Dodsstraffet i USA har varit omdebatterat. Drygt 15 000 manniskor tros ha avrattats i USA sedan 1608 , varav drygt 1 100 sedan dodsstraffet ater togs i bruk 1976 efter nio ars uppehall. 1972 , efter ett femarigt moratorium , konstaterade landets hogsta domstol , att dodsstraffet inte var forenligt med den amerikanska konstitutionen , vilket i praktiken innebar att dodsstraff inte kunde utdomas som brottspafoljd. En viktig kritik var att tillampningen uppfattades som godtycklig. Men 1976 hade flera delstater stramat upp reglerna for hur en rattegang som behandlade ett atal som kunde leda till dodsstraff skulle genomforas. Hogsta domstolen lat sig noja med detta och sedan dess ar dodsstraffet aterinrattat som straffpafoljd for brott i USA. Det ar sedan 1977 (da den sista avrattningen verkstalldes i Frankrike ) den enda stat i vastvarlden som utdomer dodsstraff, aven om ytterligare ett fatal demokratier ( Japan , Indien , Taiwan , Botswana och Indonesien ) regelbundet verkstaller avrattningar.

Ungefar en tredjedel av alla dodsdomar som utdelas i USA leder slutligen till avrattning . 18 av de 35 delstater som tillampar dodsstraff (2009) ^{[ 1 ]} har verkstallt tio dodsdomar eller fler under de senaste trettio aren. Texas ar den delstat som oftast tillampar straffet och har verkstallt nastan halften av alla avrattningar under denna period, samtliga genom giftinjektion , som delstaten som forsta jurisdiktion i varlden antog i lagboken 1977 och i praktiken 1982 .

Den 2 december 2005 klockan 2.15 lokal tid avrattades den tusende fangen sedan dodsstraffet ater togs i bruk 1976. Det var Kenneth Lee Boyd i North Carolina som avrattades med en giftinjektion . Han domdes mot sitt nekande for ett flertal mord 1988 .

Dodsstraff finns som laglig straffpafoljd i 33 av USA:s 50 delstater . ^{[ 1 ]} Av dessa ar det dock en minoritet som regelbundet tillampar dodsstraffet. Till de 33 delstaterna raknas exempelvis Nebraska , vars hogsta domstol ogiltigforklarat den enda avrattningsmetod som delstatens grundlag tillater. Kalifornien, med ca 38 miljoner invanare, har genomfort sammanlagt tretton avrattningar sedan 1976 och i New York satt en ensam fange i dodscell i over trettio ar innan benadning formellt utverkades.

Da dodsstraffet ar en mycket radikal strafform har dodsstraffets allmanpreventiva effekter studerats av kriminologer , sociologer med flera. Resultaten har inte varit helt entydiga, men det mesta tyder pa att denna yttersta form av bestraffning inte fungerar som avskrackning . Avskrackning fungerar endast i brottspreventivt syfte i de fall dar garningsmannen ar kalkylerande och rationell, varfor avskrackning inte fungerar pa grova valdsbrottslingar. De flesta av de grovsta valdsbrotten begas av individer som ar paverkade av droger eller ar under inverkan av starka kanslor. Samtliga avrattningar har sedan tidigt 1960-tal gallt mord (dodsstraff for ovriga civila brott, t.ex. valdtakt, ogiltigforklarades 2008). ^{[ 2 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Den enskilt storsta avrattningen i USA:s historia var nar 38 siouxindianer , som funnits skyldiga till valdtakt och mord under Dakotakriget (1862), avrattades den 26 december 1862 i Mankato i Minnesota. Avrattningen skedde genom samtidig hangning fran en gemensam galge. Scenen finns bland annat med i dramatiserad form som en av slutscenerna av Jan Troells epos Nybyggarna .

