Djurgarden

	Djurgarden
	Vasamuseet och Nordiska museet . Vasamuseet och Nordiska museet .
Kommun	Stockholm
Kommunomrade	Innerstaden
Stadsdelsomrade	Norra innerstaden
Distrikt	Stockholms Oscars distrikt
Bildad	1933
Antal invanare	826 (2021)
Landareal	290 hektar
Postort	Stockholm

For andra betydelser, se Djurgarden (olika betydelser) .

Djurgarden eller Sodra Djurgarden ^[
1
] ar en o , och en stadsdel i Stockholm , och ar en del av den Kungliga nationalstadsparken ^[
2
]. Under tiden som o har Djurgarden aven hetat Valdemarson .

Djurgarden ar kand for sina manga sevardheter och for sin natur med manga gamla ekar. Stadsbebyggelse finns i den sydvastra delen: Djurgardsstaden och Beckholmen . I ovrigt bestar Djurgarden av parkomraden med ett flertal museer, kulturhistorisk intressanta villor, ambassader och andra institutioner. Bland nuvarande och tidigare invanare marks kungligheter, diplomater, borgarrad, bokforlaggare och bankdirektorer. En stor del av on Djurgarden upptas av friluftsmuseet Skansen och nojesparken Grona Lund .

Ibland raknas till Sodra Djurgarden aven den sodra halften av parkomradet Kungliga Djurgarden , inklusive gronomradena pa Gardet och Fjaderholmarna . ^[
3
]

Sodra Djurgarden har utnamnts till riksintresse for kulturmiljovarden ^[
4
].

Geografi och natur [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt ”Stockholms registerkarta” fran 1983 utgiven av stadsmatningsavdelningen vid Stockholms stadsbyggnadskontor gar gransen mellan Sodra och Norra Djurgarden mitt i Djurgardsbrunnsviken respektive Djurgardsbrunnskanalen . Ladugardsgardet har exempelvis den officiella fastighetsbeteckningen Norra Djurgarden 1:1,7 .

Kungliga Djurgardens Forvaltning har en annan definition: Enligt deras kartor och skyltar inkluderar Sodra Djurgarden aven Ladugardsgardet anda upp till Lindarangsvagen . ^[
5
]

Den nuvarande stadsdelen bildades 1926, innan dess utgjorde Djurgardsstaden en egen stadsdel. 1934 inforlivades grannstadsdelen Beckholmen med Djurgarden. I det tidigare rotesystemet, avskaffat 1926, ingick bade Djurgarden och Ladugardsgardet i Narvaroten.

Stockholms stadsdel Djurgarden omfattar on Djurgarden, on Beckholmen , en namnlos o i Djurgardsbrunnsviken samt de omkringliggande vattnen.

Djurgarden gransar till Skeppsholmen i Saltsjon och Ladugardslandsviken , till Ostermalm i Ladugardslandsviken och Djurgardsbrunnsviken , till Gardet i Djurgardsbrunnsviken - Djurgardsbrunnskanalen - Lilla Vartan - Saltsjon , till Lidingo kommun strax oster om Blockhusudden , till Sodermalm i Saltsjon samt till Danviken , Finnboda och Kvarnholmen i Nacka kommun i Saltsjon ^[
6
]

Ytan uppgar till 279 hektar land och 183 hektar vatten. Strandlinjen ar 10 200 meter , och stranden nas fran i stort sett hela on, utom vid Djurgardsstaden och Beckholmen. Den hogsta platsen ar Skansenberget , som finns inom friluftsmuseet Skansen . Bergets hogsta punkt ligger 46 meter over havet. Norr om villa Listonhill utbreder sig Sveriges nordligaste bestand av bok , som planterades pa 1820-talet genom Israel af Stroms initiativ (se Djurgardens bokskog ). ^[
7
]

Djurgardens ekar [ redigera | redigera wikitext ]

Djurgarden forknippas garna med sina grova ekar, ursprungligen avsedda till skeppsbyggnadsvike for svenska marinen . Av de 8221 trad som raknades ar 1808 stamplades 888 stycken for avverkning. Hur manga som verkligen falldes ar okand men sakert ar att ett stort antal av de grovsta ekarna sparades och 34 000 nyplanterades 1830 genom Israel af Stroms forsorg. ^[
8
]

