Dokumentarfilm

Fran Wikipedia
Nanook, koldens son (1922) ar en tidig inflytelserik dokumentarfilm, som dock kritiserats for att vara delvis iscensatt.

En dokumentarfilm ar en film som dokumenterar en aspekt av verkligheten. En dokumentarfilm ar inte dramatiserad eller iscensatt och historien som berattas ar inte fiktiv. En dokumentar kan exempelvis avhandla historia , natur och vetenskap , manskliga livsoden eller politiska och sociala motsattningar. De kan ocksa skildra exotiska platser, storslagna och ordinara handelser och annorlunda manniskor, men lika garna vardagliga foreteelser och vanliga manniskor. [ 1 ] En tydlig avgransning mellan dokumentarfilm och spelfilm ar omojlig att gora. [ 1 ] Att skildra nagot pa film innebar alltid ett redigerat utsnitt av verkligheten tillsammans med ett formsprak. [ 1 ] Dokumentaren har beskrivits som "en filmisk praktik, en tradition, och ett publikt forhallningssatt till filmupplevelsen" som hela tiden utvecklas och som saknar tydliga gransdragningar. [ 2 ] Nanook - koldens son , producerad 1922 av kanadensaren Robert Flaherty , brukar kallas for den forsta langfilmsdokumentaren. [ 3 ]

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Ordet dokument pa engelska, document , anvandes redan under tidigt 1200-tal i betydelsen "undervisning" eller "instruktion", och harstammar fran fornfranska dokument som betyder "lektion" eller "skriftlig bevisning", fran latinska documentum , "exempel, bevis, lektion"", och pa medeltida latin "skrivet officiell instrument" fran docere , "for att visa, undervisa" (se doktor ). Pa engelska ar betydelsen "nagot skrivet som tillhandahaller bevisning for eller bevis" dokumenterat fran borjan av 1700-talet. [ 4 ]

Ofta havdas det att documentary ("dokumentar") anvandes forsta gangen av skotske filmskaparen John Grierson 1926 nar han skrev om Robert Flahertys film Moana (samme regissor som fyra ar tidigare gjorde Nanook ). [ 5 ] Han definierade dokumentaren som “creative treatment of actuality” (kreativ behandling av verklighet). [ 5 ] Och enligt Grierson skulle dokumentaren anvandas for att informera, undervisa och propagera.

Definitioner av dokumentarfilm [ redigera | redigera wikitext ]

Gransdragningen mellan spelfilm och dokumentar ar omojlig att gora. [ 1 ] Dokumentarfilm har stora likheter med reportaget som ocksa syftar till att sa verklighetstroget som mojligt avspegla verkligheten sadan den faktiskt gestaltar sig. Dar ar utgangspunkten verkligen journalistisk . Instruktionsfilm (som ar manualer i form av rorliga bilder for apparater, rutiner och processer) ar i regel inte dokumentar. Journalfilm (newsreel) och resefilm (travelogue) paminner i regel mer om ett reportage an en dokumentar. [ kalla behovs ]

En film som har till syfte att skildra en verklig handelse, men dar man av olika skal saknar lampligt bildmaterial och i stallet later skadespelare askadliggora handelseforloppet i efterhand, brukar kallas dramadokumentar, men ett riktigare ord vore dokumentardrama

Om man tar fasta pa Griersons uppfattning att “kreativ behandling” ar en del av kravet pa en dokumentarfilm, kan man urskilja grader av kreativitet i olika typer av film. Efter beslutet om var kameran ska placeras, saknar nog en overvakningsfilm all kreativitet. Dess enda funktion ar att registrera vad som sker framfor kameran. Estetiska aspekter ar helt franvarande. Och man lar sig knappast nagot om de passerande manniskornas liv och bakgrund.