Dodsstraffet avskaffades i mitten av 1800-talet i Wisconsin , Michigan och Rhode Island och omkring sekelskiftet i Maine , Minnesota och North Dakota . Forutom en federal avrattning i Michigan pa 1930-talet har ingen av dessa stater anvant det sedan dess. Under 1940- till 1960-talet minskade antalet avrattningar till noll (se statistik nedan) och upphorde i praktiken i Iowa , New Jersey , New York , Kansas , New Hampshire , Vermont och Massachusetts (samt i Connecticut , dar det anvants en gang sedan dess och darefter avskaffats). New Hampshire ar den enda av dessa stater som for narvarande har straffet i lagboken, men delstaten har inte verkstallt nagon avrattning sedan 1939 .

Dodsstraffet forklaras grundlagsvidrigt [ redigera | redigera wikitext ]

1972 fastslog USA:s hogsta domstol (HD) i fallet Furman mot Georgia att dodsstraff inte var forenligt med konstitutionens attonde och fjortonde tillagg. Attonde tillagget sager att "grymma och ovanliga straff" ^{[ 6 ]} inte ar tillatna. Det ar en skrivelse som ar hamtad fran brittisk lagstiftning.

Fjortonde grundlagstillagget [ redigera | redigera wikitext ]

Fjortonde tillagget kom till efter inbordeskriget och innebar att aven svarta invanare i USA hade samma medborgerliga rattigheter som vita, vilket var en direkt konsekvens av slaveriets avskaffande. Det fjortonde tillagget innebar dock mer an sa: bland annat att staten maste ta hansyn till en persons samtliga rattigheter och inte bara en del av dem nar staten berovar en person livet, friheter eller agande. Det hela har tolkats som ett satt att lata rattsvasendet och inte lagstiftaren garantera grundlaggande fri- och rattigheter.

Vidare innehaller fjortonde tillagget en rattviseklausul ( equal rights clause ) som i korta ordalag innebar att en person ska domas och behandlas rattvist i enlighet med gallande lag. Fjortonde tillagget forde ocksa med sig nagot mer fundamentalt: namligen att individen har samma rattigheter gentemot den federala statsmakten som delstatsstyrena . Innan fjortonde tillagget kom till skyddade konstitutionen individen bara gentemot den federala statsmakten. Vilken praktisk betydelse den har skrivningen har haft ar dock omtvistat.

Godtycklighet [ redigera | redigera wikitext ]

Hogsta domstolens beslut att forbjuda dodsstraffet 1972 baserades pa det faktum att det fanns en godtycklighet i hur och nar dodsstraff domdes. I synnerhet verkade det finnas rent rasistiska skillnader och det stred mot konstitutionens fjortonde tillagg. Da hade inga avrattningar verkstallts sedan 1967 . Hundratals dodsdomda fangar benadades i samband med att dodscellerna tomdes efter utslaget 1972, bland dem Charles Manson och dennes anhangare. De allra flesta erholl livstids fangelsestraff istallet. Ironiskt nog har avskaffandet av obligatoriska dodsdomar (till exempel vid fallande dom for mord) enligt kritiker lett till en okad godtycklighet, da det helt overlamnats at domare och/eller juryer att bestamma om pafoljd i det enskilda fallet, samtidigt som en rad individer efter aterinforandet 1976 domts till doden for brott begangna fore 1972.

Oenig ratt [ redigera | redigera wikitext ]

Hogsta domstolen slog fast i malet Furman mot Georgia, att dodsstraffet inte var forenligt med konstitutionens attonde och fjortonde tillagg, men de nio domarna var langt ifran eniga. Fyra reserverade sig helt mot beslutet, och de ovriga fem kunde inte enas om pa vilka grunder domen byggde. Tva av domarna (White och Stewart) uteslot till exempel inte konstitutionellt dodsstraff, utan var mer bekymrade over godtyckligheten i utdomandet av dodsstraff. Stewart och Douglas var bada bekymrade over den rasism och diskriminering som omgav manga dodsstraffdomar. Bara domarna Marshall och Brennan var bestamda pa punkten att alla former av dodsstraff stred mot konstitutionens attonde tillagg genom att vara "grymma och ovanliga". Eftersom domarna inte kunde enas fullt ut, gjordes bara ett kort uttalande om att dodsstraffet inte var forenligt med konstitutionen.

