Ordet debatt kommer fran franskans
de-
'av, fran' och
battre
'kampa', och betyder sla sonder (motstandarens argument).
En debatt kan vara i ett
politiskt
sammanhang dar man som individ diskuterar om olika asikter pa fragor genom ett mer informellt satt, eller dar tva eller fler debattorer (
politiker
) for debatt om samhallsfragor, oftast forekommer dessa debatter pa tv, radio, tidning eller annan media. Dessa forekommer framst i stater med
demokrati
och
yttrandefrihet
.
[
1
]
[
2
]
Under
1920-talet
och
1930-talet
utvecklades debatten genom
radio
, under
1950-talet
och
1960-talet
genom
TV
. Under
1990-talet
blev det allt vanligare att ha med icke-beromda personer i debattprogrammen. Mot slutet av 1990-talet och
2000-talets forsta decennium
blev
Internet
ett vanligare debattforum.
Tre ofta sammanblandade ord:
debatt
,
diskussion
och
dialog
. I en debatt har varje part en
agenda
som drivkraft. I en diskussion eller dialog kan det i stallet vara sokandet efter
kunskap
eller
konsensus
som ar malet.
[
kalla behovs
]
En kulturdebatt ar en offentlig debatt som fors mellan intellektuella i medierna, foretradesvis pa tidningarnas kultur- och debattsidor, men ocksa i
etermedierna
. Kulturdebatter inleds ofta med ett provocerande inlagg eller ett utspel i medierna som sedan leder till fler inlagg.
Traditionellt ar det
kronikorer
,
forfattare
,
journalister
,
kulturarbetare
och
akademiker
som deltar i kulturdebatter men pa senare ar har aven
bloggare
fatt en allt storre betydelse.
Inom saval
partipolitik
som samhallet i ovrigt har det under alla tider forekommit debatt,
polemik
och
opinionsbildning
via bland annat
massmedia
, genom
marknadsforing
,
lobbying
och olika slags
kampanjer
och
demonstrationer
. Aven i var tid bedrivs en omfattande
samhallsdebatt
i olika fragor via till exempel tidningars
ledarsidor
och
debattsidor
, inte sallan av mer eller mindre heltidsverksamma
samhallsdebattorer
. Dessa kan ofta vara
journalister
,
forfattare
eller fore detta aktiva
politiker
, som har gjort sig kanda att foretrada olika
ideologier
,
intresseorganisationer
,
tankesmedjor
eller
branscher
. Inte sallan kan dessa numera forsorja sig pa detta genom att foretrada verksamheters intressen, leda
seminarier
,
forelasningar
eller delta som inbjudna i offentliga debattpaneler vid kongresser,
massor
och andra evenemang. Nagra valkanda exempel pa svenska samhallsdebattorer ar:
Jan Myrdal
,
Jan Guillou
,
Maria Wetterstrand
,
Johan Norberg
,
Dilsa Demirbag-Sten
,
Kurdo Baksi
,
Anna Wahlgren
.
Gransande till detta ar professionella
lobbyister
eller ? genom historien vanliga ?
intrigorer
och
manipulatorer
avlonade av olika maktiga intressenter att pa olika satt forma andra parter eller den
allmanna opinionen
att utveckla valvilja eller motvilja till olika intresseparter, det vill saga bedriva olika former av oppen eller dold
propaganda
.
En
debattpanel
ar en tillfalligt sammansatt grupp av manniskor, som i en offentlig debatt ? i tv/radio eller i samband med nagot evenemang ? foretrader olika intressen och synsatt for att klargora olika standpunkter i speciella debattfragor.
Retorik
|
---|
| Genrer
| |
| | Termer
| | | Retoriker
| Antiken
| | | Medel- och tidigmodern tid
| | | Modern tid
| |
| | Verk
| | | Analys
| | | Historia
| | | Se aven
| |
|