한국   대만   중국   일본 
Elliott Smith ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Elliott Smith

Fran Wikipedia
Elliott Smith
Elliott Smith 2003.
Fodelsenamn Steven Paul Smith
Fodd 6 augusti 1969
Omaha , Nebraska , USA
Dod 21 oktober 2003 (34 ar)
Los Angeles , Kalifornien , USA
Bakgrund USA  USA
Genrer Indiefolk , indierock , lo-fi
Roll Musiker , latskrivare
Instrument Sang , gitarr , piano
Ar som aktiv 1993 ? 2003
Skivbolag Cavity Search Records , Kill Rock Stars , DreamWorks Records
Artistsamarbeten Heatmiser , Quasi , Mary Lou Lord, Pete Krebs
No. 2, Beck
Webbplats Officiell webbplats

Steven Paul "Elliott" Smith , fodd 6 augusti 1969 i Omaha i Nebraska , dod 21 oktober 2003 i Los Angeles i Kalifornien , var en amerikansk singer-songwriter och musiker . Smith vaxte upp i Texas och levde en stor del av sitt liv i Portland , Oregon dar han forst fick uppmarksamhet. Hans huvudsakliga instrument var gitarr , men han kunde ocksa spela piano , klarinett , elbas , trummor och munspel . Smith hade en saregen sangrost, karaktariserad av hans "viskiga, spindelvavs-tunna framforande" [ 1 ] och hans anvandande av flersparig inspelning for att skapa rostlager, texturer och harmonier .

Efter att ha spelat i rockbandet Heatmiser i flera ar borjade Smith sin solokarriar 1994 med utgivningar pa independentbolagen Cavity Search och Kill Rock Stars . 1997 signades han till DreamWorks Records dar han slappte tva studioalbum. Smith fick mainstreamuppmarksamhet nar hans lat " Miss Misery ", som var med i soundtracket till filmen Will Hunting (1997), blev nominerad till en Oscar i kategorin basta sang 1998 .

Smith led av depression , alkoholism och drogberoende , vilket praglar hans lattexter. Han avled 34 ar gammal i Los Angeles av tva knivhugg i brostet. Obduktion kunde inte visa om det var sjalvmord eller inte. [ 2 ] Smith arbetade pa sitt sjatte studioalbum, From a Basement on the Hill , vid tiden for sin dod. Detta album slapptes efter hans dod.

Tidigt liv [ redigera | redigera wikitext ]

Steven Paul Smith foddes pa Clarkson Hospital i Omaha i Nebraska . Hans mor Bunny Welch (fodd Bunny Kay Berryman) var musiklarare pa en grundskola, och hans far Gary Smith var nar sonen foddes medicinstudent pa University of Nebraska . Hans foraldrar skilde sig omkring ett ar senare, och Smith och hans mor flyttade till Duncanville i Texas . Mycket senare i livet tatuerade Smith in en karta over Texas pa sin overarm. Han sade: "Jag skaffade den inte for att jag gillar Texas, snarare tvartom. Men jag kommer aldrig att glomma det, fast jag skulle vilja, for jag trivs inte dar." [ 3 ]

Smith hade en svar barndom [ 4 ] och ett trassligt forhallande till sin styvfar Charlie Welch. [ 5 ] Senare i livet skulle Smith komma att tro att han hade blivit sexuellt utnyttjad av Welch som barn. [ 6 ] Han beskrev det inflytande som den har tiden i hans liv haft pa honom i texten till "Some Song": "Charlie beat you up week after week, and when you grow up you're going to be a freak." [ 5 ] Namnet "Charlie" dok ocksa upp i texten till "Flowers for Charlie" och "No Confidence Man". Familjen var medlemmar i Community of Christ under storre delen av Smiths barndom, [ 7 ] men borjade sedan delta i gudstjanster i en metodistkyrka i trakten. Smith menade att det inte gav honom mycket att ga i kyrkan, forutom att han blev "valdigt radd for helvetet ". [ 7 ] I en intervju 2001 sade han: "Jag koper inte nagon officiellt strukturerad version av andlighet. Men jag har min egen version av det." [ 8 ]

