한국   대만   중국   일본 
Drottningholms slottsteater ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Drottningholms slottsteater

Fran Wikipedia
(Omdirigerad fran Drottningholmsteatern )
Drottningholms slottsteater
Byggnad
Teaterns huvudfasad mot syd, 2011
Teaterns huvudfasad mot syd, 2011
Land Sverige  Sverige
Lan Stockholm
Kommun Ekero
Lage Lovon
 - koordinater 59°19′18″N 17°53′13″O  /  59.32167°N 17.88694°O  / 59.32167; 17.88694
Arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz
Byggar 1764?1766
Forvaltare Statens fastighetsverk och Stathallarambetet
Agare Svenska staten
Varldsarv
Namn Drottningholms slottsomrade
Ar 1991 (#15) [ 1 ]
Nummer 559
Region Europa och Nordamerika
Kriterier IV
Scenen
Scenen
Scenen

Drottningholms Slottsteater , Drottningholmsteatern , i Drottningholms slottsomrade pa Lovon utanfor Stockholm ar en unik 1700-talsteater ? den bast bevarade i varlden ? med ett avancerat maskineri som mojliggor dekorvaxlingar infor oppen rida . De ursprungliga dekorerna ar numera kopierade och bevarade. Dessutom har teatern falluckor, rorliga vagor, ljusmaskineri samt vind- och askapparater som bidrar till att skapa forestallningarnas stamning. Teaterns scen hor fortfarande till landets djupaste, hela 20 meter, aven om den med moderna matt matt ar ovanligt smal for sitt djup.

Varje sommar ges ett antal opera- och musikforestallningar som alltid lockar stor publik. Repertoaren ar opera och balett fran 1600- och 1700-talen. Forestallningarna spelas numera vanligtvis med tidstrogna instrument, till exempel trablasinstrument utan klaffar och strakinstrument av barocktyp. Forutom de storre operaproduktionerna varje sasong arrangerar teatern konserter, solistframtradanden, utstallningar, seminarier, visningar, barn- och familjeforestallningar med mera, inom programverksamheten Esprit!

Teaterchef och konstnarlig ledare ar sedan maj 2021 Anna Karinsdotter.

Sofi Lerstrom var vd 2011-2021 och konstnarlig ledare 2013-2021. Konstnarlig ledare under aren 2007-2013 var den brittiske dirigenten och professorn pa Operahogskolan , Mark Tatlow . Bland tidigare konstnarliga ledare marks Arnold Ostman , Elisabeth Soderstrom och Per-Erik Ohrn . Teatern ingar i det nordiska avsnittet av Europavagen historiska teatrar . [ 2 ] Drottningholms Slottsteater ar tillsammans med Drottningholms slott och den omgivande slottsparken upptaget pa Unescos varldsarvslista .

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Ursprungliga [ redigera | redigera wikitext ]

Den nuvarande teaterns foregangare, grundad 1754, brann ned den 25 augusti 1762. Det finns en beskrivning av hur den forsta teatern brann ned. Mitt under oppningen av femte akten under forestallningen pa drottning Lovisa Ulrikas namnsdag, 25 augusti 1762, rusade den franska skadespelaren Marie Baptiste ut pa scenen och slog larm. Publiken trodde forst att det var en del av pjasen. Knut Henrik Leijonhufvud beskrev i ett brev till publicisten Carl Christoffer Gjorwell :

” Fjarde akten var redan spelt till anda och orkestern gjorde en musik...Antligen gavs med det vanliga klapp pa teatern tecken till tystnad; och i detsamma kom madame Baptiste springande mitt igenom teatern och gjorde en geste, som utvisade all hennes bedrovelse; ingen trodde annat an att det horde till pjasen. Hon, som da fann, att det tecknet ej hade gjort nodig verkan var den enda som ater hade den resolution att komma in och da sade hon endast med halvkvavd rost, Le feu ? och sauverade sig strax. ?

