutdiktsamlingen lasbar hos projekt-gutenberg.org (tyska)
  5. ^ [ a b c d e f g h i j k l m n ] projekt-gutenberg.org
  6. ^ Helma Sanders-Brahms pa Filmportal [1] Arkiverad 30 juni 2011 hamtat fran the Wayback Machine .

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Else_Lasker-Schuler&oldid=54220170 ”