Dagsljus ar det ljus som finns naturligt under den ljusa delen av dygnet . Det har sitt ursprung fran solen , och kan besta av direkt stralning, refraktion och reflektion . Dagsljuset har ett kontinuerligt spektrum , vilket innebar att det innehaller elektromagnetisk stralning av alla vaglangder inklusive osynlig ultraviolett och infrarod stralning.

Dagsljus kannetecknas av stora variationer over dygnet och aret och varierar aven mer tillfalligt beroende pa vadret. Dess fargtemperatur varierar mellan ca 2500 kelvin (solnedgang) och mer an 10 000 kelvin (klarbla himmel), och dess intensitet mellan ca 40 lux (soluppgang och -nedgang, mulen himmel) och mer an 120 000 lux (klar himmel med solen nara zenit). ^{[ 1 ]} Langden pa dygnets ljusa del varierar med arstiden. Kartor som visar var pa jorden det for tillfallet rader dag kallas for dagsljuskarta.

Ordet dagsljus anvands aven for artificiellt ljus fran till exempel lysror . Ordet dagsljuslysror anvands olika i olika sammanhang och kan syfta pa antingen fargtemperaturen (minst 5300 K) eller fargatergivningsindex (R _a minst 90). I bada fallen ar skillnaden stor mot det naturliga dagsljuset. ^{[ 2 ]} Med hjalp av LED kan man komma narmare det naturliga dagsljusets kontinuerliga spektrum. ^{[ 3 ]} Den internationella belysningskommissionen CIE har faststallt ett antal standardiserade dagsljus som definieras av sin spektralfordelning och anvands for vetenskapliga andamal. Det finns dock ingen kommersiell ljuskalla som till fullo uppfyller CIE:s definition av dagsljus. ^{[ 2 ]}

Dagsljus och halsa [ redigera | redigera wikitext ]

Halsofordelarna med dagsljus har varit kanda sedan borjan av manniskans civilisation. Redan under det antika Romarriket och under Grekernas stormaktstid dyrkade man sina solgudar. Under 1900-talet blev dagsljus en viktig del av halsa och vard. Ljusterapi anvandes for att behandla hudsjukdomar och andra besvar. ^{[ 4 ]} Dessutom blev solbrannan extrem trendig och ansags som ett bevis pa rikedom och halsa.

Kroppen och dagsljus [ redigera | redigera wikitext ]

Dagsljus har ett brett utbud av element som influerar manniskor utover vart behov av ljus och syn. Dagsljus paverkar var halsa, balans och fysiologiska regleringar, bade vart nervsystem och det endokrina systemet . Samtliga namnda exempel stimuleras positivt av dagsljus ^{[ 5 ]} . Forskning har konstaterat att dagsljus innehaller naturliga antidepressiva bestandsdelar som hjalper oss manniskor att synkronisera med den naturliga livsrytmen. Det finns forskningsunderlag som stodjer att man genom att exponera sig for direkt dagsljus kan minska risken for vinterdepressioner. ^{[ 6 ]}

Det finns manga andra aspekter med dagsljus som bland annat beror psykologiska faktorer. Manniskan lever efter en 24-timmarsrytm, som har en stor paverkan pa var halsa och vart valmaende. Var rytm kontrollerar var somn, vart uppvaknande, var reaktionsformaga, vara prestationer, var temperatur, och sa vidare. Annu viktigare ar att dagsljus styr var produktion av hormonerna melatonin och kortisol . ^{[ 7 ]}

For lite dagsljus kan paverka formagan att sova, stressnivan samt humorsvangningar vilket i varsta fall kan leda till cancer . ^{[ 8 ]}

Mer dagsljusexponering kan aven ha positiva effekter for patienter efter operationer. Manga aktorer arbetar darfor for att dagsljus ska bli en del av inredningen vid renovation och nybyggnationer av sjukhus. ^{[ 9 ]}

Dagsljus och inomhusmiljoer [ redigera | redigera wikitext ]

Idag tillbringar den genomsnittliga befolkningen 90% av sin tid inomhus ^{[ 10 ]} och darfor har dagsljus fatt en storre roll och mer paverkan pa vara inomhusmiljoer. Med ett storre fokus pa dagsljusets betydelse for valmaendet har manga parter borjat arbeta for byggnader med battre dagsljusinslapp. Genom att endast slappa in mer dagsljus i en byggnad, kan man minska kortsiktiga och langsiktiga halsoproblem (bade ur ett mikro- och ett makroperspektiv). ^{[ 11 ]} Det finns tydliga riktlinjer gallande belysning pa arbetsplatser da tillgangen till dagsljus samt ergonomisk ljussattning paverkar bade halsa och produktivitet hos de anstallda. I Sverige blir detta kanske som mest tydligt under vinterhalvaret da belysningen inomhus fungerar som ett viktigt komplement till morkret utomhus. [1] Forutom halsoskal har dagsljus andra fordelar - elektrisk belysning ar idag en av de storsta energiforbrukarna och skulle enkelt kunna reduceras genom en battre anvandning av dagsljus. ^{[ 9 ]}

Produktivitet och dagsljus [ redigera | redigera wikitext ]

Genom olika studier har forskare tittat pa sambandet mellan produktivitet och dagsljus. Man har framst undersokt hur yrken sa som kontorsarbetare, industriarbetare och butiksforsaljare har reagerat pa en okad tillforsel av dagsljus. Studierna konstaterade att produktiviteten okar med upp till 15% pa platser med ett mer generost utbud av naturligt dagsljus. ^{[ 12 ]} Andra studier inom amnet har visat att om en byggnad far ratt mangd naturligt ljus okar kanslan av komfort. ^{[ 13 ]}

Forskare har aven forsokt att skapa en forstaelse mellan inlarning och dagsljus. Genom att undersoka klassrum, skolor och elever har forskningen bevisat att inlarningsformagan hos en individ okar nar mer dagsljus finns att tillga. Elever med mer tillgang till dagsljus under hela dagen hade 7-18% hogre betyg an elever med mindre tillgang till dagsljus. ^{[ 14 ]}

Dagsljusberakning [ redigera | redigera wikitext ]

Genom dagsljusberakningsprogram kan man simulera distributionen av dagsljus i ett enskilt rum eller i en hel byggnad.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Dagsljuskarta