Ebola
Viruset i elektronmikroskop .
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	A98.4
ICD -9	065.8
DiseasesDB	18043
Medlineplus	001339
eMedicine	med/626
MeSH	svensk engelsk

Ebola , forkortat EVD ( Ebola Virus Disease ), ar en epidemisk sjukdom som orsakas av ebolavirus . Namnet kommer fran Ebolafloden i Kongo-Kinshasa , ^{[ 1 ] [ 2 ]} dar de forsta utbrotten agde rum 1976 , samtidigt med utbrott i Nzara i Sudan . ^{[ 3 ] [ 4 ]}

Ebolafebern ar en blodarfeber dar viruset paverkar endotelcellerna i blodkarlen och minskar koagulationsformagan , vilket leder till att blod lacker ur blodkarlen och kroppen hamnar i hypovolemisk chock ( cirkulationssvikt ). Sjukdomen smittar via kroppsvatskor och ar mycket dodlig. Virusstammen Ebola zaire har en dodlighet pa 80 procent.

Viruset [ redigera | redigera wikitext ]

Ebolaviruset ar av en minusstrangad RNA -typ som morfologiskt sett bestar av ett linjart genom som ar helt inkapslat i ett membran av glykoprotein. Vid sekvensering och karakterisering av antigener fran olika utbrott bland manniskor har man kunnat identifiera fyra subtyper av ebolaviruset; Ebola sudan, Ebola zaire, Ebola ivory coast och Ebola reston . Den sistnamnda skiljer sig fran de ovriga genom att den inte orsakar sjukdom hos manniskor och att den harstammar fran Asien .

Ebolavirus ger den infekterade sa kallad hemorragisk feber, blodarfeber, och ar en zoonotisk sjukdom som smittar genom direktkontakt med levande eller doda infekterade djur. ^{[ 5 ]} Tillsammans med Marburgvirus bildar ebolaviruset familjen Filoviridae . ^{[ 6 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Ebolaviruset patraffades 1976. ^{[ 7 ]} De forsta dokumenterade utbrotten skedde narapa samtidigt av de bada typerna Ebola sudan och Ebola zaire . Det forsta utbrottet uppstod, som namnet antyder, i Sudan och paverkade tva stader mellan manaderna juni och november. Dodligheten lag omkring 53 %, 150 av 284 infekterade, vilket ar karakteristiskt for subtypen Ebola sudan . Det andra utbrottet skedde i Kongo-Kinshasa (fore detta Zaire ) mellan manaderna augusti och november 1976. Detta orsakades av virusstammen Ebola zaire och hade en dodlighet pa 89 %, 284 av 318 infekterade. Efter en period pa 15 ar utan nagra rapporterade fall ateruppstod sjukdomen 1994 och harjade i tre ar i Afrika . De stammar av virus som visade sig vid denna period var framst en ny subtyp som identifierades, Ebola ivory coast , och flera utbrott av typen Ebola zaire . Under aren 2000?2004 skedde flera utbrott av Ebola zaire och en ateruppstandelse av Ebola sudan . En annan handelse som karakteriserade perioden var de manga ebolautbrotten bland storre djurarter, framst bland gorillor och schimpanser . ^{[ 6 ]}

Fran sjukdomens upptackt 1976 till 2007 intraffade 17 utbrott av ebolafeber i Afrika. ^{[ 8 ]} Uganda drabbades i slutet av juli 2012 av det tredje utbrottet av sjukdomen pa tolv ar. ^{[ 9 ]}

Epidemi 2014 [ redigera | redigera wikitext ]

Det storsta utbrottet av sjukdomen var ebolautbrottet i Vastafrika 2014 , dar en epidemi pagick i tre lander fram till 2016, Guinea ^{[ 10 ]} , Sierra Leone och Liberia sedan december 2013, och enstaka fall intraffade i Mali och Senegal . ^{[ 11 ] [ 12 ]} 28 646 blev smittade och 11 328 dog i utbrottet.