Vid nio ars alder borjade Smith spela piano, och vid tio borjade han lara sig gitarr pa en liten akustisk gitarr som hans far hade kopt at honom. [ 9 ] Vid den har aldern komponerade han aven ett pianostycke, "Fantasy", for vilket han prisades pa en "arts festival". [ 10 ] Manga slaktingar pa hans mors sida var amatormusiker; hans mormor var Dixieland -trummis och hans mormor sjong i en "glee club". [ 10 ]

Vid 14 ars alder flyttade Smith fran Texas till Portland, Oregon for att bo med sin far, som da arbetade som psykiatriker. Smith borjade vid den har tiden anvanda droger, bland annat alkohol, med vanner. Han borjade aven experimentera med inspelning for forsta gangen da han lanade en fyrakanalers bandspelare. [ 10 ] Nar Smith gick i high school spelade han klarinett i skolorkestern. Han spelade aven gitarr, piano och sjong i banden Stranger Than Fiction [ 5 ] och A Murder of Crows [ 11 ] , antingen under namnet Steven Smith eller "Johnny Panic". [ 12 ] Han tog examen fran Lincoln High School och belonades med ett stipendium fran den ideella organisationen National Merit Scholarship Program . [ 13 ]

Efter examen borjade Smith kalla sig "Elliott" och menade att "Steve" lat som "en idrottares namn" och att "Steven" lat for "bokligt". [ 13 ] Enligt hans vanner anvande han aven pseudonymen "Elliott Stillwater-Rotter" nar han spelade i bandet Murder of Crows. [ 14 ] Levnadstecknaren S.R. Shutt spekulerade i att det antingen var inspirerat av Elliott Avenue, en gata Smith levde pa i Portland, eller att det var hans davarande flickvan som foreslog det. En bekant till Smith spekulerade i att det var for att inte bli misstagen for Steve Smith , trummis i bandet Journey . [ 15 ]

Karriar [ redigera | redigera wikitext ]

1991?1993: Heatmiser [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Heatmiser

Smith tog examen vid Hampshire College i Amherst i Massachusetts 1991, i amnena filosofi och statsvetenskap . "Jag gick rakt igenom det pa fyra ar", forklarade han for Under the Radar 2003. "Jag antar att det bevisade att jag kunde gora nagot jag verkligen inte ville gora i fyra ar. Fast jag gillade amnena jag studerade. Vid den tiden kandes det som, 'Det har ar din enda chans att ga pa college och det ar lika bra att gora det, for en vacker dag kanske du kommer att onska att du hade gjort det.'. Dessutom var min flickvan den enda anledningen till att jag sokte, och jag hade redan blivit antagen, aven om vi hade gjort slut fore forsta dagen." Efter examen arbetade Smith pa ett bageri i Portland. [ 9 ]

Medan han lag pa Hampshire bildade Smith bandet Heatmiser med klasskamraten Neil Gust . [ 16 ] Efter examen fran Hampshire gick trummisen Tony Lash och basisten Brandt Peterson med i gruppen, som borjade gora framtradanden i Portland 1992. Gruppen slappte albumen Dead Air (1993), Cop and Speeder (1994) och EP-skivan Yellow No. 5 (1994) pa Frontier Records . Sedan blev bandet signat till Virgin Records , dar de slappte vad som skulle bli deras sista album, Mic City Sons (1996).

Omkring den har tiden hade Smith och Gust en rad smajobb, bland annat att satta upp gipsskivor , sprida grus, omplantera bambutrad och mala taket pa en fabrik med varmereflekterande farg. De var i omgangar aven arbetslosa, vilket de sag som fordelaktigt for dem som artister. [ 17 ]

Smith paborjade sin solokarriar medan han fortfarande var med i Heatmiser, och hans framgang med sina tva forsta album skapade spanningar mot resten av bandet. [ 17 ] Gruppen splittrades innan utgivningen av Mic City Sons , vilket fick Virgin att slappa albumet pa dotterbolaget Caroline Records . En paragraf i Heatmisers skivkontrakt med Virgin gjorde att Smith var bunden till bolaget for framtida utgivningar. Det kontraktet koptes senare ut av DreamWorks infor utgivningen av hans album XO .