Sa en dokumentarfilm ar en film som speglar verkligheten genom en filmares uppfattning om den. Den kan ge sken av att vara objektivt redovisande, som i Frederick Wisemans och broderna Maysles filmer; den kan forsoka aterge verkligheten bakom ytan genom att anvanda filmiska uttryck (montage, ljus, ljud) som i Night Mail , Coal Face och andra brittiska 30-talsfilmer; den kan bli en poetisk bild av verkligheten, som i Humphrey Jennings filmer; den kan vara avant-gardistisk, som i stadssymfonierna; den kan aterskapa verkligheten, ibland med de verkliga manniskorna i deras verkliga situationer, som i Target for Tonight och Native Land , eller med skadespelare i uppbyggd dekor, som i dokumentardramer (ett riktigare namn an dramadokumentar). Den kan vara mycket mer, men det gemensamma, oavsett hur den ser ut, ar att den forsoker formedla en verklighet, mer eller mindre filtrerad genom filmarens avsikter.

Alla filmer ar propagerande, det vill saga att en asikt eller attityd medfoljer informationen. Nar attityden/asikten marks som tydligast brukar man kalla det for en propagandafilm, nar den ar som mest subtil ar det svarare att upptacka vad filmaren vill att man ska tycka. For att marka hur man manipuleras av en film, maste betraktaren ha tillrackligt mycket kunskaper och insikter i amnet for att sjalv kunna avgora allt fran direkta felaktigheter till nyanser i budskapet.

Alla filmer, aven de fiktiva, ar dokumenterande. [ fortydliga ] En komedi eller ett drama fran 20-talet dokumenterar ljussattning, dekorbygge, spelstil och dramaturgiska konventioner. Fiktionsfilmer inspelade i verkligheten (i motsats till studio eller studiobygge) dokumenterar miljoer, bilar, byggnader och allt som rakat fangas av kameran i bakgrunden med manniskors klader, frisyrer och gangstil.

Svenska dokumentarfilmare [ 6 ] [ redigera | redigera wikitext ]

Nestorn inom svensk dokumentarfilm var under 1900-talet Arne Sucksdorff (1917-2001). Han fick en Oscar for sin kortfilm om Stockholm, Manniskor i stad , 1947. Tjugo ar senare tilldelades han en Guldbagge for den svensk-brasilianska langfilmen Mitt hem ar Copacabana . Filmen ar en spelfilm av dokumentar karaktar baserad pa intervjuer gjorda med barn i Rio de Janeiros slumkvarter och med nagra av dessa barn i huvudrollerna.

En av Sucksdorfs larjungar var Stefan Jarl som har blivit en av Sveriges mest kanda dokumentarfilmare. Tillsammans med Jan Lindqvist gjorde han 1968 Dom kallar oss mods och han har sedan dess gjort ett tjugotal omtalade dokumentarfilmer. 2010 var det premiar for Jarls film Underkastelsen om alla farliga kemikalier vi ovetande far i oss.

Bade Sucksdorff och Jarl tvekade inte att arrangera situationer i verkligheten for att battre fanga andamalet, inte sa att de forvanskade den, utan snarare intensifierade den.

Tva mycket originella dokumentarfilmare ar Staffan Lamm och Eric M. Nilsson som borjade gora sina essaistiska och personliga dokumentarer pa sextiotalet och har fortsatt att leverera underfundiga och gripande filmer anda inpa 2000-talet.

Maj Wechselmann blev uppmarksammad med sin avslojande film om militarflygplanet Viggen, Viggen 73 , 1973. Hon har sedan dess behallit sitt rykte som en provocerande filmmakare med filmer som Ubat! En till sannolikhet gransande visshet (1985) och Pengarna och paniken: en film om girighet (2009).

Pa 1970-talet framtradde en rad dokumentarfilmare tack vare att Sveriges Television 1969 startade en ny TV-kanal: TV2 . Kanalen hade dels en stab med anstallda filmare och dels en handfull frilansare knutna till sig, bland andra Nina Hedenius , Ingela Romare , Lennart Malmer, Anders Ribbsjo och Rainer Hartleb .

