Clas Fredrik Horn af Aminne
Clas Fredrik Horn af Aminne, kopparstick av A Flint.
Fodd	18 maj 1763 [ 1 ] [ 2 ] Klara forsamling [ 1 ]
Dod	23 maj 1823 [ 1 ] [ 2 ]  (60 ar) Kopenhamn [ 1 ]
Medborgare i	Sverige
Sysselsattning	Poet , militar [ 1 ]
Barn	Claes Fredrik Horn af Aminne (f. 1791) [ 3 ]
Foraldrar	Fredric Horn af Aminne [ 1 ]
Redigera Wikidata

For landshovdingen, se Claes Fredrik Horn af Aminne (1791?1865)

Clas Fredrik Horn af Aminne , fodd 18 maj 1763 , dod 23 maj 1823 i Kopenhamn , var en svensk greve , militar och musiker. Han domdes for delaktighet i mordet pa Gustav III .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Clas Fredrik Horn af Aminne var son till Fredric Horn af Aminne och Anna Margareta Plommenfeldt , som var dotter till Anders Plomgren .

Horn af Aminne blev lojtnant 1781, major 1783 och var kammarjunkare 1783?1789. Han var amatorviolinist, var medlem av Utile Dulci och invaldes som ledamot nr 82 av Kungliga Musikaliska Akademien den 28 mars 1782, men finns ej upptagen i matrikeln efter 1792. Han var akademiens preses 1781?1788 och 1789?1790. ^{[ 4 ]}

Han domdes till att mista adelskap , liv, ara och gods, men fick sitt dodsstraff mildrat till standig landsflykt och forlust av adelskap och medborgerliga rattigheter . Han flyttade till Danmark och tillbringade storsta delen av sitt aterstaende liv dar, forst pa egendomen Skovlunde pa Sjalland och sedan i Kopenhamn. Han var mycket popular i Danmarks litterara kretsar, men han kunde i alla fall inte undga att kanna att hans liv var forfelat. Aven ekonomiska bekymmer tyngde pa hans sinne. Hans hat till Gustav III forblev lika glodande sa lange han levde. ^{[ 5 ]}

Han var intresserad och tamligen begavad inom saval matematik, musik som teckning och agnade sig aven stundtals at poesi. Han vurmade en aning for Rousseau , men ansag att det enda alternativen till adlig maktbas var antingen kunglig diktatur eller pobelvalde.

Horn var gift med Maria Wilhelmina Linnerhielm . De fick en dotter, som forblev ogift, och sonen Claes Fredrik Horn af Aminne (1791?1865) .

Mordutredningen [ redigera | redigera wikitext ]

Under polisutredningen angaende kungamordet havdade forst Jacob Johan Anckarstrom att han agerat pa eget bevag, detta pastaende holl dock inte lange. Den mycket skicklige polismastaren Nils Henric Liljensparre som lyckats spara upp Anckarstrom fragade ut denne om vilken bekantskapskrets han rort sig i de senaste veckorna, pa sa vis kom Horn upp. Polisen fann ocksa en syrtut hemma hos Anckarstrom, dvs en sorts rock, som man sa smaningom knot till Horn trots att denne fran borjan nekat till att det var hans.

Horn och Anckarstrom hade umgatts en del infor maskeraden da dadet skedde den 16 mars, dagen innan hade Anckarstrom atit middag hemma hos Horn pa Huvudsta gard . Horn hade bl.a. fatt lana pengar av Anckarstrom. De gick tillsammans med Adolph Ribbing till maskeraden, men det visade sig att dessa tre langt ifran agerat ensamma. En stor harva nystades sa smaningom upp av Liljensparre, dar det ena gav det andra. Bland annat hade det forekommit trevliga herrmiddagar hemma hos den gamle generalen Carl Fredrik Pechlin , och denne anklagades sedan for att ha varit spindeln i natet, han var i stort sett den ende som aldrig medgav nagonting.

Motiv [ redigera | redigera wikitext ]

Horns motiv var dubbla, dels sag han likt manga andra i adelsstandet med forskrackelse pa kungens maktfullkomlighet som i och med Forenings- och sakerhetsakten nadde sin kulmen. Dessutom hade da denna grundlag antogs pa riksdagen 1789 , kungen latit fangsla en rad hogt uppsatta adelsman, varav Fredrik Horn, alltsa Claes Horns far var en. Horn hade inte ens fatt tillatelse att traffa sin far under tiden denne satt haktad och detta gjorde honom sa arg att han sade upp sig fran sin majorstjanst.

Erkannandet [ redigera | redigera wikitext ]

Nar Anckarstrom val brutit samman och erkant att bade Horn och Ribbing var delaktiga (men pastod sig inte veta nagra fler) kunde Liljensparre anvanda detta mot de bada. Horn hade i inledningen av sin haktningsperiod upptratt ganska karskt och inte erkant nagot alls av varde, men Liljensparres metoder mot alla de misstankta var hardfora och fangenskapen gjordes hela tiden otrevligare om de inte pratade. Hos Horn sankte man belysningen, lat fem knektar finnas i rummet och en natt slangdes det in ett par handklovar framfor sangen. Nar Anckarstrom a sin sida ocksa erkant att de pistoler han anvant vid mordforsoket egentligen tillhorde Horn, borjade denne vekna och efter en lang natts forhor var han mogen for en fullstandig bekannelse. Darefter tillats han ocksa att ha sin fru hos sig.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Astrand, Sven:  Clas Fredric Horn i Svenskt biografiskt lexikon (1971-1973)

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Clas Fredric Horn (1763-1823) hos Litteraturbanken