1994: Roman Candle [ redigera | redigera wikitext ]

Hans forsta album, Roman Candle (1994), kom till nar hans davarande flickvan overtygade honom att skicka ett band med "de atta senaste latarna som han spelat in pa en lanad flersparig inspelare och en lanad gitarr" till Cavity Search Records . [ 17 ] Omedelbart ville agaren Christopher Cooper ge ut ett helt album med latar, vilket forvanade Smith, eftersom han bara forvantade sig utgivning av en 7-tums skiva. [ 18 ] Angaende skivan sa sa Smith att "jag trodde mitt huvud skulle bli avhugget direkt nar den kom ut eftersom den skiljde sig sa mycket fran grungegrejen som var popular da... Grejen ar att albumet blev valdigt val mottaget, vilket var en total chock, och tyvarr overskuggade det Heatmiser ." [ 17 ]

Smith tyckte inte att hans sololatar representerade musiken som Heatmiser spelade: "Iden att spela min musik for folk forekom inte for mig... for vid den tidpunkten var Mudhoney och Nirvana populara ? att da ha en akustisk spelning var som att krala ut med ett ben och be att fa det avsagat." [ 19 ]

Akustisk gitarr anvandes huvudsakligen vid inspelningarna, stundtals ackompanjerad av elektrisk gitarr eller trummor. Enbart det sista sparet, "Kiwi Maddog 20/20", innehaller full instrumentation.

Ett av Smiths forsta soloframtradanden var vid Umbra Penumbra, 17 september 1994. Enbart tre latar fran Roman Candle framfordes, majoriteten av latarna vad B-sidor, Heatmiserlatar och outgivna latar. [ 20 ] Inte langt efter denna spelning blev Smith tillfragad att vara forband at Mary Lou Lord under en veckas turne. Ett flertal korta turneer foljde och Smith hjalpte henne spela in en av hans latar "I Figured You Out", som han en gang kallade "en dum poplat skriven pa ungefar en minut" som han overgav for att den lat som Eagles . [ 21 ]

1995?1996: Elliott Smith och Either/Or [ redigera | redigera wikitext ]

1995 slapptes Smiths sjalvbetitlade album pa Kill Rock Stars vars inspelningsstil liknade Roman Candle , men med tecken pa mognad och experimenterande. Trots att Smith spelade in majoriteten av latarna sjalv sa korade Rebecca Gates pa "St. Ides Heaven", och Heatmisergitarristen Neil Gust spelade gitarr pa "Single File". Flera av latarna refererade till droger, men Smith forklarade att han anvande drogtemat som ett satt att skildra beroende snarare an att latarna specifikt handlade om droger. [ 22 ] Smith tyckte att albumets stamningslage gav honom ett rykte av att vara "en valdigt morksinnad, deprimerad person" och valde senare att ha en mer blandad sinnesstamning pa sina album. [ 23 ]

Elliott Smith under en konsert i New York, 1997

Ar 1996 spelade Jem Cohen in en kortfilm dar Smith framforde tre akustiska latar, Lucky Three: An Elliott Smith Portrait . Tva av dessa latar blev inkluderade pa hans nasta album, Either/Or , som slapptes genom Kill Rock Stars . Either/Or blev utgivet 1997 och blev val mottaget av musikkritiker . [ 24 ] Albumet var ytterligare ett steg mot full instrumentation; flera latar inneholl basgitarr , trummor , keyboard och elektriska gitarrer, allt spelat av Smith. Albumets titel harstammar fran boken Antingen-eller (vars engelska titel ar Either/Or ), en bok av den danska filosofen Søren Kierkegaard .

