DVB-T2
(
Digital Video Broadcasting - Terrestrial, andra generationen
), ar en nyare version av den befintliga standarden
DVB-T
for
marksand digital-TV
. Standarderna har utfardats av det EU-baserade konsortiet
DVB
.
DVB-T2 mojliggor minst 30 procent hogre
datatakt
(i
bit/s
) an DVB-T over samma spektrala
bandbredd
(i
MHz
) och vid samma signalkvalitet, det vill saga samma antenner och geografiska position. Detta gor den lamplig for hogupplost tv (
HDTV
) och
MPEG4
-kompression av video, medan DVB-T vanligen anvands for standardupplost tv och
MPEG2
-kompression. Emellertid anvander natagare i flera lander DVB-T-transmission aven for HDTV-sandningar. Dagens DVB-T-mottagare kan inte ta emot sandningar i DVB-T2-formatet.
I saval DVB-T som DVB-T2 digitaliseras och komprimeras flera TV-program och audiosignaler och multiplexeras samman med datacastingtjanster till en datastrom. Denna multiplex overfors i ett fysisk-niva-ror (PLP) over en TV-kanalfrekvens, vanligen med 7 MHz bandbredd (vid
VHF
-bandet) eller 8 MHz bandbredd (vid
UHF
-bandet). DVB-T2 tillater aven lagre bandbredder, och tillater flera PLP:er, dvs flera transmissionstekniker med olika storkanslighet, over samma kanalfrekvens, vilket mojliggor att man kan ha olika rackvidd och kapacitet for olika tjanster.
Kanalkodning
(
felrattande koder
) laggs till, bitarna
interfolieras
(sprids i tiden) och overfors genom
OFDM
-modulation, som ar en teknik som ar robust mot
flervagsutbredning
(ekon) och frekvensselektiv
fadning
. OFDM mojliggor ocksa
enkelfrekvensnat
(SFN, single-frequency networks), det vill saga att alla sandare i en region som sander samma programmultiplex ocksa anvander samma kanalfrekvens.
I mars 2006 beslutade DVB-konsortiet att undersoka mojligheterna till en uppgraderad DVB-T-standard. I juni 2006 inrattades en formell undersokningsgrupp kallad TM-T2 (Teknisk modul for nasta generations DVB-T) av DVB-gruppen for att utveckla avancerad transmissonsteknik som skulle kunna antas som andra generationens digital markbunden tv-standard,
DVB-T2
.
[
1
]
Enligt de kommersiella och tekniska krav
[
2
]
som utfardades i april 2007, kommer den forsta fasen av DVB-T2 att inriktas pa att ge optimal mottagning for stationara (fasta) och barbara mottagare (men inte fullt mobil mottagning i hog hastighet) med hjalp av befintliga DVB-T-antenner, medan den andra och tredje fasen kommer att undersoka metoder for att leverera hogre kapacitet (med nya antenner) och mobil mottagning.
Det forsta testet av en riktig TV-sandare utfordes av
BBC
Forskning & Innovation
under de senaste veckorna i juni 2008
[
3
]
med kanal 53 fran
Guildford
-sandaren sydvast om
London
: BBC hade utvecklat och byggt en modulator/demodulator-prototyp parallellt med att DVB-T2-standarden utarbetades.
Teracom
borjade sanda
HDTV
med komprimeringsstandarden
MPEG-4
och utsandningsstandarden DVB-T2 i det digitala marknatet i november 2010. Enligt planerna skulle sandningarna tacka 90 procent av befolkningen innan sommaren 2011 och hela landet innan
OS
2012.
Sveriges Television
, som under ett antal ar bedrivit testsandningar med en HDTV-kanal i MPEG-4 och DVB-T ?
SVT HD
? over Malardalen, slutade med dessa den 1 mars 2010 och sander nu i stallet
SVT1-HD
och
SVT2-HD
med den nya DVB-T2-tekniken. Dessa tva HD-kanaler ar de enda fria HD-kanalerna i det digitala marknatet. I och med att utsandningarna i MPEG2 i marknatet slopades och enbart MPEG4 anvands sands SVT1 och SVT2 (DVB-T anvands) numera enbart i HD samtidigt som Sveriges Televisions ovriga kanaler fortsatter att sandas i standardupplosning med
DVB-T
.
[
4
]
Ovriga kanaler som har fatt tillstand att sanda HDTV i marknatet ar
TV3 HD
,
TV4 HD
,
Kanal 5 HD
,
Canal + HD Mix
,
MTVN HD
,
National Geographic Channel HD
och
Viasat Sport HD
.
[
5
]
De kanaler som fick lov att sanda med start 2010-11-01 ar:
[
6
]
Tekniken ar bakatkompatibel. Det innebar att med en DVB-T2-mottagare gar det aven att se TV-kanaler som sands med aldre teknik.