En piga, en pojke och tva personer "af arbetsfolcket" dor i branden. Skadespelarna forlorar allt eftersom deras bostader fanns inrymda dar.

Nuvarande [ redigera | redigera wikitext ]

Carl Fredrik Adelcrantz' planritning over salong och scenhuset, 1760-tal.
Drottningholms slottsteater, vestibulen

Den nya teatern anlades pa initiativ av drottning Lovisa Ulrika, och ritades av Carl Fredrik Adelcrantz . Scenmaskineriet ar utfort av Donato Stopani. Den nya teaterbyggnaden star pa samma plats som den 1762 nedbrunna. Frukostsalongen, Dejeunersalongen mot parken ar ritad av Louis Jean Desprez 1791. Byggnadsarbetena paborjades 1764 och teatern besiktigades av de kungliga den 8 juli 1766. Vid invigningen dagen darpa uppfordes pjasen Rhadamiste et Zenobie av Prosper Jolyot de Crebillon . Den forsta operaforestallningen var Psyche , en tragi-comedie-balett av Jean-Baptiste Lully och Francesco Antonio Uttini , som gavs den 28 oktober 1766. Under 1700-talet var det en scen for franska teatersallskap: Sallskapet Du Londel spelade dar fran dess grundande fram till 1771, och Gustav III:s franska teater fran 1782 till 1792.

Teatern upplevde sin storhetstid under Gustav III :s regering. Efter att han ar 1777 overtog slottet efter sin mor spelades teater i Drottningholm varenda sommar, inte bara av adelns amatorskadespelare utan ocksa av teatertrupper fran Stockholm. Innan det Gustavianska operahuset i huvudstaden stod klart 1782, hade manga operor och pjaser premiar har, ofta med aktiv konstnarlig medverkan av kungen sjalv.

Efter mordet pa Gustav III anbefalldes landssorg, och teatern anvandes inte pa lang tid. Verksamheten togs dock upp igen, men intresset fran den nye kungen var klent. De sista aren av 1700-talet innebar en tydlig tillbakagang. Nagra forestallningar gavs pa 1850-talet. Den sista kanda forestallningen fore "tornrosasomnen" gavs sommaren 1858 med anledning av Gustaf V :s fodelse. Den gavs av en fransk kringresande teatergrupp.

Ateruppvackandets nya epok och Drottningholmsteaterns Vanner [ redigera | redigera wikitext ]

Bakom kulisserna.

Pa varvintern 1921 kom Agne Beijer , da amanuens vid Kungliga biblioteket , till teatern for att leta efter en malning av Elias Martin och aterupptackte den da narmast totalt bortglomda gamla teatern, som under langa tider mest fungerat som mobelmagasin. Beijer, som var teater- och litteraturvetare, lat restaurera teatern till ursprungligt skick, och redan sommaren 1921 satte man igang med arbetena. Den 19 augusti 1922 aterinvigdes Drottningholmsteatern med visning av dekorbyten och ett blandat program med verk av Wolfgang Amadeus Mozart (menuett ur Figaros brollop ), Carl Michael Bellman (menuett och Trad fram du nattens gud ), samt arior av Christoph Willibald Gluck och Georg Friedrich Handel . Sangsolist var Lillemor Montelius, balettelever fran Kungliga Operan dansade, och vid pianot satt Alice Tegner . Darefter holls genom aren mest ett fatal sporadiska divertissement for en sluten krets for att soka finansiera driften av Drottningholms teatermuseum , vilket Agne Beijer igangsatte och forestod.

