한국   대만   중국   일본 
Carl Gustaf Wrangel ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Carl Gustaf Wrangel

Fran Wikipedia
(Omdirigerad fran Carl Gustav Wrangel )
For andra betydelser, se Carl Gustaf Wrangel (olika betydelser) .
Carl Gustaf Wrangel
Carl Gustaf Wrangel portratterad 1662 av Matthaus Merian d.y. .
Titlar
Tidsperiod 1645?1646
Tidsperiod 1645?1646
Tidsperiod 1646?1676
Tidsperiod 1646?1676
Tidsperiod 1648?1650 och 1661?1676
Foretradare Lennart Torstenson
Eftertradare Otto Wilhelm Konigsmarck
Greve av Salmis
Tidsperiod 1651?1676
Tidsperiod 1657?1676
Foretradare Gabriel Bengtsson Oxenstierna
Eftertradare Gustaf Otto Stenbock
Tidsperiod 1664?1676
Foretradare Lars Kagg
Eftertradare Ingen; ambete avskaffat
Yrke Militar
Ovrigt arbete Universitetskansler , lagman , kammarjunkare
Militartjanst
I tjanst for Sverige Sverige
Tjanstetid 1632?1676
Befal Dalregementet
Slag/krig Trettioariga kriget

Torstensons krig

Karl X Gustavs polska krig

Karl X Gustavs ryska krig

Karl X Gustavs forsta danska krig

Karl X Gustavs andra danska krig

Skanska kriget

Personfakta
Fodd 13 december 1613
Skokloster , Uppland , Sverige
Dod 25 juni 1676 (62 ar)
Spyker , Rugen , Svenska Pommern
Begravd Wrangelska gravkoret, Skoklosters kyrka
Slakt
Fralse- eller adelsatt Wrangel
Satesgard Skoklosters slott i Uppland
Far Herman Wrangel
Mor Margareta Moritsdotter (Grip)
Slaktingar halvbror till Wolmar Wrangel af Lindeberg
Familj
Gift 1640
Make/maka Anna Margareta von Haugwitz
Barn (minst) elva barn, varav endast tre dottrar overlevde foraldrarna

Carl Gustaf Wrangel , fodd 13 december 1613 (g.s) i den gamla satesgarden Skoklosters slott , dod 25 juni 1676 i slottet Spyker pa svenska Rugen , var en svensk greve , militar , generalmajor 1638, riksrad 1646, faltmarskalk 1646, generalguvernor i Pommern 1648 samt riksmarsk 1664. Son till Herman Wrangel och Margareta Moritsdotter (Grip), halvbror till Wolmar Wrangel af Lindeberg , gift med Anna Margareta von Haugwitz . Lat bygga Skoklosters slott i Uppland och Gripenbergs slott i Smaland. Agde ocksa bland annat Wrangelska palatset i Stockholm.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Tidiga ar [ redigera | redigera wikitext ]

Carl Gustaf Wrangel som barn, 1619.

Wrangel foddes i den gamla satesgarden i Skokloster 1613. Han undervisades forst i hemmet och darefter 1625?1626 vid Collegium Skytteanum i Stockholm. Han foljde som 14-aring med sin far till kriget i Preussen och agnade darefter efter att ha aterkommit till Sverige 1630 ett par ar at en bildningsresa till Leiden dar han studerade skeppsbyggeri och navigation och Paris . [ 1 ] 19 ar gammal anslot han sig till de svenska trupperna i Tyskland och deltog i slaget vid Lutzen 1632.

Karriar [ redigera | redigera wikitext ]

Carl Gustaf Wrangel av David Klocker Ehrenstrahl .

Wrangel blev 1633 overstelojtnant vid Bengt Bagges varvade infanteriregemente i Elbingen, 1634 blev han overstelojtnant vid Joakim Moltkes varvade kavalleriregemente som lag forlagt i Pommern, men anslot sig 1635 till Johan Baners arme och deltog med utmarkelse i slaget vid Ludershausen . Han var med i de fortsatta striderna, befordrades 1636 till overste vid Livregementet till hast och medfoljde armen under operationerna mot Torgau samma ar. Har kom han i konflikt med Baner, och atervande till Vorpommern dar han under sin fars befal deltog i forsvaret av provinsen och 1638, trots Johan Baners avstyrkan befordrad till generalmajor och nominell chef over Dalregementet . Kort darefter atervande han till Sverige for att skota rekryteringar men atervande snart till Tyskland och deltog i striderna under de foljande aren. Efter Johan Baners dod 1641 var han en av fyra generalmajorer som ledde de svenska styrkorna tills Lennart Torstenson blev overbefalhavare. 1642 han till Sverige, varifran han medforde forstarkningar tillbaka till Lennart Torstensons arme i Tyskland och tjanstgjorde darefter som dennes stabschef. Han gjorde en god insats i slaget vid Leipzig , deltog i anfallet pa Danmark 1643 overtog efter Claes Flemings dod 1644 befalet over den Kiel liggande flottan. Han genomforde lyckligt flottans utbrytning ur Kielbukten och besegrade 13 oktober den danska flottan i sjoslaget vid Femern och fick 1645 befalet over hela svenska flottan. [ 1 ]

