Delfi

Den har artikeln handlar om staden Delfi. For andra betydelser, se Delphi .

Delfi , ( grekiska Δελφο? Delphoi , latin Delphi ) ar bade en modern och en forngrekisk stad i prefekturen Fokis i Grekland . Dess stora betydelse harrorde under antiken fran det beromda orakel som fanns i stadens Apollontempel. Det arkeologiska omradet i Delfi blev 1987 uppsatt pa Unescos varldsarvslista .

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Delfi ar belaget vid sodra foten av berget Parnassos , nara den at muserna helgade kallan Kastalia och floden Pleistos . Omradet runt Delfi ar mycket vackert, och ligger pa 500 meters hojd vid foten av Parnassos, som ar over 2 500 meter hogt. I Delfi finns det svala kallor, statliga trad och vackra blommor, och man ser bort till en av Medelhavets vikar nagra kilometer ner i dalen. Mitt i staden ligger Apollons tempel , som ar byggt over en underjordisk kalla som spyr ut svavelhaltiga gaser, vilka ska ha inspirerat oraklet till sina spadomar.

Oraklet i Delfi [ redigera | redigera wikitext ]

Oraklet sags ursprungligen ha tillhort Gaia (jordgudinnan). Fran henne overgick det forst till Themis och slutligen till Apollon . Att templet gick over till Apollon sattes i forbindelse med dodandet av draken Python, varifran man aven harledde det aldre namnet Pytho , under vilket orten redan i de homeriska sangerna prisas for sitt orakeltempel, som var valsignat med rika skatter. Sedan detta urgamla tempel brunnit ned ar 548 f.Kr. insamlades fran hela Grekland bidrag till dess ateruppbyggande, vilket for ett pris av 300 talenter overtogs av alkmaioniderna , som fordrivits fran Aten . Av dem utfordes ateruppbyggnaden pa ett annu praktfullare och kostsammare satt an ackordet foreskrev. Det nya templet smyckades sedermera av attiska konstnarer med harliga bildverk. I dess forsal ( pronaos ) tankte tankesprak pa herklules av Greklands sju vise . I den innersta helgedomen ( adyton ) oppnade sig den orakelgivande jordramnan, och dar befann sig aven den s.k. "jordnaveln" ( omfalos ), ett kagelformigt marmorblock som betecknade Delfi sasom jordens medelpunkt.

Det delfiska oraklet forestods av ett talrikt och val organiserat prasterskap, vilket som sitt verktyg anvande den s.k. Pythia , Apollons prastinna. Nar oraklet skulle radfragas, fordes Pythia, efter forberedande offer och reningsceremonier, in i tempelcellan, dar hon tog plats pa en trefot over jordramnan. Under inflytande av de uppstigande giftiga angorna rakade hon i ett krampaktigt extatiskt tillstand och utstotte osammanhangande ord. Dessa sattes darefter av prasterna samman, i episkt versmatt, till svar, som oftast var dunkla och mangtydiga. Ett av de mer beromda exemplen pa detta ar nar den lydiske kungen Krosus fragade oraklet hur det skulle ga for honom i kriget mot Persien . Oraklet svarade att om Krosus korsade floden Halys skulle ett stort rike ga under. Krosus tog det som ett gott tecken och korsade floden, varpa hans rike gick under. I en senare tid gavs dock orakelsvaren merendels pa prosa.

Till en borjan lar orakelsvar ha meddelats endast en gang om aret, pa sjunde dagen av varmanaden "Bysios", men sedermera under en viss tid varje manad. De manga orakelsokande medforde naturligtvis rika skanker, och darigenom hopades smaningom omatliga skatter. Genom vidstrackta forbindelser och ett klokt aktgivande pa tidens tecken kunde prasterna ofta meddela valgrundade rad och forutsagelser med avseende pa krigsforetag, koloniers anlaggande och andra politiska angelagenheter. De forstod ocksa ganska val konsten att utsprida orakelsvar efter viktiga tilldragelser, for att ge sken av att ha forutsagt vad som skulle intraffa (s.k. oracula ex eventu ). Oraklets inflytande var under den aldre tiden synnerligen stort inom hela den grekiska varlden; framfor allt lade spartanerna , som var ivriga Apollondyrkare, stor vikt pa att sta i gott forhallande till det och att i alla sina foretag lata leda sig av dess rost. Aven frammande furstar och stater sokte ofta rad hos den delfiske guden. Smaningom forlorade dock oraklet sitt anseende, dels till foljd av stigande upplysning, dels aven darfor att prasterna genom uppenbar partiskhet och besticklighet adrog sig allmant misstroende, sa att till exempel Cicero kunde beteckna de orakelsvar som utgick fran Delfi som i hogsta grad foraktliga. Under den romerska kejsartiden hojde sig oraklet ater nagot i anseende; men det radfragades mestadels endast rorande obetydliga privata angelagenheter. I kyrkofadernas skrifter angrips det med stor bitterhet sasom en av hedendomens fastepunkter.