28 september 1935 bildades stodforeningen Drottningholmsteaterns Vanner pa Waldemarsudde under overinseende av kulturpersonligheter som Prins Eugen ? foreningens forste ordforande ? Prins Wilhelm , Agne Beijer, Bo Bergman , Per-Axel Branner , John Bottiger , Anders de Wahl , John Forsell , Axel Gauffin , Olof Molander , Adolf A:son Murray och Anders Osterling . Foreningen tog sa ansvar for att vidareutveckla verksamheten och fran 1936 ansvara for, och till stor del finansiera, en regelbunden aterupptagen forestallningsproduktion av teater, opera och balett pa teatern (1938?42 tillsammans med Teaterorden TSO ), fram till 1948 bara for slutna sallskap som publik. 1966 arrangerade foreningen teaterns 200-arsjubileum med gastspel av fyra utlandska operatrupper och tre egna produktioner. 1970 skedde en overflyttning av det huvudsakliga forestallningsansvaret till den bildade Stiftelsen Drottningholms teatermuseum , som da aven inbegrep Drottningholms teatermuseum / Sveriges Teatermuseum och sedan 2007 ar en stiftelse med namnet Stiftelsen Drottningholms slottsteater . Sveriges Teatermuseum ingar sedan 2010 i Statens musikverk . Drottningholmsteaterns Vanner utdelar arligen aven hedersbetygelser och stipendier till for verksamheten betydelsefulla och for dess konstnarliga framtid lovande personer och bidrar dessutom arligen med stora ekonomiska insatser for att uppratthalla forestallningsverksamheten.

Posten som ordforande for Vanforeningen har sedan 1935 innehafts av: Prins Eugen , Prins Wilhelm , Henrik Nordmark , Jonas Nordenson , Ivar Philipson , Jan-Erik Wikstrom (sedermera ordforande for Stiftelsen Drottningholms slottsteater), Christer Villard och Wilhelm Luning (innevarande) [ 3 ] . Kungen och drottningen samt kronprinsessan Victoria ar foreningens hedersbeskyddare/-ledamoter.

Teatern lockar besokare fran bade utlandet och hela Sverige. Pa grund av det hoga kulturhistoriska vardet tillats endast ett visst antal forestallningar per ar pa scenen. Flera ganger har man delvis samverkat med Kungliga Operan och Kungliga Baletten . Aktuella samarbeten var under 2012 med Bonniers Konsthall , 2013 med Ostersjofestivalen och 2014 med Kungliga Operan . Under Per-Erik Ohrns chefskap gjordes for forsta gangen sedan 1700-talet nybestallningar av operaverk; Tradgarden (1999) med musik av Jonas Forssell och Cecilia och Apkungen (2004) med musik av Reine Jonsson . Infor teaterns 250-arsjubileum 2016 bestallde Drottningholmsteaterns Vanner ett operaverk, en nyskriven jubileumsopera av Jan Sandstrom tillagnad Drottningholms Slottsteater, Rokokomaskineriet .

Utformning och teknik [ redigera | redigera wikitext ]

Teatern ar, som en del av Drottningholms slottsomrade , ett av de svenska varldsarven som finns upptagna pa Unescos varldsarvslista . Soder om teatern ansluter den sa kallade Teaterplanen med fyra flygelbyggnader; “Kyrkpaviljongen” och “Jaktpaviljongen” mot ost samt “Drottningens paviljong” och “Hovmarskalksflygeln” mot vast. Orkesterdike saknas, varfor musikanterna befinner sig pa samma plan, som de framsta bankarna i salongen. Jarnrida , som annars ar obligatorisk som brandskydd pa moderna teatrar, saknas pa Drottningholmsteatern. (Pa 1700-talet var jarnridan annu inte uppfunnen.)

Belysningen utgjordes ursprungligen av ett stort antal levande ljus, som satt pa vaggarna runtom i salongen. Denna belysningsform anvandes anda in pa senare delen av 1900-talet, men numera har alla dessa ljus, trots stilbrottet, av sakerhetsskal ersatts med manga elektriska smalampor. Under hela forestallningen rader alltsa en dampad, stamningsfull belysning i salongen precis som pa Gustav III:s tid.