Vid den har tiden borjade Smith anvanda antidepressiva lakemedel , samtidigt som han fortfarande drack mycket alkohol. [ 25 ] Vid slutet av Either/Or -turnen iscensatte nagra av hans nara vanner en intervention i Chicago , [ 25 ] men den visade sig vara ineffektivt. [ 4 ] Efter turnen flyttade Smith fran Portland till Brooklyn . [ 26 ]

1997?1998: "Miss Misery" och Oscarsgalan [ redigera | redigera wikitext ]

1996 blev Smith kontaktad av regissoren Gus Van Sant for att vara med i soundtracket till hans film Will Hunting . Smith spelade in en orkesterversion av hans lat "Between the Bars" med kompositoren Danny Elfman . Smith bidrog aven med en ny lat till filmen, "Miss Misery", och tre tidigare utgivna latar ("No Name #3" fran Roman Candle , "Angeles" och "Say Yes" fran Either/Or ). Filmen blev en succe, bade kommersiellt och bland kritiker. Smith blev nominerad till en Oscar for "Miss Misery". [ 27 ] Smith var dock inte intresserad att vara i rampljuset, men framforde anda laten pa galan efter att producenterna informerat honom om att laten skulle bli framford den kvallen, antingen av honom eller av en annan musiker. [ 17 ]

5 mars 1998 gjorde Smith sin debut pa amerikansk TV med ett akustiskt framforande av "Miss Misery" pa Late Night with Conan O'Brien . [ 28 ] Nagra dagar senare framforde han laten pa Oscarsgalan, ackompanjerad av en orkester. James Horner och Will Jennings vann priset for basta sang med " My Heart Will Go On " (framford av Celine Dion ) till filmen Titanic . Smith var dock inte besviken over att inte ha vunnit. [ 29 ] Smith har senare sagt att upplevelsen var " surrealistisk ". Han upplevde Oscarsgalan som en konstig forestallning eftersom hans lat blev nedkortad till under tva minuter och de flesta i publiken inte var dar for att se honom, "jag skulle inte vilja leva i den varlden, men det var kul att 'ga omkring pa manen' for en dag". [ 30 ]

1998?2000: XO och Figure 8 [ redigera | redigera wikitext ]

Efter succen med Either/Or och "Miss Misery" skrev Smith 1998 pa for ett storre skivbolag, Dreamworks Records . Vid ungefar samma tid blev Smith djupt deprimerad . Han talade oppet om sjalvmord, [ 25 ] och vid minst ett tillfalle forsokte han ta sitt liv genom att hoppa fran en klippa. [ 4 ] [ 31 ] Nar han blev tillfragad om sitt sjalvmordsforsok i en intervju svarade han: "Jo, jag hoppade fran en klippa, men nu pratar vi om nagonting annat." [ 26 ]

Christopher Cooper, chef for Cavity Search Records (som gav ut Roman Candle ), sade om den har tiden i Smiths liv: "Jag overtalade honom om att han inte ville ta livet av sig flera ganger nar han bodde i Portland . Jag sade hela tiden till honom att han var briljant, och att livet var vart att leva, och att folk alskade honom." [ 32 ] Pete Krebs holl med: "I Portland fick vi ta emot merparten av Elliotts inledande depression... Manga manniskor har berattelser om sina egna erfarenheter av att sitta uppe med Elliott till klockan fem pa morgonen, att halla honom i handen och saga at honom att inte ta livet av sig." [ 33 ]

Smiths forsta album slappt genom DreamWorks kom senare samma ar. Albumet hette XO och skrevs under vintern 1998, nar Smith kvall efter kvall satt i baren i Luna Lounge. Det producerades av Rob Schnapf och Tom Rothrock , och Los Angeles-musikerna Joey Waronker och Jon Brion medverkade pa skivan. Det inneholl en mer innehallsrik barockpop -ljudbild an hans tidigare album, med latar som inneholl blasinstrument, chamberlinpianon , stora strakarrangemang och till och med en trumloop pa laten "Independence Day". Hans karaktariserande inspelningar av dubbla sangspar och akustiskt gitarrspel var fortfarande narvarande. Albumets hogsta placering pa Billboard 200 blev 104:e plats, [ 34 ] plats 123 pa UK Albums Chart , [ 35 ] saldes i over 400 000 exemplar [ 36 ] (mer an dubbelt sa manga exemplar som hans tidigare album pa Kill Rock Stars sammanlagda), och blev hans mest salda album under hans karriar. [ 37 ] Smiths kompband under storsta delen av denna period var Portlandbandet Quasi som bestod av tidigare bandkamraten Sam Coomes pa bas och Coomes exfru Janet Weiss pa trummor. Quasi var manga ganger under Smiths turneer forband och ibland medverkade Smith sjalv pa bas, gitarr och bakgrundssang. 17 oktober 1998 medverkade Smith i TV-programmet Saturday Night Live med laten "Waltz #2". Kompbandet under denna spelning var John Moen , Jon Brion , Rob Schnapf och Sam Coomes.