Politik och historia [ redigera | redigera wikitext ]

I Delfi holl det amfiktyoniska forbundet den ena av sina tva arliga sammankomster, och skyddandet av det delfiska templet var ett av dess viktigaste aligganden. Under dess ledning stod aven de pythiska spelen , som vart fjarde ar firades till Apollons ara.

I politiskt hanseende var Delfi under aldre tider beroende av den narbelagna staden Krisa , i vars hamn, Kirrha , de sjoledes ankommande delfiska pilgrimerna brukade landstiga. Men de utpressningar, som Krisas invanare tillat sig mot dessa pilgrimer, foranledde det av amfiktyonerna anstiftade "heliga kriget" (596-586 f.Kr.), vilket slutade med Krisas fullstandiga forstoring. Stadens omrade, det s.k. krisaiska faltet, helgades at Apollon, och dess anvandning till profana andamal belades med strangt straff. Med spartanernas bitrade frigjorde sig delfierna ar 448 f.Kr. aven fran det fokiska stadsforbundet. Visserligen blev de kort efterat av atenarna, genom det s. k. "andra heliga kriget", tvungna att aterintrada i sitt gamla forhallande till de fokiska staderna, men genom Nikiasfreden ar 421 f.Kr. erkande aven Aten Delfi sasom en oberoende stat. Under det "tredje heliga kriget" (357-346 f.Kr.) satte sig fokierna i besittning av de rika tempelskatterna och befaste sig i den forut oppna staden. Genom Filip II av Makedoniens inblandning blev de likval slutligen besegrade och skoningslost straffade. Sedermera bibeholl Delfi, atminstone till det yttre, sin sjalvstandighet anda till det romerska kejsarrikets sista dagar. Under det mithridatiska kriget plundrades templet av Sulla . Av den nastan ooverskadliga mangd plastiska konstverk som under arhundraden samlats i Delfi fordes en betydlig del till Rom av Nero . Senare kejsare foljde exemplet, i synnerhet Konstantin ^{[
fortydliga
]}, for smyckandet av den nya huvudstaden Konstantinopel .

Stadsplan [ redigera | redigera wikitext ]

Av fornlamningar kan man i Delfi annu skonja rester av det stora Apollontemplet och den omgivande inhagnaden ( peribolos ) samt atskilliga andra byggnader. Den av namnda inhagnad omslutna helgedomsplatsen ( temenos ) bildade en nagot avlang och oregelbunden fyrkant, med storsta utstrackning (nara 200 meter) i norr och soder. Tilltrade lamnades genom fem portar pa vardera langsidan. Fran huvudporten i sydostra hornet forde den heliga processionsvagen i sicksack genom den kuperade och starkt stigande terrangen upp till Apollontemplet i omradets mitt. Vagen omgavs pa bada sidor av en mangd bildstoder och bildgrupper samt sma tempelliknande byggnader, till stor del utgorande s.k. skattkammare ( thesauroi ), som tillhorde de sarskilda grekiska staterna, vilka dar forvarade de dyrbarheter de forarade den delfiske guden. I tempelomradets norra del aterfinns den heliga kallan Kassotis, vars vatten anvandes vid religionsceremonierna. Omradets nordvastra horn intas av en teater. Utanfor omradet lag i nordvast ett stadion och i sydost ett gymnasion.

Lamningar och utgravningar [ redigera | redigera wikitext ]

Delfis fornlamningar, betraffande vilka den forngrekiske resebeskrivaren Pausanias utforliga skildring ger en god ledning, har lange tilldragit sig arkeologernas uppmarksamhet, och utgravningar har utforts vid ett flertal tillfallen.

Under medeltiden , Delphi upptacktes av Ciriaco av Ancona (1436) ^[
1
].

Ar 1891 beviljade omsider den franska staten medel till en fullstandig utgravning av platsen, under ledning av Theophile Homolle , forestandaren for Frankrikes arkeologiska skola i Aten. Foljande ar kunde arbetet ta sin borjan, sedan man forst mast flytta den betydande nygrekiska byn Kastri , som uppforts pa sjalva tempelomradet. Arbetet avslutades forst 1901. Dessa gravningar har, forutom faststallandet av Delfis topografi, gett en synnerligen rik skord av byggnadsrester, plastiska konstverk och framfor allt en oerhord massa inskrifter, som har stor betydelse for Delfis och hela Greklands historia. Fynden bevaras i ett 1903 oppnat museum, som i sina sex rum bland annat rymmer rester av bildverket i Apollontemplets bagge gavelfalt, av atenarnas skattkammare och metoper med amasonstrider fran ett runt doriskt tempel.

Galleri [ redigera | redigera wikitext ]

Apollontemplet.
"Jordens navel" eller omfalos fanns i Delfi, numera befinner den sig i det arkeologiska museet.
Arkaisk skulptur i Delfis arkeologiska museum . Den ar utford i kryselefantin och tros forestalla guden Apollon .