Samma ar utsags han till rikstygmastare men fick 1646 overta befalet over de svenska Tyskland 1646, till en borjan under Lennart Torstensons overinseende. Han blev samma ar faltmarskalk, generalguvernor i Pommern och riksrad. Tillsammans med Henri de la Tour d'Auvergne de Turenne opererade han i Bayern men gick 1647 ensam mot Bohmen och visade har prov pa forsiktig men val overlagd strategi. Ar 1648 fick han ater kontakt med Turenne, besegrade de kejserliga i slaget vid Zusmarshausen . Samma ar avloste Karl X Gustav honom som overbefalhavare i Tyskland men han kvarstod som generalguvernor i Pommern till sin dod. [ 1 ]

Nar Wrangel intog Fredriksodde 1657 blev han som beloning riksamiral och forde darefter armens hogra flygel vid overgangen av Lilla Balt 1658. Wrangel spelade aven en viktig roll i slaget i Oresund .

Wrangels framgangar stegrades aven inom andra omraden an det militara under framfor allt 1650- och 1660-talet. 1648 blev han kansler for Greifswalds universitet . Ar 1651 blev han greve over Salmis i Keksholms lan i davarande ostra Finland. Grevskapet byttes senare till Solvesborg i Blekinge 1665. Med de militara och civila utnamningarna okade Wrangels behov av att bygga upp ett standsmassigt faltherrehov, som i prakt kunde motsvara hans status i stormakten Sverige och Europa. Wrangel och hans hustru agnade stora resurser at att skapa en lamplig representationsmiljo genom inkop av konst, konsthantverk, textilier, bocker och vapen fran Europa och andra delar av varlden. Bygget av Skoklosters slott, som paborjades 1654, var ett viktigt led i arbetet med att manifestera makt och att gora familjens minne ododligt. Wrangels valsprak representerar samma tankegangar: Non est mortale quod opto ? Det ar inte det forgangliga som jag efterstravar.

De sista aren [ redigera | redigera wikitext ]

Under slutet av sitt liv plagades Wrangel av dalig halsa, vilket ledde till att han inte kunde delta i falt vid stridigheterna i Tyskland. Lorenzo Magalotti beskriver honom vid ett mote 1674: "Riksmarsken greve Carl Gustaf Wrangel ar storvuxen och har ett vackert men stolt utseende. Gikt och sten har illa hanterat honom och hans tillstand ar sadant att han nastan ar ur stand att langre fora befal i krig pa grund av kroppens bracklighet. Han riskerar att nar som helst fa slaganfall. Hans daliga halsa gor att han tanker pa doden och livet efter detta och mycket lamnar sig i handerna pa prastskapet. [ 2 ] " Det svenska nederlaget vid Fehrbellin 1675 som fick stora konsekvenser for den svenska militarmaktens anseende kom ocksa delvis att skyllas pa Wrangel.

Carl Gustaf Wrangel dog 1676 pa slottet Spyker pa Rugen . Stora delar av hans familj var vid det laget redan borta. Han begravdes 1680 i Riddarholmskyrkan i Stockholm och bisattes sedan i det Wrangelska gravkoret i Skoklosters kyrka .

Familj [ redigera | redigera wikitext ]

1640 gifte sig Wrangel med den tyska adelsdamen Anna Margareta von Haugwitz i ett faltlager vid Saalfeld i Tyskland. De bada fick (minst) elva barn, varav endast tre dottrar overlevde foraldrarna. Den aldsta dottern, Margareta Juliana Wrangel var gift med Nils Brahe den yngre , vilken kom att arva Skoklosters slott efter Wrangels dod.

Portratt pa frun Anna Margareta von Haugwitz fran cirka 1650.

Barn:

  1. Hannibal Gustavus (1641?1643)
  2. Margareta Juliana (1642?1701)
  3. Achilles (1643?1648)
  4. Augustus Gideon (1645?1648)
  5. Carl Philip (1648?1668)
  6. Eleonora Sophia (1651?1687)
  7. Charlotta Aemilia (1652?1657)
  8. Christina 1654?1657)
  9. Polydora Christiana (1655?1675)
  10. Augusta Aurora (1658?1699)
  11. Herman (fodd och dod 1661)
Portratt av sonen August Gideon, 1648

Landagare och herresaten [ redigera | redigera wikitext ]