Resultat [ redigera | redigera wikitext ]

Resultatet av HD:s prejudicerande dom blev inte att dodsstraffet forsvann. Istallet borjade delstaterna arbeta pa att fa bort den godtycklighet som omgav dodsstraffet. Bland annat forbjods uttryckligen "obligatoriskt" dodsstraff, nagot som emellertid bara New York hade kvar i sin lagstiftning, medan ovriga lamnat arendet at antingen jury eller domare att besluta. Andra delstater inforde en ny typ av process som byggde pa en delad huvudforhandling . Det innebar att huvudforhandlingen delades upp i en forsta del dar sjalva atalet skulle provas och en andra del dar pafoljden skulle faststallas.

Dodsstraffet aterinfors [ redigera | redigera wikitext ]

Nar hogsta domstolen 1976 beslutade att ater tillata dodsstraff byggde det pa malet Gregg mot Georgia . Det slogs fast att rattegangsforfarandet skall vara delat for att dodsstraff ska kunna utdomas:

• Forst skall sjalva atalspunkten, i vars straffskala dodsstraff maste inga, avgoras
• Endast om personen befinns skyldig skall straffpafoljd utdomas

I den andra delen ska dessutom alla formildrande omstandigheter , inklusive garningsmannens tidigare brottshistoria och karaktar , tas i beaktande.

Utifran dessa riktlinjer fann HD att Georgia , Florida och Texas uppfyllde kraven, men att North Carolina och Louisiana inte gjorde det. Dessutom fastslogs det att obligatoriskt dodsstraff skulle avskaffas, vilket emellertid redan skett efter att ha varit begransat till Washington DC (dar dodsstraffet sista gangen anvandes 1957 ) och New York , dar det i praktiken avskaffades under 1960-talet.

HD slog 2008 fast att dodsstraff bara kan komma ifraga nar det galler mord ( first-degree murder ). Dodsstraffet ar darmed i praktiken avskaffat for valdtakt och andra brott som i vissa delstater ar belagt med dodsstraff. Nagra undantag finns: dels kan dodsstraffet utdomas for forraderi , spionage , terroristbrott och andra brott under militar jurisdiktion, dels mojliggor nuvarande lagstiftning dodsstraff for kidnappningsbrott dar offret dott i fangenskap utan att garningsmannen handgripligen mordat denna.

Efter 1976 [ redigera | redigera wikitext ]

Forsta avrattningen efter att HD aterinforde dodsstraffet skedde den 17 januari 1977, da Gary Gilmore stalldes framfor en exekutionspatrull i Utah . Verkstallandet lat dock vanta pa sig till foljd av de manga overklagandena. Fram till 1984 avrattades bara tio personer utover Gilmore, som hade fransagt sig alla rattigheter till omprovning och anvandande av habeas corpus-principen .

Sedan 1996 , da Clintonadministrationen antog Antiterrorism and Effective Death Penalty Act har avrattandet effektiviserats. En ny maxpunkt naddes 1999 med 98 avrattningar, den hogsta siffran sedan tidigt 1950-tal (da befolkningstalet emellertid var lagre och antalet stater som anvande det fler). Texas har avrattat flest (en tredjedel av alla dodsstraffangar sedan 1976, eller 385 per den 8 mars 2007). Det ar delstaterna som har statt for i princip alla avrattningarna. De federala myndigheterna har bara avrattat tre personer ar 2001 och 2003 . Kalifornien har storst antal manniskor som vantar pa avrattning, men delstaten har avrattat endast tretton personer sedan 1976, den senaste i januari 2006 . Dessa rattegangar beraknas ha kostat Kalifornien over en miljard dollar, varfor det erhallit kritik fran saval abolitionister som anhangare av dodsstraff for att inte vara tillrackligt effektivt eller over pa nagot satt bidragit till en minskning av brottsligheten.