Foljande egenskaper har tagits fram for T2-standarden:
- OFDM
-modulation dar varje barvag ar modulerad med
QPSK
, 16-
QAM
, 64-QAM, eller 256-QAM (men inte 128-QAM).
- FFT
-storlek (totalt antal barvagor per
symbol
) 1k, 2k, 4k, 8k, 16k, eller 32k. Symbollangden i 32k-mod ar ca 4 ms.
- Skyddsintervall
mellan symbolerna ar 1/128, 1/32, 1/16, 19/256, 1/8, 19/128, eller 1/4 av symboltiden. (For 32k-mod ar det hogst 1/8.)
- Felrattande koder
anvands
LDPC
kombinerat med
BCH
(som i
DVB-S2
) med nivaerna 1/2, 3/5, 2/3, 3/4, 4/5 och 5/6.
- Farre pilotbarvagor (forstarkta underbarvagor med referensinformation) i atta olika pilotmonster. Utjamning kan ocksa baseras pa RAI CD3-systemet.
[
7
]
- I 32k-moden kan en storre andel av kanalens bandbredd utnyttjas utan interferens med nasta kanal, vilket ger 2 procent extra kapacitet vid 8 MHz-kanaler.
- DVB-T2 ar specificerad for kanaler med 1,7, 5, 6, 7, 8 och 10 MHz bandbredd.
- MISO
(Multiple-Input Single Output) kan anvandas (
Siavash Alamouti
-metoden), men
MIMO
kommer inte att anvandas. Diversitetsmottagning (med flera antenner) kan anvandas pa samma satt som i DVB-T.
- Flera PLP:er mojliggor olika storkanslighet for olika program och tjanster.
- Gruppering av flera kanaler till en SuperMUX (sk TFS) ar inte i med standarden, men kan laggas till senare.
Jamforelse av tillgangliga moder i DVB-T och DVB-T2:
[
8
]
|
|
DVB-T
|
DVB-T2
|
| Felkorrektion
|
Faltningskodning
(
Viterbi
) +
Reed?Solomon felrattning
1/2, 2/3, 3/4, 5/6, 7/8
|
LDPC + BCH 1/2,
3/5
, 2/3, 3/4,
4/5
, 5/6
|
| Modulationsform
|
QPSK(4-QAM), 16-QAM, 64-QAM
|
QPSK(4-QAM), 16-QAM, 64-QAM,
256-QAM
|
| Skyddsintervall
|
1/4, 1/8, 1/16, 1/32
|
1/4,
19/256
, 1/8,
19/128
, 1/16, 1/32,
1/128
|
| FFT-storlek
|
2k, 8k
|
1k
, 2k,
4k
, 8k,
16k
,
32k
|
| Spridda piloter
|
8 % av barvagorna
|
1 %
,
2 %
,
4 %
, 8 % av barvagorna
|
| Regelbundna piloter
|
2,6%
av barvagorna
|
0,35 %
av barvagorna
|
I Sverige sander Teracom DVB-T med FFT-storlek 8k, modulationsform 64-QAM och med lang (FEC 3/4, skyddsintervall 1/4) eller kort (FEC 2/3, skyddsintervall 1/8) mod.
Till exempel, en brittisk
MFN
DVB-T-profil (64-QAM, 2k-mod, FEC 2/3, skyddsintervallet 1/32) och ett motsvarande DVB-T2 (256-QAM, 32k, FEC 3/5, skyddsintervallet 1/128) gor det mojligt att oka bithastigheten fran 24,13 Mbit/s till 35,4 Mbit/s (46,5%).
Ett annat exempel: for en italiensk
SFN
DVB-T-profil (64-QAM, 8k, FEC 2/3, skyddsintervallet 1/4) och ett motsvarande DVB-T2 (256-QAM, 32k, FEC 3/5, skyddsintervallet 1/16) uppnar man en okning av bithastigheten fran 19,91 Mbit/s till 33,3 Mbit/s (67%).
[
9
]
DVB-T2-testmodulator utvecklad av BBC Research & Innovation.
Ett utkast till DVB-T2-standarden ratificerades av DVB-styrelsen den 26 juni 2008, och har overlamnats till European Telecommunications Standards Institute (
ETSI
).
[
10
]
ETSI tog vid den 25 april 2009 nar den slutliga standarden publicerades.
DVB-T2-modulatorer finns pa marknaden och mottagarkretsar ar under utveckling. Prototypmottagare visades i september 2008 pa IBC08 i Amsterdam.
Eftersom DVB-T2-specifikationen ar klar och det bara kommer att bli nagon ytterligare teknisk forbattring har konstruktion av VLSI-kretsar for mottagare borjat. Ett utkast till PSI / SI (program- och systeminformation)-specifikationsdokumentet har overenskommits i DVB-TM-GBS-gruppen.