1983 fick Agneta Elers-Jarleman en Guldbagge for dokumentaren Smartgransen . PeA Holmquists ogonoppnare Gaza Ghetto gick upp pa bio 1984 och skulle foljas av flera filmer om Palestina, den senaste fran 2008, Unge Freud i Gaza , om en palestinsk psykolog. Christina Olofsons kritikerrosade Dirigenterna , om kvinnliga orkesterdirigenter, hade premiar 1987. Andra dokumentarfilmare som gjorde debut vid denna tid var Mikael Wistrom, Brita Landoff, Mikael Kristersson , Ebbe Gilbe och Jan Roed.

Under det nya millenniets forsta decennium har manga nya dokumentarfilmare stigit fram. Nagra av de mest omtalade ar Johan Soderberg ( Tokyo Noise 2002, The Planet 2006), Erik Gandini ( Sacrificio 2001, Videocracy 2009), Asa Blanck ( Vikarien 2005), Maud Nycander ( Nunnan , 2007) och Nahid Persson Sarvestani ( Prostitution bakom slojan 2004, Drottningen och jag 2009).

Uppmarksammade dokumentarfilmer [ redigera | redigera wikitext ]

Kanda dokumentarfilmare och deras mest kanda filmer 1895?1970-talet

Foregangare

Under den tidigaste filmeran visade filmens titel i regel direkt vad filmen handlade om och ocksa vilka amnen som intresserade de forsta filmarna.

Fran 1895: L'Arrivee d'un train en gare de la Ciotat , La sortie des ouvriers de l'usine
Arrivee d'un train en gare de Villefranche-sur-Saone , Le repas de bebe , Demolition d'un mur , Boys Sailing Boats in the Tuileries Gardens , The baths at Milan , French Dragoons , Gondola Party , Sack Race , Military Review , Hungary , German Hussars Jumping Fences , Feeding the Swans , Boiler Loading , Barque sortant du port , Baignade de negrillons , Jury de peinture , Carmaux: defournage du coke , Lyon: quai de l'archeveque
  • USA: Shooting the Chutes (1896), Market Square, Harrisburg, Pa. (1897), Railway Station Scene (1897), The Battle of Manila Bay (1898), Raising Old Glory over Morro Castle (1899), Searching Ruins on Broadway , Galveston, for Dead Bodies (1900), Panorama of the Wreckage from the Water Front (1900), A Mighty Tumble (1901), Electrocuting an Elephant (1903), Coney Island at Night (1905), First Mail Delivery by Aeroplane (1911).

Forsta varldskriget 1914?1918

  • Storbritannien: Britain Prepared (1915, Charles Urban), The battle of the Somme (1916), The Munition Makers (1916), The battle of Ancre (1917), War Office Topical Budget and Pictorial News (1917-18)
  • USA: America's Answer (1918), The Allied (Official) War Review (1918), This is America (1933)

