Dicksonska folkbiblioteket
ar ett hus pa
Sodra Allegatan
4 i stadsdelen
Haga
i
Goteborg
.
[
1
]
Fran 1902 fram till 1973 var huset kant som
Dicksonska folkbiblioteket
. Folkbiblioteket overtogs 1950 av
Goteborgs stad
.
[
2
]
Fran 1973 ar huset aven kant som
Allegarden
. Huset ags och forvaltas sedan 1991 av
Higab
.
[
3
]
Det
byggnadsminnesforklarades
den 21 april 2011.
[
4
]
Huset har arkitektur- och byggnadshistoriska varden genom de tidstypiska stilinfluenserna med gedigna och valarbetade material. Byggnaden ar en av Goteborgs mest framtradande karaktarsbyggnader, som ritats av arkitekten
Hans Hedlund
. Huset ar ett vasentligt inslag i Hagas stadsbild och har trots olika verksamheter under aren varit en viktig kulturell samlingspunkt for Hagaborna.
Dicksonska folkbiblioteket, 1923.
Ar 1847 lat "styrelsen for arbetarbostader i Goteborg" bygga en grupp sma trahus med enkla bostader pa platsen dar nu biblioteket ligger. 1878 togs de over av Dicksonska Stiftelsen och revs 1895 for att ge plats at tva friliggande stenhus, Dicksonska folkbiblioteket och ett bostadshus. Folkbiblioteket uppfordes med hjalp av donationsmedel fran stiftelsen.
Den 30 december
1861
invigde
domprosten
Peter Wieselgren
Goteborgs forsta
folkbibliotek
,
Goteborgs Stads FolkBibliothek
, instiftat av
brukspatronen
James Dickson
den 15 maj samma ar och inrattat i en lagenhet pa Haga Ostergata 5
[
5
]
i ett av den
Dicksonska stiftelsens
hus
[
6
]
i stadsdelen
Haga
. Placeringen var medveten, da Haga var kant som en
arbetarstadsdel
. Dickson ville ge "de hart slitande arbetarna" gratis noje pa detta satt. Verksamheten kom igang 2 januari 1862 med en boksamling pa 1 138
band
. Har fanns tva avdelningar, en for utlaning och en for lasning pa plats. Dickson finansierade lopande bokinkop, och vid dennes dod i juli 1873 uppgick bokbestandet till cirka 3 000 band.
[
7
]
Ar
1897
hade lokalerna blivit for tranga, och i stallet flyttade man den 18 oktober 1897 till ett, av stiftelsen nybyggt hus pa Sodra Allegatan 4 (nuvarande Allegarden), dar det egentliga forsta folkbiblioteket i
Skandinavien
inrattades. I donationsbestamningarna stod det att "Biblioteket skall vara tillgangligt for hvarje person som onskar deraf sig begagna, samt att, da dess inrattande egentligen afsett arbetarklassens och de mindre bemedlades nytta och noje, ingen avgift, vare sig for lasning eller for bockernas utlanande, far under nagon forevandning affodras, utan skall bibliotekets begagnande vara afgiftsfritt".
Arkitekt
Hans Hedlund
ritade huset och byggnadsfirman Ullgren & Friman byggde det. Byggnaden ar influerad av 1890-talets medeltidsromantiska ideal. Huset har tva vaningar samt vind och kallare. I bottenvaningen fanns bland annat lasesalar, tidskriftsrum och en sarskild lasesal for kvinnor. Via en trappa i tornet kom man till andra vaningen dar bostader for forestandarinnan och vaktmastaren var inrymda. Kallarvaningen har en stenfot i gra granit och ar rikligt detaljerad med en gra rodlatta granitstenar och kalkstensdetaljer. Fasaden ar kladd med polykromt gulbrunt
forblandertegel
. Huvudingangen ar omsorgsfullt utformad med exklusiv kalkstensdekor och ett rikt utsmyckat entreparti i tra. Manga fonster ar ursprungliga och har en tidstypisk smarutig indelning overst.
Biblioteksreglerna var nagot annorlunda da jamfort med nu. Lasesalen var endast oppen for man och dar skulle vara tyst och lugnt. I tidningssalen var tidningarna ordentlig monterade i lasepulpeter. For boklan gavs foljande instruktion: Behandla boken varsamt, den ar en god van till Dig, den erbjuder Dig forstroelse och kunskap. Darfor bor du ej taga i en bok med smutsiga hander, ej blota pa fingrarna da du vander bladen, ej stodja armarna eller rocken mot bokens kant, ej skriva eller rita i den, ej peka med fingrar pa bilderna, ej gora vikningar i bladens horn, ej vika boken ut och in, aldrig lagga en penna eller annat foremal mellan bokens blad, ty nar Du slar igen den brackes ryggen.
