Carl Peter Thunberg
, fodd
11 november
1743
i
Jonkoping
, dod
8 augusti
1828
pa Tunaberg i
Uppsala
, var en svensk
botaniker
och
zoolog
, larjunge till
Carl von Linne
. Han fick eftermalen som
Den japanske Linne
och
Sydafrikas botaniks fader
.
Carl Peter Thunberg var son till
bokhallaren
Jean Thunberg och Margareta Starkman. Han blev senare, 1784, gift med Brita Charlotta Ruda, som dog barnlos 1814.
[
2
]
Fran Jonkoping tog sig Thunberg till
Uppsala universitet
. Dar studerade han naturfilosofi och
medicin
som elev till
Carl von Linne
och tog sin grundexamen ar 1767. Genom rekommendationer av Linne erholl Thunberg
stipendium
for studier i
Amsterdam
och
Paris
. Ar 1770 lamnade han Sverige for att fortsatta sina studier i naturhistoria i Amsterdam, borjan pa en utlandsvistelse som kom att vara i nio ar.
Under sin vistelse i Amsterdam och
Leiden
1771 besokte han deras botaniska tradgardar och museer och larde dar kanna botanikern
Johannes Burman
och dennes son
Nicolaus Laurentius Burman
. De blev imponerade och han fick deras uppdrag att besoka de nederlandska kolonierna och
Japan
for att samla in prover for nederlandska botaniska tradgardar. Efter att ha fordjupat sig i medicin i Paris atervande han till Nederlanderna. Genom dessa bekantskaper kunde han for
Nederlandernas
rakning 1772 aka till Japan via
Sydafrika
och
Java
, och gick darfor i
Nederlandska Ostindiska Kompaniets
tjanst som
kirurg
, eftersom Japan endast tog emot hollandare. Han
doktorerade
i medicin
1772
med en avhandling om
ischias
.
Han lamnade Amsterdam i december 1771, som skeppslakare pa Nederlandska Ostindiska Kompaniet. Efter sin ankomst till
Kapstaden
,
Cape Colony
, stannade han dar i tre ar for att lara sig
nederlandska
och for att kunna passera som hollandare, eftersom Japan pa den tiden bara var oppen for
protestantiska
nederlandska kopman. I september 1772, i sallskap med Johan Andreas Auge, forestandare for bolagets tradgard, fortsatte han norrut till naturhamnen
Saldanhabukten
, osterut langs
Breededalen
genom
Langkloofdalen
anda till
Gamtoosfloden
och sedan tillbaka over
Karoostappen
. Strax efter aterkomsten till Kap traffade han tradgardsmastaren
Francis Masson
,
Kew Gardens
forste plantjagare. De kom genast pa god fot med sina gemensamma intressen. Under sina tre expeditioner i inlandet, samlade Thunberg en avsevard mangd exemplar av bade flora och fauna.
Thunberg avseglade sedan till Java i mars 1775. Han stannade tva manader i
Batavia
(Jakarta).
I augusti 1775 kom han till
Nederlandska Ostindiska Kompaniets
faktori
pa
Dejima
(1639?1860), en liten
konstgjord o
i
Nagasakibukten
, ansluten till staden med en enda liten bro. Han utsags till chefskirurg (1775?1776) vid denna handelspost. Men liksom nederlandarna fick han knappt lamna on. Anda blev han en av de fa som tillats bedriva viss botanisk forskning i land.
For att fa fler prover bytte han sin kunskap om europeisk medicin med
tolkar
i Japan mot nya prover. Dessa japanska tolkar var lakare liksom han sjalv, varfor han aven hade ett medicinskt utbyte av resan.
I mitten av 1776 fick han antligen folja med chefen for den nederlandska bosattningen till
shogunen
i
Edo
(nuvarande
Tokyo
). Under denna langsamma fard kunde han samla manga japanska vaxter. Hans vetenskapliga verksamhet resulterade i den forsta detaljerade beskrivningen av flora och fauna i Japan: "
Flora Japonica
". Manga av de vaxter som han gav tillnamnet "
japonica
" var faktiskt kinesiska plantor som hade inforts till Japan, och flera vaxter som han beskrev som vilt levande, var i sjalva verket
tradgardsvaxter
.