Mellankrigstiden

Burton Holmes anvande 1908 uttrycket "travelogue" forsta gangen i samband med reseforelasningar med stillbilder mellan filmerna. [ 7 ]
Efter sin forsta presidentperiod gjorde Theodore Roosevelt resor med Cherry Kearton vilket resulterade i filmer som TR in Africa och African Animals (bada 1909)
Antarktis: With Byrd at the South Pole (1930, Richard Byrd), Ninety Degrees South (1933, Herbert G Ponting)
Afrika: Martin & Osa Johnson , Lowell Thomas
USA:s vast: In the Land of the War Canoes (1914, Edward S. Curtis )
Nanook of the North (1922)
Moana (1926)
Man of Aran (1934)
The Land (1942)
Louisiana Story (1948)
Grass: A Nation's Battle for Life (1925)
Chang (1928)
Zemlya (1930)
New York 1911 (1911, Julius Jaenzon)
Manhattan (1921, Paul Strand, Charles Sheeler)
Moskva (1926, Mikhail Kaufman, Ilya Kopalin)
A propos de Nice (1930, Jean Vigo 1905?1934)
Gamla stan (1931, Stig Almqvist, Erik Asklund, Eyvind Johnson, Arthur Lundkvist)
Rien que les heures (1926, Alberto Cavalcanti )
Berlin: die Sinfonie der Großstadt (1927, Walter Ruttmann )
De brug (1928)
Regen (1929)
Misere au Borinage (1933, medregi: Henri Storck)
Nieuwe gronden (1934)
The Spanish Earth (USA 1937)
Power and the Land (USA 1940)
Action Stations! (USA 1942)
Kinopravda (1922?1925, serie)
Sjestaja tjast mira (1926, En sjattedel av varlden)
Tjelovek s kinoapparatom (1929, Mannen med filmkameran , stadssymfoni)
Entuziazm: Sinfonija Donbassa (1931, "Entusiasm: Donbass-symfonin")
Tri pesni o Leninje (1934, Tre sanger om Lenin)
Turksib (1929)
Padenie dinastii Romanovych (1927, "Romanoff-dynastins fall", kompilationsfilm)
Drifters (1929, Grierson)
Industrial Britain (1933, Flaherty, Grierson)
The Song of Ceylon (1934, Basil Wright)
B.B.C. - The Voice of Britain (1935, Stuart Legg)
Night Mail (1936, Wright, Harry Watt)
Granton Trawler (1934, Edgar Anstey, Grierson)
The Saving of Bill Blewitt (1936, Watt)
Pett and Pott (1934, Cavalcanti)
Coal Face (1935, Cavalcanti)
Line to the Tschierva Hut (1937, Cavalcanti)
We live in Two Worlds (1937, Cavalcanti)
The Islanders (1939, Maurice Harvey)
  • Filmer utanfor GPO i Storbritannien
Peace of Britain (1936, Paul Rotha)
New Worlds for Old (1938, Rotha)
Housing Problems (1935, Arthur Elton, Edgar Anstey)
The Smoke Menace (1937, John Taylor)
Children at School (1937, Wright)
Today We Live (1937, Rotha, Ruby Grierson, Ralph Bond)
Private Life of the Gannets (1935, Julian Huxley)
Paaseiland/L'ile de Paques (1934)
Misere au Borinage (1933, medregi: Joris Ivens)
Les amisons de la misere (1937)
Palos brudefaerd (Danmark 1934)
Las hurdes (Spanien 1932)
Triumph des Willens (1935)
Olympia (1938)
Leo Hurwitz, Ralph Steiner, Paul Strand, Pare Lorentz, Joris Ivens
Joris Ivens , Elia Kazan , Irving Lerner, Robert Stebbins (Sidney Meyers), Ralph Steiner, Willard Van Dyke , David Wolff (Ben Maddow), Herbert Kline , Jay Leyda
Native Land (1942, Strand, Hurwitz)
Dialogue with a Woman Departed (1980, Hurwitz)
And so they live (1940, Ferno, Julian Roffman)
The Plow that Broke the Plains (1936)
The River (1937)
The Fight for Life (1940)
The City (1939, medregi: Ralph Steiner )
Valley Town (1940)
The Children Must Learn (1940)

