- For andra betydelser, se
Djurgarden (olika betydelser)
.
Djurgarden
eller
Sodra
Djurgarden
[
1
]
ar en
o
, och en
stadsdel
i
Stockholm
, och ar en del av den
Kungliga nationalstadsparken
[
2
]
. Under tiden som o har Djurgarden aven hetat
Valdemarson
.
Djurgarden ar kand for sina manga sevardheter och for sin natur med manga gamla ekar. Stadsbebyggelse finns i den sydvastra delen:
Djurgardsstaden
och
Beckholmen
. I ovrigt bestar Djurgarden av parkomraden med ett flertal museer, kulturhistorisk intressanta villor, ambassader och andra institutioner. Bland nuvarande och tidigare invanare marks kungligheter, diplomater, borgarrad, bokforlaggare och bankdirektorer. En stor del av on Djurgarden upptas av friluftsmuseet
Skansen
och nojesparken
Grona Lund
.
Ibland raknas till
Sodra Djurgarden
aven den sodra halften av parkomradet
Kungliga Djurgarden
, inklusive gronomradena pa
Gardet
och
Fjaderholmarna
.
[
3
]
Sodra Djurgarden har utnamnts till
riksintresse for kulturmiljovarden
[
4
]
.
Enligt ”Stockholms registerkarta” fran 1983 utgiven av stadsmatningsavdelningen vid
Stockholms stadsbyggnadskontor
gar gransen mellan Sodra och
Norra Djurgarden
mitt i
Djurgardsbrunnsviken
respektive
Djurgardsbrunnskanalen
.
Ladugardsgardet
har exempelvis den officiella fastighetsbeteckningen
Norra Djurgarden 1:1,7
.
Kungliga Djurgardens Forvaltning
har en annan definition: Enligt deras kartor och skyltar inkluderar Sodra Djurgarden aven Ladugardsgardet anda upp till
Lindarangsvagen
.
[
5
]
Den nuvarande stadsdelen bildades 1926, innan dess utgjorde
Djurgardsstaden
en egen stadsdel. 1934 inforlivades grannstadsdelen
Beckholmen
med Djurgarden. I det tidigare rotesystemet, avskaffat 1926, ingick bade Djurgarden och Ladugardsgardet i Narvaroten.
Stockholms
stadsdel
Djurgarden omfattar on Djurgarden, on
Beckholmen
, en namnlos o i Djurgardsbrunnsviken samt de omkringliggande vattnen.
Djurgarden gransar till
Skeppsholmen
i
Saltsjon
och
Ladugardslandsviken
, till
Ostermalm
i Ladugardslandsviken och
Djurgardsbrunnsviken
, till
Gardet
i
Djurgardsbrunnsviken
-
Djurgardsbrunnskanalen
-
Lilla Vartan
-
Saltsjon
, till Lidingo kommun strax oster om
Blockhusudden
, till
Sodermalm
i
Saltsjon
samt till
Danviken
,
Finnboda
och
Kvarnholmen
i
Nacka kommun
i
Saltsjon
[
6
]
Ytan uppgar till 279
hektar
land och 183
hektar
vatten. Strandlinjen ar
10 200 meter
, och stranden nas fran i stort sett hela on, utom vid Djurgardsstaden och Beckholmen. Den hogsta platsen ar
Skansenberget
, som finns inom
friluftsmuseet
Skansen
. Bergets hogsta punkt ligger 46 meter over havet. Norr om villa
Listonhill
utbreder sig Sveriges nordligaste bestand av
bok
, som planterades pa 1820-talet genom
Israel af Stroms
initiativ (se
Djurgardens bokskog
).
[
7
]
Djurgarden forknippas garna med sina grova ekar, ursprungligen avsedda till skeppsbyggnadsvike for
svenska marinen
. Av de 8221 trad som raknades ar 1808 stamplades 888 stycken for avverkning. Hur manga som verkligen falldes ar okand men sakert ar att ett stort antal av de grovsta ekarna sparades och 34 000 nyplanterades 1830 genom
Israel af Stroms
forsorg.