Hosten 2014 kom enstaka fall aven att intraffa i lander utanfor Vastafrika. Fram till den 28 oktober 2014 hade 20 fall konstaterats i Nigeria. Fem fall hade da konstaterats utanfor Afrika (i USA och Spanien), varav ett med dodlig utgang. Allt som allt hade det vastafrikanska utbrottet omfattat 13703 fall fram till den 28 oktober 2014, varav 4922 dodliga fall. ^{[ 13 ]}

Det forsta internationella fallet gallde Teresa Romero, en 44-arig sjukskoterska i Madrid, som visade symtom tidigt i oktober, efter att ha vardat en prast som atervant fran Vastafrika. ^{[ 14 ]}

Oberoende av det vast-afrikanska utbrottet uppstod ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa 2014 den 24 augusti men deklarerades som upphort i november 2014 efter 42 dagar utan nagra nya fall. Totalt intraffade 66 fall varav 49 dodliga under detta utbrott. ^{[ 15 ]}

Smittspridning [ redigera | redigera wikitext ]

Ebolaviruset cirkulerar i den Centralafrikanska regnskogen och det kan infektera bade manniskor och manga icke- manniskoapor . ^{[ 16 ]} Om en manniska blir infekterad med ebolavirus kan denne sprida detta till andra manniskor, huvudsakligen genom narkontakt med infekterat blod, sekret eller vavnad. ^{[ 8 ]} Det pagar en diskussion om huruvida viruset smittar pa avstand. Svenska myndigheter uppger att smittan inte ar luftburen. ^{[ 17 ] [ 18 ]} En person ar smittsam endast da denne visar symptom. ^{[ 19 ]} Smittan kan dock eventuellt spridas flera meter i luft i sma droppar vid till exempel en nysning. ^{[ 20 ]}

Hos de flesta utbrotten av ebola ar kallan for overforingen till manniskan inte identifierad, men i manga fall kan man spara utbrotten till hantering av djurkadaver. Efter att ha obducerat en infekterad schimpans blev en schweizisk etnolog infekterad av viruset 1994. Vid ett annat fall blev en grupp barn i Gabon infekterade 1996 efter att ha hittat och styckat ett schimpanskadaver i skogen. Vid alla de utbrott som skedde i Gabon mellan 2001 och 2003 ar kallan till spridningen till manniskan val kand och dokumenterad. Alla dessa utbrott, dar vissa hade fler kallor an en, skedde efter manniskor hade hanterat djurkadaver funna i skogen. Under samma period patraffades ett stort antal doda djur i intilliggande skogar vid utbrotten i Gabon och en stor del av dessa testades positivt for ebola. Analyser av djurkadaver visar att de stora aporna i de Centralafrikanska skogarna ar i synnerhet i riskzonen nar det galler sjukdomen. Forskare sager att allt pekar pa fladdermoss, sjukdomen sprids alltsa i kontakt med fladdermoss. ^{[ 6 ]}

Reservoar [ redigera | redigera wikitext ]

Ebolautbrott bland stora apor verkar inte utvecklas genom att en individ blir infekterad och sedan infekterar andra individer utan att troligare fran en massiv simultan infektion fran den naturliga reservoaren under fordelaktiga omstandigheter i miljon. Man tror inte att manniskor kan bli direkt infekterade av den naturliga reservoaren utan denna infektion ar sekundar och ar generellt kopplad till hanteringen av infekterade djurkroppar. Man vet inte med sakerhet vilket djur som ar sjukdomens naturliga reservoar men ett spar av epidemiologiska ledtradar gor att fladdermoss ar den troligaste kandidaten for ebolaviruset. Manga andra virus som ar genetiskt slakt med familjen Filoviridae , exempelvis Rhabidoviridae och Paramyxoviridae , har fladdermoss som reservoar. ^{[ 6 ]}

Under utbrott av Ebola zaire i Gabon 2001 och 2003 hittades bevis pa asymptomatisk infektion i tre arter av fruktfladdermoss ( Hypsignathus monstrosus , Epomops franqueti och Myonycteris torquata ). Fladdermossen lever i de miljoer dar infektionen cirkulerar och man har aven hittat Ebola zaire -specifika antikroppar i ~5 % av de tre fladdermusarterna i bade endemiska och icke-endemiska regioner vid tiden av ett utbrott. ^{[ 8 ]} Enligt en studie som publicerades i januari 2019 hittades sjalva ebolaviruset i fladdermusen Miniopterus inflatus . ^{[ 21 ]}

Infektionsforlopp [ redigera | redigera wikitext ]

Infektionsforloppet hos ebola liknar de som sker hos andra filovirus. Dendritceller , monocyter och endotelceller ar de forsta att bli infekterade vilket hejdar immunforsvaret redan fran borjan. Dessa celler fungerar aven som transportmedel for viruspartiklarna sa att de nar andra delar i kroppen, som lymfknutor , lever , lungor och mjalten .