Andra varldskriget

  • Storbritannien
Hemmafronten
Peace of Britain (1936, Len Lye )
The First Days (1939)
Squadron 992 (1939, Watt)
London Can Take It (1940, Harry Watt , Humphrey Jennings )
Spring Offensive (1940, Jennings)
Target for Tonight (1941, Watt)
Listen to Britain (1942, Jennings, Stewart McAllister )
Fires Were Started (1943, Jennings)
Our Country (1944, John Eldrige , Dylan Thomas )
Till sjoss
Men of the Lightship (1940, David MacDonald )
Western Approaches (1944, Pat Jackson )
Arbetslivet
They Also Serve (1940, Ruby Grierson )
Jane Brown Changes Her Job (1942)
Night Shift (1942)
They Keep the Wheels Turning (1942)
Motpropaganda
Germany Calling (1941, Alberto Cavalcanti )
The Silent Village (1943, Jennings)
The True Story of Lili Marlene (1944, Jennings)
Strider
Desert Victory (1943)
Cameramen at War (1943, Len Lye )
Tankar om efterkrigstiden
The Harvest Shall Come (1942, Max Anderson )
When We Build Again (1945, Ralph Bond )
World of Plenty (1943, Paul Rotha )
Land of Promise (1945, Rotha)
A Diary for Timothy (1946, Jennings)
  • Tyskland
Feurtaufe (1940, Hans Bertram )
Feldzug in Polen (1940, Fritz Hippler )
Der ewige Jude (1940, Hippler)
  • Sovjet
Defeat of the German Armies near Moscow (1942, Leonid Varmalov , Ilja Kopalin )
  • Frankrike
Le journal de la resistance (1945, Louis Daquin )
La bataille du rail (1946, Rene Clement )
Farrebique (1946, Georges Rouquier )
Le retour (1946, Henri Cartier-Bresson )
  • USA
United States Office of War Information
The Town (1944, Josef von Sternberg )
The Cummington Story (1945, Helen Grayson , Larry Madison )
Northwest U.S.A. (1945, Willard Van Dyke )
Oswego (1943, Van Dyke)
The Window Cleaner (1945, Jules Bucher )
Frank Capra 1897-1991
Know your Ally, Britain (1943)
The Negro Soldier (1944, Capra, Stuart Heisler )
Why We Fight
Prelude to War (1943)
The Nazis Strike (1943)
Divide and Conquer (1943)
The battle of Britain (1943)
The battle of China (1944)
The battle of Russia (1944)
War Comes to America (1945)
John Ford 1894-1973
Sex Hygiene (1941)
The Battle of Midway (1942)
John Huston 1906-1987
The Battle of San Pietro (1945)
Let There be Light (1946)
Ovriga
Out of the Frying Pan into the Firing Line (1944, Disney )
Fellow Americans (1942, Garson Kanin )
Memphis Belle (1944, William Wyler )
The Fighting Lady (1945, Edward Steichen , Arthur W Radford )
The True Glory (1945, Carol Reed , Kanin)

Efterkrigstiden och 1950-talet

Cesare Zavattini , Roberto Rossellini , Luchino Visconti , Michelangelo Antonioni , Carlo Lizzani , Luciano Emmer , Enrico Gras
  • England
The waters of time (1951, Basil Wright , Bill Launder )
David (1951, Paul Dickson )
A queen is crowned (1953, Castleton Knight )
The conquest of Everest (1953, Thomas Stobart , George Lowe )
Power among men (1958, Thorold Dickinson )
Thursday’s Children (1953, Lindsay Anderson )
O dreamland (1953, Anderson)
Momma don’t Allow (1955, Karel Reisz , Tony Richardson )
Together (1955, Lorenza Mazzetti )
Every day except Christmas (1957, Anderson)
We are the Lambeth boys (1959, Reisz)
Nuit et brouillard (1955)
Toute la memoire du monde (1956)
Le sang des betes (1949)
Hotel des invalides (1952)
Le grand Melies (1952)
Le monde du silence (1956, med-regi: Louis Malle )
Manniskor i stad (1947)
Det stora aventyret (1953)
  • Exempel pa andra dokumentarer fran efterkrigstiden och 1950-talet
Strange victory (USA 1948, Leo Hurwitz )
The quiet one (USA 1948, Sidney Meyers , Janice Loeb , Helen Levitt )
Benjy (USA 1951, Fred Zinnemann )
In the street (USA 1952, Levitt, Loeb, James Agee )
All my babies (USA 1952, George Stoney )
Salt of the Earth (USA 1954, Herbert J Biberman )
On the Bowery (USA 1956, Lionel Rogosin )
City of gold (Kanada 1957, Tom Daly , Colin Low , Wolf Koenig )
N.Y., N.Y. (USA 1957, Francis Thompson )
A city decides (USA 1957, Charles Guggenheim )
The Hunters (USA 1958, John Marshall , Robert Gardner )
Les raquetteurs (Frankrike 1958, Gilles Groulx & Michel Brault )
The Savage Eye (USA 1959, Joseph Strick , Sidney Myers , Ben Maddow )