Pa 1920-talet upprattade botanisten Rutger Sernander en numrerad lista over Djurgardens ekar med en omkrets av minst fem meter (matt 1,5 meter over marken). Nummer 51 tilldelades den omtalade TV-eken som falldes i november 2011 trots omfattande protester. Aldern pa dessa femmetersekar uppskattas till cirka 400 ar. ^[
9
] Da fanns 83 ekar som uppfyllde villkoren, pa 1970-talet fanns ett 70-tal kvar, men fortfarande idag har Djurgarden norra Europas storsta bestand av gammelekar. ^[
10
]

En av dessa jattar ar Prins Eugens ek i parken norr om Prins Eugens Waldemarsudde . Den anses vara den storsta levande eken pa Djurgarden. Eken var ursprungligen trestammig. Idag (2006) ar Prins Eugens ek 21 meter hog. Stammen har ett omkrets av 920 centimeter och en volym pa 45 kubikmeter. Aldern uppskattas till mellan 300 och 400 ar. ^[
11
] Enligt vissa kallor till och med 1 000 ar. ^[
12
]

Bland andra kanda djurgardsekar kan namnas Kungseken vid Manillaskolan och Bellmanseken utanfor Hasselbacken . Under den senare lar Carl Michael Bellman har suttit och skrivit sin Fredmans epistel 25 . Ytterligare en intressant ek finns intill Karl XI:s fiskarstuga pa Norra Djurgarden . Den kallas Fiskartorpseken eller Karl XI:s ek och har delvis vaxt in i stugans fasad och takfot.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

De tidigaste sparen av mansklig verksamhet pa Djurgarden gar tillbaka till jarnaldern . Ett gravfalt , Walmundson , bestaende av atta synliga gravhogar fran yngre jarnaldern (550?1100 e.Kr.) ar de konkreta tecknen for att det antagligen har funnits aven en gard har. Ons aldsta kanda namn var Walmunzø (1286), Walmundzø (1288) respektive Walmalssoo (1516). Under 1600-talet kallades on vanligtvis Waldemarson.

Bakgrunden till ons nuvarande namn ar den djurgard som Johan III inrattade pa ons nordvastra udde ar 1579. I denna djurpark fanns renar , algar och hjortar . ^[
13
] Pa Gustav III :s tid forandrades Djurgarden mer till en folklig forlustelsepark och nagra utlandska diplomater fick bygga exklusiva villor pa exklusiva tomter, som Liston Hill och Nedre Manilla . Pa 1820-talet upplevde on en kunglig epok, nar Karl XIV Johan anlade lustslottet Rosendal .

Ar 1646 tog Drottning Kristina initiativet att inratta ett sjukhus och bostader for sjoman pa ons sydvastra udde. Den forsta bebyggelsen bestod av fjorton sma hus som fungerade som sjukstugor for batsman. Det var borjan till en egen liten stadsdel pa on; Djurgardsstaden . Stadsdelen fungerade senare som bostader at arbetarna vid Djurgardsvarvet . Varvet borjade sin verksamhet 1735 och byggde fartyg fram till 1979. I samband med Allmanna konst- och industriutstallningen 1897 foreslogs att man skulle riva alla de ”oansenliga trakakar, af vilka endast ett par fran Bellmans dagar ager nagon kulturhistorisk markvardighet” . Dessbattre forverkligades inte forslaget och idag upplevs Djurgardsstaden som en idyll som huvudsakligen bestar av trahusbebyggelse fran 1700-talet.

Pa ons nordvastra del 1722 upplat Kungl. Maj:t ett landomrade at flottan , som kallades Galarvarvet . Efter venetiansk forebild skulle skargardsflottans galarer forvaras uppdragna pa land i speciella skjul. Ett trettiotal galarskjul uppfordes och pa 1870-talet utokades verksamheten med en stor torrdocka (som idag innehaller Vasamuseet ). 1945 hade Galarvarvet 1 280 anstallda, 1969 flyttades verksamheten till Musko , skjulen revs och omradet forvandlades till park. Idag paminner Galarvarvskyrkogarden om flottans tidigare verksamhet.