Aven endotelceller som klar blodkarlens innervaggar blir infekterade. De skadas eller gar sonder vid frislappningen av nya viruspartiklar vilket till slut leder till skador pa karlvaggarna. De infekterade cellerna producerar extremt hog halt av cytokiner vilket leder till mycket hog feber och stark inflammation, dessutom producerar de amnen som forsamrar koagulationsformagan i blodet och glykoproteiner som forsamrar endotelcellernas formaga att fasta vid varandra. Nar skadorna pa karlvaggarna blir sa stora att cellerna inte faster vid varandra och koagulationsformagan forsamras sa lacker blod ut genom karlvaggarna. Detta leder i sin tur att kroppen hamnar i chock pa grund av blodforlust. ^{[ 22 ]}

Symptom [ redigera | redigera wikitext ]

Ebola zaire och Ebola sudan ar mycket patogena for manniskor och andra primater. ^{[ 8 ]}

Inkubationstiden ar enligt flera kallor 2 till 21 dagar, ^{[ 5 ] [ 23 ]} men en studie som inkluderar data fran Vastafrika 2014 visar 21 dagar kan vara i underkant. ^{[ 24 ]} Darefter utvecklar den infekterade sa kallad hemorragisk feber ; hog feber, diarre, krakningar, andningssvarigheter och blodningar ur andtarmen. ^{[ 25 ]} Sjukdomen diagnostiseras med hjalp av ELISA (Enzyme-Linked ImmunoSorbent Assay). ^{[ 6 ]}

Ungefar 50 % utvecklar roda utslag framst pa bal och skuldror. Huvuddelen av de infekterade uppvisar en forsamrad koagulationsformaga men massiva blodningar ar ovanliga, dessa ar framst begransad till mag- och tarmkanalen . ^{[ 8 ]} Doden intraffar inom 6 till 16 dagar, om ingen behandling satts in, som ett resultat av organsvikt och chock. Dodligheten hos de olika subtyperna varierar men ligger omkring 80 % for Ebola zaire och 50 % for Ebola sudan . ^{[ 6 ]}

Ca 1860 rapporterade fall av ebolafeber, 1296 dodsfall, (2007). ^{[ 8 ]}

Behandling [ redigera | redigera wikitext ]

I mars 2009 rakade en forskare som arbetade i ett hogrisklaboratorium sticka sig sjalv med en nal som precis anvants for att infektera en mus med ebolavirus. I Storbritannien hande detsamma 1976, i USA 2004 och i Ryssland 2004, varav det sistnamnda ledde till ett dodsfall. Laboratorieolyckor med ebolavirus ar ovanliga men skulle kunna fa katastrofala foljder da sjukdomen ar extremt smittsam och det for narvarande inte finns nagot effektivt vaccin eller nagon behandling, forutom for Kent Brantly och Nancy Writebol efter att ha fatt testmedicinen ZMapp. ^{[ 26 ] [ 27 ]} For tillfallet hanterar man den overvaldigande delen av fall med ebola genom att isolera individen och forsoka behandla de symptom som sjukdomen ger. ^{[ 7 ]}

Det finns for narvarande varken pro- eller postexponeringsbehandling. ^{[ 28 ]}

Det finns inga specifika mediciner eller vaccin for manniskor men man har utvecklat flera vaccin som kan ge visst skydd for icke-manniskoapor mot sjukdomen. ^{[ 8 ]}

Ett vaccin mednamnet rVSV-ZEBOV, som har visat sig sakert och skyddande mot Zaire-stammen av ebolaviruset, rekommenderas av Strategic Advisory Group of Experts on Immunization (SAGE) for anvandning vid ebolautbrott orsakade av denna stam om det inte finns licensierade alternativ. ^{[ 29 ]}

Radslan for introduktion av ebola i icke endemiska lander och mojligheten att anvanda det som biologiska vapen har okat stravan att finna ett vaccin eller botemedel. Aven inom bevarandebiologin har intresset okat pa grund av hotet mot de stora aporna i centrala Afrika. Identifikationen av den naturliga kallan ar en viktig faktor for att forsta ebolavirusets ekologi , vilket kan hjalpa i utvecklingen av vaccin. ^{[ 28 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Ebola .
  Bilder & media

v   ?   r Ebola Sjukdom och virus Ebolafeber  · Ebolavirus  · Sudanvirus  · Bundibugyovirus  · Filovirus  · Marburgvirus Epidemiska utbrott Lista over ebolautbrott  · Zaire 1976  · Vastafrika 2014  · Kongo-Kinshasa 2014 Forskare William Close  · Peter Piot Ovrigt Ebolafloden