Som svar pa en intervjufraga om Smiths flytt till ett storre skivbolag skulle paverka hans konstnarliga frihet, svarade han: "[S]ometimes people look at major labels as simply money-making machines, they're actually composed of individuals who are real people, and there's a part of them that needs to feel that part of their job is to put out good music." [ 38 ] Smith sade ocksa, vid en annan intervju, att han aldrig laser recensioner av hans album, av radsla for att de skulle paverka hans latskrivande. [ 39 ]

1999 flyttade Smith fran Brooklyn till Los Angeles, [ 26 ] och bosatte sig i ett hus i stadsdelen Silver Lake . [ 40 ] Under hosten detta ar anvandes hans cover av The Beatles lat "Because" som avslutningslat i dramafilmen American Beauty , som samma ar vann en Oscar for basta film . [ 41 ] Laten medverkade ocksa pa filmens officiella soundtrack . [ 42 ]

Elliott Smith under en konsert i Los Angeles, 2003

Det sista Elliott Smith-albumet som gavs ut under hans livstid, Figure 8 , slapptes den 18 april 2000 pa DreamWorks Records . Pa albumet aterkom Rothrock, Schnapf, Brion och Waronker, och det spelades delvis in i Abbey Road Studios i England, med uppenbara Beatles-influenser i latskrivandet och produktionen. Albumet fick overlag mycket goda recensioner, [ 43 ] och nadde som bast plats 99 pa Billboards topp 200-lista [ 44 ] och plats 37 pa brittiska albumlistan. [ 35 ] Albumet hyllades for sin powerpop -stil och sina komplexa arrangemang, som beskrevs skapa ett "svepande kalejdoskop av instrumentering i flera lager och ljudmattor. [ 45 ] Vissa recensenter menade dock att Smiths sarmarke, hans morka och melankoliska latskrivande, hade forlorat nagot av sin subtilitet; en recensent liknade nagra texter vid "en ungdoms sjalvomkande klagomal, ventilerade i hans dagbok." [ 46 ]

Pa fotona fran albumet och marknadsforingsfotografierna fran denna tid sag Smith proper och samlad ut. En omfattande turne for att marknadsfora skivan foljde, med bland annat framtradanden pa Late Night with Conan O'Brien och The Late Show with David Letterman . Smith borjade emellertid bli allt mer sliten under denna tid, eftersom han hade blivit beroende av heroin antingen mot slutet av eller strax efter Figure 8 -turnen. [ 4 ]

Dod [ redigera | redigera wikitext ]

Smith avled 2003 vid en alder av 34 ar av tva knivhugg i brostet. [ 47 ] Dodsorsaken tros vara sjalvmord , men utredningen som foljde utesluter inte mord. [ 47 ] Enligt hans flickvan Jennifer Chiba gralade paret, vilket slutade med att hon laste in sig i badrummet for att duscha. Hon horde sedan ett skrik och sprang da ut i vardagsrummet dar Smith stod med ryggen mot henne. Nar han sedan vande sig visades kniven som satt i hans brost. [ 48 ]