Ursprungligen var Sodra Djurgarden en o och dar fanns redan mycket tidigt en naturlig farled fran Stockholm ut i Ostersjon , men i mitten av 1700-talet upphorde Sodra Djurgarden att vara en o. Genom landhojningen och igenvaxning blev farleden till en smal, obrukbar rannil. Den nuvarande Djurgardsbrunnskanalen blev klar 1834 och hade kommit till pa kung Karl XIV Johans initiativ.

Pa Sodra Djurgarden avholls tre stora stockholmsutstallningar ; Allmanna konst- och industriutstallningen 1897 , Konstindustriutstallningen 1909 och Stockholmsutstallningen 1930 .

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

On Djurgarden har historiskt aven kallats Valmundson , Vadmalson , Vallmarson och Valdemarson . ^[
14
]^[
15
] Enligt forfattarna till boken Stockholms gatunamn finns det ett flertal tolkningar till namnet, men inget av dem forefaller overtygande. ^[
13
]

Waldemarsudde och Walmundso paminner idag om denna namnhistoria. Formodligen var Walmundso namnet pa en jarnaldersgard som fanns pa en hojd vid Sodra Djurgardens norra sida, strax intill Rosendalsvagen .

Beskrivning [ redigera | redigera wikitext ]

Fran Stockholms centrum nar man on Djurgarden via Djurgardsbron som fortsatter i Djurgardsvagen . Omradet pa den sa kallade Lejonslatten narmast Djurgardsbron var 1897 platsen for den stora Allmanna konst- och industriutstallningen med Ferdinand Boberg som utstallningsarkitekt. Fran den tiden finns nagra byggnader bevarade som till exempel Biologiska museet , Villa Lusthusporten och Skanska gruvan . Till denna utstallning var aven en del av Nordiska museet fardigstalld. Vid samma sida av Djurgardsvagen finns Liljevalchs konsthall fran 1916.

Sommaren 2008 utforde Historiska museet arkeologiska utgravningar pa den lilla konstgjorda on i Djurgardsbrunnsviken som anlades i samband med Stockholmsutstallningen 1897. Har fanns en mycket omtyckt rekonstruktion av Helgeandsholmen i Stockholm pa 1500-talet.

De stora turistmagneterna pa on ar Skansen och Vasamuseet samt nojesparken Grona Lund . Soder om Grona Lund utbreder sig den gamla stadsdelen Djurgardsstaden och on Beckholmen . Foljer man Djurgardsvagen fran Djurgardsstaden ungefar en dryg kilometer lagre osterut kommer man till halvon, Prins Eugens Waldemarsudde med konsthall och konstutstallningar. Ytterligare cirka en kilometer osterut finns Biskopsudden med marina och restaurang. Har var utstallningsomradet for Konstindustriutstallningen 1909 , aven den ritad av Boberg, darav finns inga byggnader kvar. Langs strandlinjen osterut foljer ett antal villor, daribland Villa Ekarne , Nedre Manilla , Villa Mullberget och Tacka udden . Djurgardson slutar i ost med Blockhusudden , pa den finns konstmuseet och konsthallen Thielska Galleriet fran 1905. Annu langre osterut ligger ogruppen Fjaderholmarna , aven de ingar i Ekoparken.

Norr om Djurgardsbrunnskanalen och Djurgardsbrunnsviken utbreder sig Gardet . Dar finns bland annat flera museer som Tekniska museet , Etnografiska museet och Sjohistoriska museet . Pa omradet vaster om Kinas ambassad i Stockholm fanns ytterligare en uppmarksammad utstallning, Stockholmsutstallningen 1930 , dar Gunnar Asplund stod som huvudarkitekt och introducerade funktionalismen i Sverige. Landmarket pa Gardet ar det 155 meter hoga TV-tornet Kaknastornet som togs i bruk 1967. Foljer man Djurgardsbrunnsvagen vasterut kommer man forbi hotell och restaurang Villa Kallhagen och sedan till Diplomatstaden och Nobelparken .

Byggnader i urval [ redigera | redigera wikitext ]

I alfabetisk ordning. For byggnaderna pa Skansen, se Byggnader och anlaggningar pa Skansen .

