Dr. Caligaris kabinett
(
tyska
:
Das Cabinet des Dr. Caligari
) ar en
tysk
skrackfilm
fran
1920
i
regi
av
Robert Wiene
, efter manus av
Hans Janowitz
och
Carl Mayer
. Den ar en av de mest inflytelserika av de
tyska
expressionism
-filmerna och ar ofta betraktad som en av de storsta skrackfilmerna under
stumfilmens era
.
I
Dr. Caligaris kabinett
anvandes stiliserade scenbilder, med abstrakta, ojamna byggnader malade pa kulisserna. For att accentuera denna markliga stil, anvande dess aktorer en
orealistisk
teknik med "ryckiga" och
danslika
rorelser.
Genom denna film anses vad som kallas
the twist ending
(
eng
. "det ovantade slutet") ha kommit till anvandning for forsta gangen.
Werner Krauss
i rollen som Dr. Caligari.
Det huvudsakliga berattandet sker genom en
ramberattelse
i vilken det mesta av handlingen presenteras som en
aterblick
, i enlighet med huvudpersonen, Francis (detta ar en av de tidigaste exemplen pa en ramberattelse i film).
Francis (
Friedrich Feher
) och en aldre foljeslagare berattar historier for varandra medan en till synes forvirrad kvinna, Jane (
Lil Dagover
), gar forbi. Francis kallar henne sin "trolovade" och sager sig ha upplevt en sallsam historia med henne. Francis berattar att han och hans van, Alan (
Hans Heinrich von Twardowski
) bada vanskapligt tavlar om att fa gifta sig med den ljuvliga Jane. Des tva vannerna besoker en marknad i Francis hemstad
Holstenwall
. De moter den fangslande doktor Caligari (
Werner Krauss
) och en nastan stum
somngangare
, Cesare (
Conrad Veidt
), som doktorn bevarar sovande i ett kistliknande kabinett, forsankt i somn genom
hypnos
, och som han visar upp som en attraktion.
Dr Caligari havdar att Cesares kontinuerliga
somnambulism
later honom fornimma svaret pa alla fragor om
vad som komma skall
. Nar Alan fragar Cesare hur lange han skall leva, svarar Cesare avogt att Alan skall do fore gryningen ? en profetia som uppfylles. Alans valdsamma dod i handerna pa en dunkel figur blir det senaste i en
serie av mystiska mord
i Holstenwall.
Francis, tillsammans med Jane (vilken han ar nu officiellt forlovad med), undersoker dr Caligari och Cesare, vilket slutligen resulterar i Caligaris order till Cesare att morda Jane. Cesare gor det nastan, och avslojar den nastintill sakra kopplingen mellan Cesare och hans mastare Caligari till de senaste morden. Cesare vagrar emellertid att slutfora dodandet pa grund av Janes skonhet, och bar i stallet henne ut ur hennes hus forfoljd av byborna. Cesare slapper Jane efter en lang jakt, faller omkull av utmattning, och dor.
Under tiden, gar Francis till Holstenwalls lokala
mentalsjukhus
for att fraga om det nagonsin har funnits en patient dar vid namn
Caligari
, men upptacker chockad att Caligari ar sjukhusets direktor. Med hjalp av nagra av Caligaris oforstaende medarbetare, upptacker Francis genom gamla anteckningar att den som ar kand som "Dr. Caligari" ar besatt av historien om en
mytisk
munk kallad Caligari, som under 1700-talet
[
1
]
besokte orter i norra Italien och, pa ett liknande satt, anvande en somngangare under sin makt till att doda folk. Dr Caligari, sjukligt driven att se om en sadan situation faktiskt kunde uppsta, kallade sig sjalv "Caligari" och har sedan dess lyckats lata utfora sin serie av mord a annans vagnar. Francis och hospitalets andra doktorer sander myndigheterna till Caligaris kontor. Caligari avslojar sin
galenskap
endast nar han forstar att hans alskade slav, Cesare, har dott; Caligari blir da inlast i sitt eget sjukhus.
Berattandet atergar till nutid, medan Francis avslutar sin historia. Ett ovantat slut uppenbarar att Francis' aterblick, egentligen ar hans
fantasi
: han, Jane och Cesare ar alla i sjalva verket inlagda i mentalsjukhuset, och den man som han sager ar "Caligari" ar hans egen doktor, som, efter denna uppenbarelse av kallan till sin patients
vanforestallningar
, sager att han nu skall kunna bota Francis.
- ^
David Robinson (1997)
Das Cabinet des Dr. Caligari
, British Film Institute, sid.72,
ISBN 0851706452