Wrangel var den storsta landagaren i svenska Pommern . [ 3 ] Dar agde han herresatena Spyker ( Rugen ) med Baldereck , [ 4 ] Kap Arkona , [ 5 ] Klein Jasmund (nu en del av Dubnitz i Sassnitz ), Koosdorf , Polkvitz , Ruschvitz , [ 4 ] Streu [ 5 ] och Wostevitz , [ 4 ] Wrangelsburg med Krebsow , Spandowerhagen och Zarnitz , Groß Ernsthof , [ 4 ] Pritzier med Buddenhagen , Giesekenhagen , Hohendorf , Hohensee , Katzow , Netzeband , [ 6 ] Nonnendorf med Latzow , Lubmin och Vierow , [ 7 ] Molschow ( Usedom ) med Bannemin , Mahlzow , Sauzin , Zecherin och Ziemitz , [ 8 ] Brussow [ 7 ] och Krummin (Usedom), [ 9 ] och aven oarna Greifswalder Oie och Ruden . [ 4 ] Wrangels Amt Saatzig i Hinterpommern byttes ut mot Klein Jasmund, Polkvitz, Rushvitz och Wostevitz ar 1653, da Hinterpommern lamnades over till Brandenburg. [ 6 ]

I svenska Livland agde Wrangel herresatena Odenpah , [ 7 ] Rappin och Wrangelshof , [ 8 ] tills Odenpah och Wrangelshof byttes ut mot de Pommerska herresatena ar 1653. [ 7 ] I Livland agde han ocksa Luua (senare Ludenhof eller Luhde slott i Walk (Valga) lan ). [ 10 ] I Skane agde han Lillo . I Stockholm agde han Wrangelska palatset , och utanfor staden agde han Ekebyhovs slott . [ 8 ] I Karelen agde han Salmis lan som han bytte ut mot Solvesborgs lan i Blekinge ar 1665. [ 11 ] I Finland agde han Bjarna , samt Skoklosters slott i Uppland, och Rostorp och Saby i Smaland . I Halland agde Wrangel Lindebergs lan . [ 12 ] I Bremen-Verden agde han Amt Bremervorde . [ 13 ]

Wrangel byggde Gripenbergs slott i Saby, [ 13 ] samt Bremervordes , Skoklosters , Spykers , Stralsunds och Wrangelsburgs slott . [ 14 ] Wrangelsburg bar hans namn, vilket doptes av honom fran " Vorwerk " den 19 september 1653. [ 7 ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c ] Wrangel, Carl Gustaf i Svenska man och kvinnor (1955)
  2. ^ Rystad, Goran (2001). Karl XI: en biografi . Historiska media. sid. 57. ISBN 978-91-89442-27-6 . Last 26 november 2023  
  3. ^ Wartenberg (2008), sid. 213
  4. ^ [ a b c d e ] Asmus (2003), sid. 217
  5. ^ [ a b ] Asmus (2003), sid. 201
  6. ^ [ a b ] Asmus (2003), sid. 203
  7. ^ [ a b c d e ] Asmus (2003), sid. 204
  8. ^ [ a b c ] Asmus (2003), sid. 209
  9. ^ Asmus (2003), sid. 210
  10. ^ Asmus (2003), sid. 206?209
  11. ^ Asmus (2003), sid. 205
  12. ^ Asmus (2003), sid. 206
  13. ^ [ a b ] Asmus (2003), sid. 200
  14. ^ Asmus (2003), sid. 198

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Losman, Arne (1980). Carl Gustaf Wrangel och Europa: studier i kulturforbindelser kring en 1600-talsmagnat = Carl Gustaf Wrangel und Europa : Studien uber die kulturellen Verbindungen eines Magnaten des 17. Jahrhunderts . Lychnos-bibliotek, 0076-163X ; 33 ([Ny utg.]). Stockholm: Almqvist & Wiksell international. Libris 8379641 . ISBN 91-85286-20-6  
  • Losman, Arne i Bergstrom Carin, red (2004). Skoklosters slott under 350 ar . Stockholm: Byggforlaget. Libris 9756706 . ISBN 91-7988-265-X  
  • Asmus, Ivo (2003). ”Das Testament des Grafen. Die pommerschen Besitzungen Carl Gustav Wrangels nach Tod, formyndarrafst und Reduktion”. i Asmus, Ivo; Droste , Heiko; Olesen, Jens E. (pa tyska). Gemeinsame Bekannte: Schweden und Deutschland in der Fruhen Neuzeit . Berlin-Hamburg-Munster: LIT Verlag. ISBN 3-8258-7150-9  
  • Wartenberg, Heiko (2008) (pa tyska). Archivfuhrer zur Geschichte Pommerns bis 1945 . Schriften des Bundesinstituts fur Kultur und Geschichte der Deutschen im Ostlichen Europa. "33". Oldenbourg Wissenschaftsverlag. ISBN 3-486-58540-1  

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Foretradare:
Gabriel Bengtsson Oxenstierna 		Sveriges riksamiral
1657?1664 		Eftertradare:
Gustaf Otto Stenbock
Foretradare:
Lars Kagg 		Sveriges riksmarsk
1664?1676 		Eftertradare:
Ambetet avskaffat


Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Carl_Gustaf_Wrangel&oldid=54839279 ”