Diskografi [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Elliott Smiths diskografi
Utgivningsdatum Titel Skivbolag
14 juli 1994 Roman Candle Cavity Search Records
Domino Records
21 juli 1995 Elliott Smith Kill Rock Stars
Domino Records
25 februari 1997 Either/Or Kill Rock Stars
Domino Records
25 augusti 1998 XO DreamWorks Records
18 april 2000 Figure 8 DreamWorks Records
19 oktober 2004 From a Basement on the Hill ANTI- Records
Domino Records
8 maj 2007 New Moon Kill Rock Stars
Domino Records
2 november 2010 An Introduction to... Elliott Smith Kill Rock Stars
Domino Records

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Elliott Smith , tidigare version .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Huey, Steve. ” Elliott Smith review” (pa engelska). Allmusic . http://www.allmusic.com/album/r251314 . Last 22 januari 2011 .  
  2. ^ Dansby, Andrew (31 december 2003). ”Smith Autopsy Inconclusive ? Police keep investigation of singer-songwriter's death open” . Rolling Stone . http://www.rollingstone.com/music/news/smith-autopsy-inconclusive-20031231 . Last 22 januari 2011 .  
  3. ^ Shutt, 2002, s. 6. "I didn't get it because I like Texas, kinda the opposite. But I won't forget about it although I'm tempted to 'cause I don't like it there."
  4. ^ [ a b c d ] Liam Gowing (1 december 2004). ”Mr. Misery” . SPIN voulume 20 number 12 : s. 80-92 . http://books.google.com/books?id=_jMs8xO7QE4C&lpg=PP1&lr&pg=PA80 . Last 22 mars 2011 .  
  5. ^ [ a b c ] Shutt, 2002, s. 3.
  6. ^ SPIN article: " Why I Can't Listen to Elliott Smith's Music Arkiverad 8 oktober 2012 hamtat fran the Wayback Machine .".
  7. ^ [ a b ] Nugent, Benjamin (2004). Elliott Smith and the Big Nothing , s. 12-14. Da Capo Press.
  8. ^ ”sweet adeline | biography ? page 2” . Sweetadeline.net . http://www.sweetadeline.net/bio2.html . Last 27 oktober 2008 . ”"I don't necessarily buy into any officially structured version of spirituality. But I have my own version of it"”  
  9. ^ [ a b ] Kagler, Marcus och Redfern, Mark (2003). ”Better Off Than Dead, Elliott Smith Comes Clean” . Under the Radar . Arkiverad fran originalet den 15 juni 2006 . https://web.archive.org/web/20060615125926/http://undertheradarmag.com/issue4/elliottsmith.html . Last 12 september 2006 .  
  10. ^ [ a b c ] Shutt, 2002, s. 2
  11. ^ ”A Murder of Crows” . Sweet Adeline . http://www.sweetadeline.net/amurderof.html . Last 14 november 2007 .  
  12. ^ Norvell, Forrest (23 oktober 2003). ”Recorded Music: Elliott Smith, 1969-2003” . pushby.com. Arkiverad fran originalet den 18 november 2006 . https://web.archive.org/web/20061118211329/http://www.pushby.com/forrest/arc/005521.html . Last 14 november 2007 .  
  13. ^ [ a b ] Shutt, 2002. p. 4
  14. ^ Peschek, David (24 oktober 2003). ”Obituary: Elliott Smith” . London: The Guardian . http://www.guardian.co.uk/news/2003/oct/24/guardianobituaries.artsobituaries . Last 14 december 2008 .  
  15. ^ Pittman, Mark (February 2005). ”Memory Lane: Remembering Elliott Smith” . Being There. Arkiverad fran originalet den 17 februari 2005 . https://web.archive.org/web/20050217100436/http://www.beingtheremag.com/content/0502/smith.html . Last 14 november 2007 .  
  16. ^ Shutt, 2002, p. 5
  17. ^ [ a b c d e ] Under the Radar magazine (2003). ”Better Off Than Dead, Elliott Smith Comes Clean” . http://www.undertheradarmag.com/interviews/elliott_smith/ . Last 18 april 2006 .  