Fastighet	Byggar	Arkitekt	Byggherre	Fastighetsagare / anvandning
Alnas	1787, ombyggt 1905	Torben Grut	Carl Gottfried Kusel	Privatbostad
Abbamuseet	2013	Johan Celsing	Parks & Resorts Scandinavia	Swedish Music Hall of Fame
Bergabo	1906	Ferdinand Boberg	Oscar von Heidenstam	Privatbostad
Bergsgarden	1906	Ferdinand Boberg	Anna Strom	Svenska Akademien (?)
Bergsjolund	1770-tal	?	Isac Kierman	Privatbostad
Biologiska museet	1893	Agi Lindegren	Gustaf Kolthoff	Stiftelsen Skansen
Bystroms villa	1905 ^[ 16 ]	Ferdinand Boberg	Prins Carl	Spaniens ambassad
Djurgardens besokscentrum	2013	Ettelva Arkitekter	Kungliga Djurgardsforvaltningen	Informationspaviljong
Djurgardsstationen	1906	Ferdinand Boberg	Stockholms elektricitetsverk	Skansen
Drottningens paviljong	1818	Fredrik August Lidstromer	Kronan	Privatbostad
Eolslund	1867	?	A.E. Sjoberg	Privatbostad
Ekarne	1907	Ragnar Ostberg	Torsten Laurin	Tysklands ambassad
Ekudden	1900 ^[ 16 ]	Gustaf Wickman	Jean Bolinder	Verner Amell
Fjeldstuen	1835	Fredrik Blom	Frederik Due	Privatbostad med fem lagenheter
Fridhem	1830-1862	Fredrik Blom	S.F. Sawe	Privatbostad
Godthem	1874	?	Carl Johan Uddman	Restaurang Villa Godthem
Grondal	1820-tal	?	Johan Ulrich	Privatbostad
Johansdal	1881	?	Johan Backstrom	Privatbostad
Jagarbacken	1906	Gustaf Ameen	Gosta Huselius	Privatbostad
Jagarhyddan	1897	Fredrik Lilljekvist	Konungens jaktklubb	Bo Andren
Kvikkjokk	1860	Theodor Anckarsvard	Per Henrik Malmsten	Privatbostad
Listonhill	1790	Fredrik Magnus Piper	Robert Liston	Privatbostad
Lusthusporten	1900 ^[ 16 ]	Carl Moller	Hjalmar Wicander	Nordiska museet
Mariehill	1904 ^[ 16 ]	Isak Gustaf Clason	Richard Akerman	Bostadsrattsforening
Mullberget	1909 ^[ 16 ]	Ragnar Ostberg	Yngve Larsson	Rune Barneus
Nedre Manilla	1909 ^[ 16 ]	Ragnar Ostberg	Karl-Otto Bonnier	Carl-Johan Bonnier
Nordiska museet	1907	Isak Gustaf Clason	Artur Hazelius	Stiftelsen Nordiska museet
Novilla	1833	Fredrik Blom	?	Skansen
Oakhill	1910	Ferdinand Boberg	Prins Wilhelm	Italiens ambassad
Parkudden	1899	Ferdinand Boberg	Prins Carl	Kungliga Hovstaterna
Pontinska villan	1736 (revs 1897)	okand	Djurgardsinspektorn Stenberg	-
Rosendals slott	1827	Fredrik Blom	Karl XIV Johan	Kungliga Hovstaterna (?)
Rosenhill	1892	?	Gustav von Hofsten	Brann ner 2008, ateruppbyggd 2010
Sirishov	1873 ^[ 16 ]	Ernst Jacobsson	A O Wallenberg	Sofie Gyllang ^[ 17 ]
Solbacken	1930	Ragnar Hjorth	Gunnar Rooth	Prins Carl Philip (dock hade prinsessan Lilian nyttjanderatt till sin dod 2013)
Solhem	1874	Ernst Jacobsson	Lorentz Dietrichson	Privatbostad
Sunnanlid	1905	Torben Grut	Torben Grut	Jonas Bonnier
Villa Thiel	1905	Ferdinand Boberg	Ernest Thiel	Thielska galleriet
Tacka udden	1866	Broderna Kumlien	Fredrik Cederlund	Investor
Waldemarsudde	1905	Ferdinand Boberg	Prins Eugen	Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
Weylandtska villan	1833 och 1911	Immanuel Nobel den yngre och Rudolf Arborelius	Reinhold Henrik Weylandt	Privat flerfamiljsvilla
Vintra	1903 (bild fran tiden)	Ferdinand Boberg	Ferdinand & Anna Boberg	Ombyggd 1925