Hogsta domstolen har gjort nagra mindre inskrankningar i nar dodsstraff kan utdomas. 2002 slog domstolen fast i fallet Atkins mot Virginia , att avrattning av en efterbliven person ar "grymt och ovanligt" jamlikt konstitutionens attonde tillagg. 2005 fastslog ocksa HD i fallet Roper mot Simmons , att en person som var under arton ar nar brottet begicks inte kan domas till doden. Detta omfattas uttryckligen i FN:s barnkonvention , i en paragraf USA har undertecknat.

Av de 38 delstater som aterinforde straffet har Kansas , New Jersey , New York och New Hampshire ej genomfort avrattningar sedan 1960-talet, och New Jersey och New York har sedermera avskaffat det ater, medan straffet forklarats okonstitutionellt i Kansas. Aven Connecticut , som under aterinforandet verkstallde en avrattning ( 2005 ) har sedermera avskaffat det. I Nebraska avskaffades dodsstraffet i praktiken da samtliga metoder forklarades okonstitutionella av hogsta domstolen, varefter giftinjektion emellertid godtagits av domstolarna och delstatsforsamlingen . Inga avrattningar har verkstallts sedan 1990-talet. Samtliga delstater som har dodsstraffet i sin rattsbalk anvander sig av giftinjektion; ett fatal har sekundara metoder (gas, elektricitet eller hangning) i handelse av att fangen skulle foredra nagon av dessa och/eller om giftinjektioner skulle forklaras olagliga.

Icke-amerikanska lakemedelsbolag som tillverkar droger som anvands vid giftinjektioner (framst kaliumklorid och pentobarbital ) har i okad utstrackning vagrat exportera dessa till delstater dar de skulle kunna anvandas for att verkstalla dodsstraff. Sedan flera delstater fatt brist pa dessa lakemedel har debatten om metod pa nytt vitaliserats. Vissa delstater har infort en enda drog istallet for den vanliga blandningen av natriumtiopental - pankuriombromid -kaliumklorid i tre steg. I januari 2014 testade Ohio under en stor kritikstorm en ny drog vid avrattningen av Dennis McGuire , vilket enligt vittnen ledde till over 25 minuters lidande innan livstecken upphort. Politiker i Wyoming och Missouri har presenterat forslag om att infora arkebusering som alternativ i handelse att brist pa lakemedel skulle gora giftinjektioner omojliga. Utah tillater retroaktivt skjutning for individer som domts fore 2004 ; den senaste agde (efter fangen Ronnie Lee Gardners preferens) rum 2010 . Vissa delstater tillater elektrifiering eller gasning pa fangens begaran (med giftinjektion som primarmetod); den senare har emellertid inte anvants pa manga ar.

Delstaten Connecticut avskaffade dodsstraffet for framtida brott ar 2012, men beholl det da for redan domda och brott begangna innan denna lag stiftats. Den 13 augusti 2015 avskaffades dodsstraffet aven retroaktivt av Connecticuts hogsta domstol . Alla dodsdomda fangar doms istallet automatiskt till livstids fangelse . ^{[ 7 ]}

Antal avrattningar efter artal [ redigera | redigera wikitext ]

Aren 1968 - 1976 , 1978 och 1980 genomfordes inga avrattningar. ^{[ 8 ] [ 9 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Capital punishment in the United States , tidigare version .

Notforteckning [ redigera | redigera wikitext ]

Kallforteckning [ redigera | redigera wikitext ]

• Sarnecki, Jerzy (2009). Introduktion till kriminologi (2). Lund: Studentlitteratur . Libris 11459715 . ISBN 978-91-44-04858-1  

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Federalt dodsstraff i USA