[
8
]
Pa 1920-talet upprattade botanisten
Rutger Sernander
en numrerad lista over Djurgardens ekar med en omkrets av minst fem meter (matt 1,5 meter over marken). Nummer 51 tilldelades den omtalade
TV-eken
som falldes i november 2011 trots omfattande protester. Aldern pa dessa femmetersekar uppskattas till cirka 400 ar.
[
9
]
Da fanns 83 ekar som uppfyllde villkoren, pa 1970-talet fanns ett 70-tal kvar, men fortfarande idag har Djurgarden norra Europas storsta bestand av gammelekar.
[
10
]
En av dessa jattar ar
Prins Eugens ek
i parken norr om
Prins Eugens Waldemarsudde
. Den anses vara den storsta levande eken pa Djurgarden. Eken var ursprungligen trestammig. Idag (2006) ar Prins Eugens ek 21 meter hog. Stammen har ett omkrets av 920 centimeter och en volym pa 45 kubikmeter. Aldern uppskattas till mellan 300 och 400 ar.
[
11
]
Enligt vissa kallor till och med 1 000 ar.
[
12
]
Bland andra kanda djurgardsekar kan namnas
Kungseken
vid
Manillaskolan
och
Bellmanseken
utanfor
Hasselbacken
. Under den senare lar
Carl Michael Bellman
har suttit och skrivit sin
Fredmans epistel 25
. Ytterligare en intressant ek finns intill
Karl XI:s fiskarstuga
pa
Norra Djurgarden
. Den kallas
Fiskartorpseken
eller
Karl XI:s ek
och har delvis vaxt in i stugans fasad och takfot.
De tidigaste sparen av mansklig verksamhet pa Djurgarden gar tillbaka till
jarnaldern
. Ett
gravfalt
,
Walmundson
, bestaende av atta synliga gravhogar fran yngre jarnaldern (550?1100 e.Kr.) ar de konkreta tecknen for att det antagligen har funnits aven en gard har. Ons aldsta kanda namn var Walmunzø (1286), Walmundzø (1288) respektive Walmalssoo (1516). Under 1600-talet kallades on vanligtvis Waldemarson.
Bakgrunden till ons nuvarande namn ar den
djurgard
som
Johan III
inrattade pa ons nordvastra udde ar 1579. I denna djurpark fanns
renar
,
algar
och
hjortar
.
[
13
]
Pa
Gustav III
:s tid forandrades Djurgarden mer till en folklig forlustelsepark och nagra utlandska diplomater fick bygga exklusiva villor pa exklusiva tomter, som
Liston Hill
och
Nedre Manilla
. Pa 1820-talet upplevde on en kunglig epok, nar
Karl XIV Johan
anlade
lustslottet
Rosendal
.
Ar 1646 tog
Drottning Kristina
initiativet att inratta ett sjukhus och bostader for sjoman pa ons sydvastra udde. Den forsta bebyggelsen bestod av fjorton sma hus som fungerade som sjukstugor for batsman. Det var borjan till en egen liten stadsdel pa on;
Djurgardsstaden
. Stadsdelen fungerade senare som bostader at arbetarna vid
Djurgardsvarvet
. Varvet borjade sin verksamhet 1735 och byggde fartyg fram till 1979. I samband med
Allmanna konst- och industriutstallningen
1897 foreslogs att man skulle riva alla de
”oansenliga trakakar, af vilka endast ett par fran Bellmans dagar ager nagon kulturhistorisk markvardighet”
. Dessbattre forverkligades inte forslaget och idag upplevs Djurgardsstaden som en idyll som huvudsakligen bestar av trahusbebyggelse fran 1700-talet.
Pa ons nordvastra del 1722 upplat Kungl. Maj:t ett landomrade at
flottan
, som kallades
Galarvarvet
. Efter
venetiansk
forebild skulle
skargardsflottans
galarer
forvaras uppdragna pa land i speciella skjul. Ett trettiotal galarskjul uppfordes och pa 1870-talet utokades verksamheten med en stor torrdocka (som idag innehaller
Vasamuseet
). 1945 hade Galarvarvet 1 280 anstallda, 1969 flyttades verksamheten till
Musko
, skjulen revs och omradet forvandlades till park. Idag paminner
Galarvarvskyrkogarden
om flottans tidigare verksamhet.