Den 11 december 1924 avtacktes en staty av
Ellen Key
i samband med hennes 75-arsdag, skankt till Dicksonska folkbiblioteket av
Arbetarnas bildningsforbund
. Statyn var utford av bildhuggarinnan
Sigrid Fridman
.
[
8
]
Pa 1930-talet byggdes bibliotekslokalerna om efter ritningar av
Hans Hedlunds
son
Bjorner Hedlund
. Bostadslagenheterna och vinden inreddes som arbetsrum och bokmagasin. Ovanpa tidningssalen byggdes en ny vaning och en lasesal for barn inreddes.
- Se aven
Hagahuset, Goteborg
I 70 ar var Dicksonska Folkbiblioteket huvudbibliotek i Goteborg. Ar
1967
flyttade biblioteksverksamheten till det da nybyggda
stadsbiblioteket
vid
Gotaplatsen
. Socialforvaltningen tog da over huset och startade aktivitetshus for ungdomar. Ar 1970 oppnade det sa kallade
Hagahuset
- ett
allaktivitetshus
och centrum for Goteborgs progressiva musikrorelse. Motsattningar mellan politiker och ungdomarna i huset, ledde till att huset stangdes. Huset ockuperades darefter av ungdomarna som kravde att det skulle oppna igen. Ockupationerna avloste varandra, och i november 1972 stormade polisen huset.
Sedan 1973 ar huset kant som
Allegarden
och ar dagtid ett aktivitetshus for pensionarer. Pa kvallar ar det ett forenings- och aktivitetshus for alla.
TV-serien Sally
1999 om en forvirrad bibliotekarie spelades in i huset.
- ^
Dicksonska folkbiblioteket
, karta fran
Lantmateriet
.
- ^
Nationalencyklopedin
, band 4 (1990), sid. 561, artikeln
Dicksonska folkbiblioteket
.
- ^
"Allegarden",
Higab
.
- ^
"Dicksonska folkbiblioteket",
Byggnadsminne,
Riksantikvarieambetet
.
- ^
Fullbokat - Folkbibliotekens historia i Goteborg 1862-1997
, Ingrid Atlestam, Madeleine Bergmark, Eva Halasz, Goteborgs Stadsbibliotek, Centraltryckeriet, Boras 1997
ISBN 91-630-5481-7
, s. 44-45
- ^
Kronologiska anteckningar om viktigare handelser i Goteborg 1619-1982
, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothen, Elof Lindalv, utgiven av
Goteborgs hembygdsforbund
1982, s. 56
- ^
Katalog ofver Goteborgs stads Folkbiblioteks Boksamling
, [I], Walfrid Hjertberg, Goteborg 1892 s. X
- ^
Hvar 8 dag : illustreradt magasin
, 26:e argangen [5 oktober 1924 - 27 september 1925], D F Bonnier, Goteborg 1925, s. 181
-
100 utmarkta hus i Goteborg.
. [Arkitekten och staden] ; [3]. Goteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Goteborgs stadsmuseum i samarbete med Goteborgs-posten. 2001. sid. 162-163.
Libris
8379794
.
ISBN 91-85488-54-2
- Goteborgarnas hus
, Varierande forfattare, Higabgruppen, Goteborg 1996
ISBN 91-630-4947-3
, s. 264-289.
- Hammarskiold, Hans; Linde Bjur Gunilla, Larn Viveca (1996).
Fasader i Goteborg: hus fran industrialismens genombrott till sekelskiftet
. Stockholm: Gedin. sid. 83-85.
Libris
7677346
.
ISBN 91-7964-195-4
- Bjorkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016).
Hus, manniskor, minnen
. Skrifter utgivna av Bohuslans museum och Bohuslans hembygdsforbund, 0280-4174 ; nr 93. Goteborg: Lansstyrelsen i Vastra Gotalands lan. sid. 231-233.
Libris
19352952
.
ISBN 9789176862742
Byggnadsminnen i Goteborgs kommun
|
---|
| | |
Ovriga staden -
Mellanstaden
|
---|
| Annedal
,
Bo
,
Garda
,
Heden
,
Kommendantsangen
,
Kungsladugard
,
Kalltorp
,
Lorensberg
,
Majorna
,
Masthugget
,
Olivedal
,
Stigberget
,
Vasastaden
| |
| |
Ytterstaden
och skargarden
|
---|
| Askim
,
Backa
,
Biskopsgarden
,
Hjallbo
,
Kalleback
,
Kviberg
,
Lindholmen
,
Nya Varvet
,
Sannegarden
,
Stora Kanso
,
Tuve
,
Vinga fyr
,
Alvsborg
| |
|
|