1960-talet

Chronique d’un ete (Frankrike 1961, Jean Rouch )
Robert Drew fodd 1924
Primary (1960, med-regi: Terry Filgate , Richard Leacock , Albert Maysles , Donn Alan Pennebaker)
The chair (1962, med-regi: Leacock, Pennebaker, Gregory Shuker )
Richard Leacock 1921-2011
Happy mother’s day (1963, med-regi: Joyce Chopra )
A Stravinsky portrait (1963, med-regi: Rolf Liebermann )
Donn Alan Pennebaker fodd 1925
Don’t look back (1966)
Monterey Pop (1968)
  • Exempel pa andra amerikanska dokumentarer fran 1960-talet
Yanqui, no! (1960, Leacock, Pennebaker, Maysles)
Harvest of Shame (1960, David Lowe)
The school at Rincon Santo (1961, James Blue )
Abel Gance : Yesterday and Tomorrow (Frankrike 1962, Nelly Kaplan )
Dead birds (1963, Gardner)
To die in Madrid (Spanien 1964, Frederic Rossif )
Tokyo Olympiad (Japan 1964, Ichikawa Kon )
A time for burning (1966, William C Jersey )
Why Vietnam (1966, Eugene S Jones )
Warrendale (1966, Alan King )
Portrait of Jason (1967, Shirley Clarke )
Phantom India (Frankrike 1968, Louis Malle )

1970-talet

Salesman (1969)
Gimme shelter (1970)
Christo’s Valley Curtain (1974)
Grey Gardens (1975, med-regi: Ellen Hovde , Muffie Meyer , Susan Froemke )
The Titicut Follies (1967)
High School (1968)
Law and Order (1969)
Hospital (1969)
Basic training (1971)
Meat (1976)
Milhouse: Point of Order (1963)
In the Year of the Pig (1969)
A White Comedy (1972)
Painters Painting (1972)
  • Exempel pa andra dokumentarfilmer fran 1970-talet
Le Chagrin et la Pitie (Frankrike 1970, Marcel Ophuls )
Chung Kuo (Kina 1972, Antonioni )
An American family (USA 1973, Craig Gilbert )
Waiting for Fidel (USA 1974, Beryl Fox )
Rivers of sand (Kanada 1974, Robert Gardner ),
Hearts and minds (USA 1974, Peter Davis )
Italian-Americans (USA 1975, Martin Scorsese )
Harlan County, U.S.A. (USA 1976, Barbara Kopple )
Union maids (USA 1976, James Klein & Julia Reichert )

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c d ] "dokumentarfilm". NE.se. Last 2 mars 2013.
  2. ^ Nichols, Bill. 'Foreword', in Barry Keith Grant and Jeannette Sloniowski (eds.) Documenting The Documentary: Close Readings of Documentary Film and Video . Detroit: Wayne State University Press , 1997
  3. ^ Nanook Of The North by Robert Flaherty
  4. ^ Etymonline, uppslagsord document
  5. ^ [ a b ] Ann Curthoys, Marilyn Lake Connected worlds: history in transnational perspective, Volume 2004 p.151. Australian National University Press
  6. ^ ”Svensk Filmdatabas” . http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/ .  
  7. ^ Barsam, s 42

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Richard M Barsam: Non-Fiction Film: A Critical Story
  • Erik Barnouw: Documentary: A History of the Non-Fiction Film.
  • Thomas Granath, " Manus och dramaturgi for film "

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]