Ursprungligen var Sodra Djurgarden en o och dar fanns redan mycket tidigt en naturlig farled fran Stockholm ut i
Ostersjon
, men i mitten av 1700-talet upphorde Sodra Djurgarden att vara en o. Genom
landhojningen
och igenvaxning blev farleden till en smal, obrukbar rannil. Den nuvarande
Djurgardsbrunnskanalen
blev klar 1834 och hade kommit till pa kung
Karl XIV Johans
initiativ.
Pa Sodra Djurgarden avholls tre stora
stockholmsutstallningar
;
Allmanna konst- och industriutstallningen 1897
,
Konstindustriutstallningen 1909
och
Stockholmsutstallningen 1930
.
On Djurgarden har historiskt aven kallats
Valmundson
,
Vadmalson
,
Vallmarson
och
Valdemarson
.
[
14
]
[
15
]
Enligt forfattarna till boken
Stockholms gatunamn
finns det ett flertal tolkningar till namnet, men inget av dem forefaller overtygande.
[
13
]
Waldemarsudde
och
Walmundso
paminner idag om denna namnhistoria. Formodligen var Walmundso namnet pa en
jarnaldersgard
som fanns pa en hojd vid
Sodra Djurgardens
norra sida, strax intill
Rosendalsvagen
.
Fran Stockholms centrum nar man on Djurgarden via
Djurgardsbron
som fortsatter i
Djurgardsvagen
. Omradet pa den sa kallade
Lejonslatten
narmast Djurgardsbron var 1897 platsen for den stora
Allmanna konst- och industriutstallningen
med
Ferdinand Boberg
som utstallningsarkitekt. Fran den tiden finns nagra byggnader bevarade som till exempel
Biologiska museet
,
Villa Lusthusporten
och
Skanska gruvan
. Till denna utstallning var aven en del av
Nordiska museet
fardigstalld. Vid samma sida av Djurgardsvagen finns
Liljevalchs konsthall
fran 1916.
Sommaren 2008 utforde
Historiska museet
arkeologiska utgravningar pa den lilla
konstgjorda on
i Djurgardsbrunnsviken som anlades i samband med Stockholmsutstallningen 1897. Har fanns en mycket omtyckt rekonstruktion av
Helgeandsholmen
i Stockholm pa 1500-talet.
De stora turistmagneterna pa on ar
Skansen
och
Vasamuseet
samt nojesparken
Grona Lund
. Soder om Grona Lund utbreder sig den gamla stadsdelen
Djurgardsstaden
och on
Beckholmen
. Foljer man Djurgardsvagen fran Djurgardsstaden ungefar en dryg kilometer lagre osterut kommer man till halvon,
Prins Eugens Waldemarsudde
med konsthall och konstutstallningar. Ytterligare cirka en kilometer osterut finns
Biskopsudden
med
marina
och restaurang. Har var utstallningsomradet for
Konstindustriutstallningen 1909
, aven den ritad av Boberg, darav finns inga byggnader kvar. Langs strandlinjen osterut foljer ett antal villor, daribland
Villa Ekarne
,
Nedre Manilla
,
Villa Mullberget
och
Tacka udden
. Djurgardson slutar i ost med
Blockhusudden
, pa den finns konstmuseet och konsthallen
Thielska Galleriet
fran 1905. Annu langre osterut ligger ogruppen
Fjaderholmarna
, aven de ingar i Ekoparken.
Norr om
Djurgardsbrunnskanalen
och
Djurgardsbrunnsviken
utbreder sig
Gardet
. Dar finns bland annat flera museer som
Tekniska museet
,
Etnografiska museet
och
Sjohistoriska museet
. Pa omradet vaster om
Kinas ambassad i Stockholm
fanns ytterligare en uppmarksammad utstallning,
Stockholmsutstallningen 1930
, dar
Gunnar Asplund
stod som huvudarkitekt och introducerade
funktionalismen
i Sverige. Landmarket pa Gardet ar det 155 meter hoga TV-tornet
Kaknastornet
som togs i bruk 1967. Foljer man
Djurgardsbrunnsvagen
vasterut kommer man forbi hotell och restaurang
Villa Kallhagen
och sedan till
Diplomatstaden
och
Nobelparken
.
