Den
cartesiska
eller
kartesiska produkten
eller
mangdprodukten
av tva
mangder
och
ar mangden av alla
ordnade par
vars forsta
element
tillhor
och vars andra element
tillhor
. Produkten av
och
skrivs
A
×
B
, sa definitionen kan sammanfattas
- .
Mangdprodukten kallas "cartesisk" efter Renatus Cartesius, den latinska oversattningen av
Rene Descartes
. Descartes inforde namligen de sa kallade
kartesiska koordinaterna
, som i sin tur har inspirerat den mangdteoretiska definitionen. Om
P
ar en punkt i ett plan med ett
koordinatsystem
, sa kan
P
entydigt beskrivas med hjalp av sin "
x
-koordinat" och sin "
y
-koordinat". Punkten kan alltsa representeras av ett ordnat par (
a
,
b
) av reella tal, dar
a
och
b
ar
x
-koordinaten respektive
y
-koordinaten. Mot varje punkt i planet svarar precis ett sadant par, och tvartom. Mangden av alla mojliga sadana par av kartesiska koordinater for punkter i planet ar just det som nu for tiden kallas den cartesiska produkten
R
×
R
eller
R
2
.
Man kan ocksa bilda cartesiska produkter av ett storre antal mangder. Produkten
A
×
B
×
C
av de tre mangderna
A
,
B
och
C
bestar av alla
trippler
(
a
,
b
,
c
), dar
a
∈
A
,
b
∈
B
och
c
∈
C
. Allmant galler att om (
M
i
)
i
∈
I
ar en
familj
av mangder over en
indexmangd
av godtycklig storlek, sa definieras den cartesiska produkten av denna familj genom
- .
Nar indexmangden bestar av de
n
forsta positiva heltalen, alltsa
I
= { 1, 2, ...,
n
}, sa skrivs produkten hellre som
- .
Formellt sett torde till exempel
A
×
B
×
C
, (
A
×
B
) ×
C
och
A
× (
B
×
C
) vara olika mangder, eftersom oftast (
a
,
b
,
c
), ((
a
,
b
),
c
) och (
a
,(
b
,
c
)) definieras pa ett sadant satt att de ar olika. I praktiken behandlar man dock i allmanhet dessa som samma mangd genom att man identifierar trippeln och de tva "blandade" paren.
Produkten
A
×
A
kan ocksa skrivas
A
2
,
A
×
A
×
A
skrivs ocksa
A
3
, och sa vidare. En vanlig tillampning ar beteckningen for reella talplanet,
eller
R
2
.
Exempel:
- {1, 3, π} × {2, 17} = {(1, 2), (1, 17), (3, 2), (3, 17), (π, 2), (π, 17)}
Man kan tolka den kartesiska "
x
-koordinaten" for en punkt
P
i planet som ett tal som beskriver den vinkelrata
projektionen
av punkten pa
x
-axeln. Denna geometriska ide har generaliserats till allmanna cartesiska produkter. For en produkt over en indexmangd
I
och ett element
i
i
I
definierar man
projektionen pa den
i
:
te koordinaten
som funktionen
- .
Denna projektion "plockar ut" den koordinat som hade indexet
i
. I exemplet ovan ar π
2
((3,17)) = 17. Projektioner betecknas ocksa pa manga andra satt an just med bokstaven π med index.
Det finns alltsa en projektion for varje index, sa att man for en cartesisk produkt over en indexmangd
I
far en hel familj (π
i
)
i
∈
I
av projektioner, over samma indexmangd.
Den cartesiska produkten Π
I
M
i
av en familj (
M
i
)
I
= (
M
i
)
i
∈
I
av mangder har tillsammans med motsvarande familj (
π
i
)
I
= (
π
i
)
i
∈
I
en viss abstrakt
kategoriteoretisk
universell
egenskap, som beskrivs nedan, i
kategorin
av mangder. Objekt och familjer av
morfismer
med denna egenskap kallas pa kategoriteoretiskt sprak for
direkta produkter
. Darfor ar cartesiska produkter direkta produkter i kategorin av mangder (med vanliga mangdteoretiska funktioner som morfismer).
Mangden Π
I
M
i
och funktionsfamiljen (π
i
)
I
har foljande universella egenskap: For varje mangd
N
och familj (
f
i
)
I
av funktioner, dar
f
i
gar fran
N
till
M
i
for varje index
i
, sa finns en och endast en funktion
g
:
N
→Π
I
M
i
, sadan att det for varje index
i
galler att π
i
=
f
i
o
g
. Det visar sig att detta unika
g
ges av att
- .
I manga
konkreta kategorier
bildas direkta produkter som cartesiska produkter som "arver" sina strukturer fran faktorerna, och projektionerna ar desamma som for vanliga mangdprodukter. Om till exempel
V
och
W
ar tva
linjara rum
, sa kan den direkta produkten av dem beskrivas som den kartesiska produkten
V
×:&
W
med komponentvisa operationer, vilket betyder att
- ,
for alla vektorer
v
och
v''
i
V
,
w
och
w'
i
W
, och
skalarer
a
.
Om
f
ar en funktion fran
A
till
B
och
g
ar en funktion fran
X
till
Y
, sa definieras deras
cartesiska produkt
f
×
g
som den funktion fran
A
×
X
till
B
×
Y
som uppfyller
Precis som for mangder kan detta utvidgas till godtyckliga familjer av funktioner.