  18. ^ Shutt, 2002, p. 6
  19. ^ Matthew Fritch (September/October 1998). ”Down on the Upside” . Magnet Magazine . http://www.sweetadeline.net/down.html . Last 18 februari 2008 .  
  20. ^ ”1994-09-17 - Umbra Penumbra ? Portland, Oregon” . SomeSongs: An Elliott Smith live music resource. Arkiverad fran originalet den 15 februari 2006 . https://web.archive.org/web/20060215042555/http://somesongs.net/showtemplate.php?1994-09-17 . Last 21 april 2006 .  
  21. ^ Live performance (1997) at Stinkweeds in Tempe, Arizona .
  22. ^ Shutt, 2002, p. 7
  23. ^ Peisner, David. ”Elliott Smith ? The Well Rounded Interview” . Well Rounded Entertainment. Arkiverad fran originalet den 19 december 2007 . https://web.archive.org/web/20071219020007/http://www.well-rounded.com/music/reviews/elliottsmith_intv.html . Last 29 december 2007 .  
  24. ^ ”Acclaimed Music: Either/Or.” . Acclaimed Music. Arkiverad fran originalet den 2 juni 2013 . https://web.archive.org/web/20130602024700/http://www.acclaimedmusic.net/Current/A1020.htm . Last 29 december 2007 .  
  25. ^ [ a b c ] D'Angelo, Joe and Perez, Rodrigo (29 oktober 2003). ”One Of Us Is On The Moon” . MTV News . Arkiverad fran originalet den 26 november 2012 . https://web.archive.org/web/20121126125518/http://www.mtv.com/bands/s/smith_elliott/news_feature_102903/ . Last 3 juli 2006 .  
  26. ^ [ a b c ] Phoenix New Times article: " XO, Elliott Arkiverad 4 november 2012 hamtat fran the Wayback Machine .."
  27. ^ ”Will Hunting (1997) Awards” . IMDb . http://www.imdb.com/title/tt0119217/awards?ref_=tt_awd . Last 30 december 2014 .  
  28. ^ ”Late Night with Conan O'Brien ? Episode Guide” . Season 5, Episode 903 - Credited as "Elliot Smith" . NBC.com. Arkiverad fran originalet den 29 juni 2009 . https://web.archive.org/web/20090629080733/http://www.nbc.com/Late_Night_with_Conan_O%27Brien/episode_guide/160.shtml . Last 23 april 2006 .  
  29. ^ Garcia, Gilberta (12 oktober 2000). ”Back to Earth” . Phoenix New Times . Arkiverad fran originalet den 23 oktober 2013 . https://web.archive.org/web/20131023091437/http://www.phoenixnewtimes.com/2000-10-12/music/back-to-earth/ . Last 2 februari 2011 .  
  30. ^ Anderman, Joan (26 mars 1999). ”Tunesmith To The Miserable But Don't Mistake His Characters For Him, Says Elliott Smith” . (Fee required) (The Boston Globe) . http://nl.newsbank.com/cgi-bin/ngate/BG?ext_docid=0EADDD9A00EC0029&ext_hed=TUNESMITH%20TO%20THE%20MISERABLE%20BUT%20DON'T%20MISTAKE%20HIS%20CHARACTERS%20FOR%20HIM,%20SAYS%20ELLIOTT%20SMITH&ext_theme=bg&pubcode=BG . Last 25 november 2007 .  
  31. ^ Scherl, Alexis. ”Why We Love Elliott Smith” . Inkblot Magazine. Arkiverad fran originalet den 19 maj 2008 . https://web.archive.org/web/20080519201027/http://www.inkblotmagazine.com/We_Love_Elliott_Smith.htm . Last 22 maj 2008 .  
  32. ^ D'Angelo, Joe and Perez, Rodrigo (29 oktober 2003). ”One Of Us Is On The Moon” . MTV News . Arkiverad fran originalet den 26 november 2012 . https://web.archive.org/web/20121126125518/http://www.mtv.com/bands/s/smith_elliott/news_feature_102903/ . Last 3 juli 2006 . ”I talked him out of thinking that he wanted to kill himself numerous times when he was in Portland . I kept telling him that he was a brilliant man, and that life was worth living, and that people loved him.”  