I boken
Voyages de C.P. Thunberg, au Japon: par le Cap de Bonne-Esperance, les iles de la Sonde, &c
("C.P. Thunbergs resa till Japan, via Godahoppsudden, Sundaoarna etc.") skildrar Thunberg sin aventyrliga resa till Japan och sin vistelse dar. Han skisserar har en dyster bild av vistelsen pa Dejima. I denna bok finns en kort svensk-japansk
ordlista
, och han beskriver ocksa flera aspekter av det dagliga livet i Japan, sasom foreskriften att ga pa vanster sida av vagen.
Thunberg lamnade Japan i november 1776. Han hade trottnat pa den stranga bevakning han utsattes for i Japan och antradde farden tillbaka till Nederlanderna.
Under sin aterresa anlande Thunberg, efter en kort vistelse pa
Java
, till
Colombo
pa
Ceylon
(nuvarande
Sri Lanka
) i juli 1777. Dar gjorde han flera resor, varav en till den nederlandska bosattningen i
Galle
, och samlade ett stort antal vaxter. Innan han hunnit tillbaka, fick han meddelande om att han utnamnts till
Carl von Linne den yngres
eftertradare som
botanices demonstrator
vid Uppsala universitet. Han aterkom till Nederlanderna 1778 och, efter ett besok i London, till Sverige i mars 1779.
I nastan femtio ar skulle Thunberg vara verksam som larare i Uppsala. Vid sin aterkomst utsags han till demonstrator, 1781 blev han extraordinarie professor och professor medicin och botanik i Uppsala 1784 vilket han var fram till sin bortgang. Han var ledamot av 66 vetenskapliga samfund (av svenska
Vetenskapsakademien
fran 1776 och
Lantbruksakademien
fran 1812). Han avbojde bland annat ett erbjudande om att bli professor vid universitetet i Leiden 1776 och forestandare for Sankt Petersburgs botaniska tradgard 1802. Pa Thunbergs forslag overlamnade Gustav III
slottstradgarden
i Uppsala till universitetet som ny botanisk tradgard, och kungen bekostade en ny institutionsbyggnad dar, invigd 1807. 1785 skankte Thunberg sina egna samlingar till universitetet.
[
3
]
Resorna och samlingarna av vaxter och andra naturforemal gav upphov till mer an 300 skrifter inom amnena
etnografi
,
botanik
och
sprakvetenskap
. Dartill har han skrivit en sjalvbiografi och hans korrespondens har utgivits. Hans stora naturaliesamling donerades till
Uppsala universitetsbibliotek
. Bland annat "upptackte" Thunberg och beskrev cirka 800 japanska arter och
Rooibosbusken
i Sydafrika och gav dem deras latinska namn.
Om Thunbergs Japanbesok har historikern och journalisten
Monica Braw
skrivit en 350-sidig roman, som narmast kan beskrivas som en
dramadokumentar
.
Thunberg ar begravd pa
Uppsala gamla kyrkogard
.
[
4
]
Auktorsnamnet
Thunb.
kan anvandas for Carl Peter Thunberg i samband med ett
vetenskapligt namn
inom
botaniken
; se
Wikipediaartiklar som lankar till auktorsnamnet.
Asteroiden
13982 Thunberg
ar uppkallad efter honom.
[
5
]
- Flora Japonica
(1784)
- Edo 'reiseguide'.
- Resa uti Europa, Africa, Asia, forrattad aren 1770-1779.
KB
- Prodromus Plantarum Capensium
(Uppsala, vol. 1: 1794, vol. 2: 1800)
[
6
]
- Flora Capensis
(1807, 1811, 1813, 1818, 1820, 1823)
- C.P. Thunberg RESA til och uti Kejsaredomet Japan aren 1775 och 1776
, facsimileutgava Bokforlaget Rediviva, Stockholm (1980).
ISBN 91-7120-132-7
- Utan tillstand i Japan, del I och II (originalets titel: Resa uti Europa, Africa, Asia). Utgivare: Bokforlaget NILOE AB, 1952.
- Icones plantarum japonicarum
(1805)
- Donationis Thunbergianae 1785 continuatio I. Museum naturalium Academiae Upsaliensis
, pars III, 33?42 pp. (1787).
- Dissertatio Entomologica Novas Insectorum species sistens, cujus partem quintam. Publico examini subjicit Johannes Olai Noraeus, Uplandus
. Upsaliae, pp. 85?106, pl. 5. (1789).
- D. D. Dissertatio entomologica sistens Insecta Suecica. Exam. Jonas Kullberg
. Upsaliae, pp. 99?104 (1794).