Teaterbyggnaden forvaltas numera av Statens fastighetsverk , som sedan 2004 genomfort en varsam restaurering av byggnaden. [ 4 ]

Drottningholms slottsteaters scen 2016.
Drottningholms slottsteaters scen 2016.


Verkforteckning fore 1809 [ redigera | redigera wikitext ]

" Zemire och Azor " vid uppsattningen 1778.
Karin Langebo spelar cembalo pa Drottningholms slottsteater, 1966.

Operor, annan musikdramatik [ redigera | redigera wikitext ]

Tragedier [ redigera | redigera wikitext ]

Komedier [ redigera | redigera wikitext ]

Premiarer 1922- [ redigera | redigera wikitext ]

Konsertaftnar och reprispremiarer redovisas inte har.

Operor, baletter [ redigera | redigera wikitext ]

Teater [ redigera | redigera wikitext ]

Chefer for Drottningholms teatermuseum/Sveriges Teatermuseum [ redigera | redigera wikitext ]

  • Agne Beijer, 1921?64
  • Arnold Ostman, 1979?80
  • Barbro Stribolt, 1980?98
  • Inga Lewenhaupt 1998-2006
  • Peter Gripewall 2006-2009

Kuriosa [ redigera | redigera wikitext ]

Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte pa Wikipedia. (2024-05)
Hjalp garna Wikipedia med att flytta vasentlig information till relevanta avsnitt, byta namn pa rubriken eller diskutera saken pa diskussionssidan .
Material som kvarstar i avsnittet och som saknar tydlig relevans eller godtagbara kallor kan tas bort.

Maria Langs detektivroman Se, doden pa dig vantar fran 1955 utspelas till stora delar pa Drottningsholmsteatern.

Panoramabild [ redigera | redigera wikitext ]

Den västra fasaden mot parken med Déjeunersalongen.
Den vastra fasaden mot parken med Dejeunersalongen .


Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ D.v.s. Varldsarvskommittens 15:e sammantrade.
  2. ^ Den nordiska rutten for historiska teatrar.
  3. ^ ”Advokat Wilhelm Luning ny ordforande i Drottningholmsteaterns Vanner” . 15 juni 2020. Arkiverad fran originalet den 25 januari 2021 . https://web.archive.org/web/20210125083242/https://drottningholmsteaternsvanner.se/drottningholmsteaterns-vanner-utlyser-stipendier-for-utbildning-och-forkovran-2020/ . Last 24 februari 2021 .  
  4. ^ ”Statens fastighetsverks restaureringsbeskrivning” . Arkiverad fran originalet den 23 juni 2018 . https://web.archive.org/web/20180623094725/https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/2010_04/28drottningholmsteatern_tillbaka_till_1700_talet.pdf . Last 23 juni 2018 .  

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Agne Beijer : Drottningholms slottsteater pa Lovisa Ulrikas och Gustaf III:s tid . Drottningholms Teatermuseum / Stockholms kommun / Liber forlag 1981
  • Gustaf Hillestrom : Drottningholmsteatern forr och nu . Natur och Kultur 1980
  • Hans Astrand & Gunnar Larsson (red.): Gustavian Opera . Musikaliska Akademins skrifter nr. 66 (1991)
  • Ove Hidemark , Per Edstrom m. fl.: Drottningholms Slottsteater - dess tillkomst, oden och bevarande , Byggforlaget 1993
  • Sven Ake Heed: Ny svensk teaterhistoria, Teater fore 1800'
  • Ingvar Andersson: Gustavianskt
  • Carl-Gunnar Ahlen : Drottningholms Slottsteater 1922-1992 . Bilaga till CD-skiva Caprice CAP 21512, Caprice Records 1993

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r
Drottningholms slott
Byggnader Högvakten
Park och fontaner
Interior
Ovrigt
Portal:Stockholm
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Drottningholms_slottsteater&oldid=54987261 ”