  33. ^ Phoenix New Times article: XO, Elliott Arkiverad 4 november 2012 hamtat fran the Wayback Machine .. "In Portland we got the brunt of Elliott's initial depression... Lots of people have stories of their own experiences of staying up with Elliott 'til five in the morning, holding his hand, telling him not to kill himself."
  34. ^ ”Elliott Smith - XO ” . Billboard . Arkiverad fran originalet den 29 september 2007 . https://web.archive.org/web/20070929204410/http://www.billboard.com/bbcom/discography/index.jsp?pid=172041&aid=319805 . Last 18 maj 2007 .  
  35. ^ [ a b ] ”UK Album Chart History 1994-2006” . Zobbel.de . http://www.zobbel.de/cluk/CLUK_S.HTM . Last 27 oktober 2008 .  
  36. ^ Petridis, Alexis (19 mars 2004). ”The mysterious death of Mr Misery” . London: The Guardian . http://arts.guardian.co.uk/fridayreview/story/0,12102,1172275,00.html . Last 26 december 2007 .  
  37. ^ Nugent, 2004, p. 201
  38. ^ Dansby, Andrew (22 april 2000). ”Smith Comes Up Roses” . Rolling Stone. Arkiverad fran originalet den 13 oktober 2007 . https://web.archive.org/web/20071013112601/http://www.rollingstone.com/artists/elliottsmith/articles/story/5924200/smith_comes_up_roses . Last 26 december 2007 .  
  39. ^ Allen, Jamie (17 maj 2000). ”Elliott Smith keeps moving” . CNN. Arkiverad fran originalet den 1 juni 2013 . https://web.archive.org/web/20130601213317/http://archives.cnn.com/2000/SHOWBIZ/Music/05/17/elliott.smith/ . Last 26 december 2007 .  
  40. ^ Blender article: " The Long Slow Death of Elliott Smith Arkiverad 10 augusti 2010 hamtat fran the Wayback Machine .".
  41. ^ ”American Beauty (1999) Awards” . IMDb . http://www.imdb.com/title/tt0169547/awards?ref_=tt_awd . Last 10 januari 2015 .  
  42. ^ ”American Beauty (1999) Soundtracks” . IMDb . http://www.imdb.com/title/tt0169547/soundtrack?ref_=tt_trv_snd . Last 10 januari 2015 .  
  43. ^ ”Elliott Smith: Figure 8 (2000): Reviews” . "Universal acclaim" metascore of 81/100 . Metacritic . Arkiverad fran originalet den 26 september 2007 . https://web.archive.org/web/20070926225144/http://www.metacritic.com/music/artists/smithelliott/figure8?q=figure%208 . Last 18 maj 2007 .  
  44. ^ ”Elliott Smith - Figure 8 ” . Billboard . Arkiverad fran originalet den 29 september 2007 . https://web.archive.org/web/20070929160210/http://www.billboard.com/bbcom/discography/index.jsp?pid=172041&aid=418165 . Last 18 maj 2007 .  
  45. ^ Huey, Steve. ” Figure 8 review” . Allmusic . https://www.allmusic.com/album/figure-8-mw0000604250 . Last 28 oktober 2006 . ”"sweeping kaleidoscope of layered instruments and sonic textures."”  
  46. ^ Smith, Ethan (17 april 2000). ”Mobius Smith” . New York Magazine . http://nymag.com/nymetro/arts/music/pop/reviews/2847/ . Last 5 december 2007 . ”"the self-pitying complaints of an adolescent venting in his diary."”  
  47. ^ [ a b ] ”Rocker's Autopsy Doesn't Rule Out Homicide - The Smoking Gun” (pa engelska) . http://www.thesmokinggun.com/archive/esmithaut1.html . Last 16 november 2010 .  
  48. ^ ”The mysterious death of Elliott Smith - Music - The Guardian” (pa engelska) . http://www.guardian.co.uk/music/2004/mar/19/popandrock.elliottsmith . Last 16 november 2010 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elliott_Smith&oldid=54717215 ”