I alfabetisk ordning. For byggnaderna pa Skansen, se
Byggnader och anlaggningar pa Skansen
.
Ar 2017 hade stadsdelen 875 invanare, varav cirka 16,2 procent med
utlandsk bakgrund
.
[
18
]
Panorama over Sodra Djurgarden fran
Fafangan
, april 2010
- ^
Kay G. Englund (2000).
Djurgarden i ord och bild : illustrerad minnes- och handbok, omfattande sodra eller egentliga Djurgarden och narmast belagna omraden pa norra Djurgarden
. Stockholm: Rekolid
- ^
Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159-174
- ^
Bredare definition enligt
Kungliga Djurgardens Forvaltning
, se deras
karta
.
- ^
”Arkiverade kopian”
. Arkiverad fran
originalet
den 15 september 2007
.
https://web.archive.org/web/20070915164306/http://www.sbk.stockholm.se/op/KULT.htm
. Last 21 januari 2009
.
- ^
Det var eventuellt praktiskt i samband med skapandet av
Ekoparken
att dra gransen har, dar bebyggelse och industrier delar av parkomradet.
- ^
Harlen, Hans (1998).
Stockholm fran A till O., del 1, Innerstaden
.
Alvsjo
:
Brannkyrka hembygdsforening
. sid. 97-98.
Libris
2506698
.
ISBN 91-630-6771-4
- ^
Ekoparken - kunglig mark (2004),
ISBN 91 88238 47 4
, s. 31
- ^
Utgren (2004), s. 30
- ^
Brusewitz (1969), s. 109
- ^
Utgren (2004), s. 29
- ^
”Prins Eugens ek”
.
norgig.com
.
http://norgig.com/uj/waldemar/se/index.html
.
- ^
Djurgardsvandringar, sida 71
- ^ [
a
b
]
Stockholms gatunamn, sida 23
- ^
Valdemarson
i
Nordisk familjebok
(andra upplagan, 1921)
- ^
Djurgarden
i
Nordisk familjebok
(andra upplagan, 1907)
- ^ [
a
b
c
d
e
f
g
]
Ombyggnadsar
- ^
Jmf
Diskussion:Sirishov
- ^
”Omradesfakta Djurgarden”
(PDF, 171 kB). Stockholms stad. 2018
.
http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/pdf/12302_SVE.pdf
. Last 29 september 2018
.
- Bjorn Hasselblad (1990).
Djurgardsvandringar pa Norra och Sodra Djurgarden
. Djurgardsdistribution.
ISBN 9789197041805
- Eriksson, Albert (1904).
”En promenad rundt Djurgarden”
.
Boken om Stockholm i ord och bild
: sid. 467-487
.
https://runeberg.org/bokomsto/0470.html
.
Libris
11255621
- Brusewitz
, Gunnar (1969).
Stockholm, staden pa landet
. Stockholm: Wahlstrom & Widstrand.
Libris
1789588
- Jan Martenson
(2007).
Kungliga Djurgarden
. Stockholm:
Wahlstrom & Widstrand
.
ISBN 9789146216018
- Stahre, Nils-Gustaf
;
Fogelstrom, Per Anders
(1986).
Stockholms gatunamn: innerstaden
.
Monografier utgivna av Stockholms stad
(atertryck av del av 1:a upplagan).
Stockholm
:
Liber
/Allmanna forlaget.
Libris
7269073
.
ISBN 91-38-90777-1
- Ekoparken - kunglig mark...
, Lennart Utgren, Gullers Forlag, 2004,
ISBN 91-88238-47-4
- Holm, L & Schantz, P. (red.) 2002.
Nationalstadsparken ? ett experiment i hallbar utveckling. Studier av vardefragor, lagtillampning och utvecklingslinjer
. Forskningsradet for miljo, areella naringar och samhallsbyggande (FORMAS), Stockholm.
- Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? I:
The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000
(Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot.