Cannabis (aven kant som marijuana i vaxtform och hasch som ar hoppressade trikomer fran cannabisplantan) ar den psykoaktiva drog som utvinns fran plantor i vaxtslaktet Cannabis i medicinskt eller i rekreationssyfte. Av totalt 483 kanda aktiva komponenter i cannabis utgors den storsta av tetrahydrocannabinol (THC). ^{[ 1 ]} Minst 84 stycken ar andra cannabinoider , som cannabidiol (CBD), cannabinol (CBN), tetrahydrocannabivarin (THCV) ^{[ 2 ] [ 3 ]} och cannabigerol (CBG).

Cannabis ger bade psykiska och fysiska effekter pa manniskan, daribland en kansla av att man ar "hog" eller "stenad", forandringar av perceptionsformagan , hojd sinnesstamning, och en okad aptit . ^{[ 4 ] [ 5 ]} Vid rokning borjar ruset markas inom nagra minuter, i tillagad form eller vid direkt intag vid omkring 30?60 minuter. ^{[ 4 ] [ 6 ]} Ruset brukar verka i tva till sex timmar. ^{[ 6 ]} Kortvariga biverkningar innefattar ett nedsatt korttidsminne , muntorrhet, forsamrad motorik , roda ogon samt en upplevd paranoia eller angest . ^{[ 4 ] [ 7 ] [ 8 ]} Pa langre sikt kan cannabis leda till beroende, till en samre mental formaga for dem som borjade anvanda drogen som tonaringar samt till beteendestorningar hos de barn vars modrar anvant cannabis under graviditeten.

Cannabis anvands framst i rekreationssyfte eller som medicinalvaxt men ibland anvands den aven i religiosa sammanhang. Ar 2013 anvande mellan 128 och 232 miljoner manniskor cannabis (2,7?4,9 procent av jordens befolkning i aldrarna 15?65). ^{[ 9 ]} Det ar varldens mest anvanda illegala drog. ^{[ 4 ] [ 9 ]} Ar 2018 var de lander som hade flest anvandare bland vuxna Zambia , USA , Kanada och Nigeria . Ar 2016 hade 51 procent av USA:s befolkning, vid nagot tillfalle, anvant cannabis; 12 procent hade anvant drogen under det senaste aret och 7,3 procent under den senaste manaden.

Det aldsta dokumenterade anvandandet gar tillbaka anda till 2800-talet f.Kr. i kejsaren av Kina Shennongs farmakope ^{[ 10 ]} . Anvandandet har okat sen 1900-talets borjan och drogen har som foljd blivit juridiskt reglerad. Innehav, anvandning och forsaljning av cannabis ar olagligt i de flesta av varldens lander. Termen medicinsk cannabis refererar till den cannabis som skrivs ut av lakare, nagot som ar tillatet i Kanada , Belgien , Australien , Nederlanderna , Tyskland , Spanien och 31 amerikanska delstater.

Ar 2013 blev Uruguay det forsta landet som legaliserade cannabis for rekreativ anvandning. ^{[ 11 ]} Ar 2018 legaliserades cannabis i Sydafrika ^{[ 12 ]} och Kanada. ^{[ 13 ]}

Vaxten [ redigera | redigera wikitext ]

Familjen hampvaxter , i vilken slaktet Cannabis ingar, ar mycket hardiga, snabbvaxande vaxter som klarar av de flesta klimat och hojder upp till 3 000 meter over havet. Manniskor har, forutom som berusningsmedel, anvant hampa for sa vitt skilda andamal som tillverkning av rep och textilier, fagelfro, energigroda och som medicin. ^{[ 14 ]}

Honplantans blommor och de sma blad som vaxer i klasar med honblommor ar sarskilt rika pa trikomer, som utsondrar en kada rik pa milt hallucinogena, psykoaktiva och fysiologiskt aktiva kemikalier, kallade cannabinoider . Det finns ett 60-tal cannabinoider, varav THC och cannabidiol ar de framsta. De vanligaste produkterna som innehaller cannabinoider och som anvands i berusningssyfte ar marijuana (torkade honblomstallningar) och hasch (sammanpressad kada). Mindre vanligt forekommande ar den eteriska hascholjan, som antingen inandas som anga efter upphettning, ats eller dricks.

Vaxtformen bestar oftast av torkade mogna honblommor. Kadformen, som i dagligt tal kallas hasch , bestar primart av trikomer , som vaxten fyllt med kada som forsvar mot predation , ihopsamlade fran samma plantmaterial. Den mest kanda biologiskt aktiva kemiska komponenten i cannabis ar Δ ⁹ - tetrahydrocannabinol , ofta benamnt THC. THC har psykoaktiva och fysiologiska effekter nar det konsumeras, oftast genom rokning eller genom oralt upptag.

Cannabis raknas som ett hormonstorande amne hos djur. ^{[ 15 ]}

Anvandning och distributionsformer [ redigera | redigera wikitext ]

Det vanligaste sattet att konsumera cannabis ar genom rokning, antingen rullat i papper till en joint eller stoppat i pipa , bong , chillum eller tjiubang . Ett annat satt ar att vaporisera cannabisen, i en vaporizer forangas de verksamma substanserna som sen kan inhaleras. Cannabis kan aven intas oralt genom att inga i bakverk , matratter eller som dryck. ^{[ kalla behovs ]}

Marijuana [ redigera | redigera wikitext ]

Marijuana ar torkade honblommor ^{[ 16 ]} och toppblad. Fargerna kan vara allt fran gront, gulgront och grabrunt till gult. En del odlas i Sverige, men mycket importeras fran Danmark och Holland. Slangord for marijuana ar maja , jazztobak , gras , gralle , gront , "ort", weed , ganja , brass (marijuana) , braj , reefer , roka eller mary jane . Slangord for en joint kan till exempel vara spliff , puff , holk , feting , palt , "en fet", jolle , gas , "hooging" eller hovding .

Hasch [ redigera | redigera wikitext ]

Hasch ar pressad kada med ett varierande innehall av andra vaxtdelar. Fargen varierar fran ljusbrun till svart. Konsistensen varierar fran hard och sprod till mjuk och formbar. Bade farg och konsistens varierar beroende pa kvalitet och teknik av extrahering och pressade/knadande. Hasch tillverkas framst av anledningen att det ar kompakt, potent och kan lagras lang tid utan att forstoras av luft och ljus. Hasch ar det vanligaste hampapreparatet i Sverige och gar ofta under slanguttryck som boj, toj , brunt , braj och brass . Det mesta hasch som kommer till den illegala marknaden i Europa kommer fran illegala odlingar i Marocko . Typiskt marockanskt hasch ar ljust, hart och relativt svagt (populart kallat marockan eller standard ). Afghanistan , Nepal och Libanon star ocksa for en viss haschproduktion. Hasch fran dessa platser ar ofta morkare och mjukare ( Svart afghan ).

Idealt ar hasch ingenting annat an sammanpressade trikomer. I praktiken ar dock hasch alltid fororenat av andra vaxtdelar, olika mycket beroende pa tillverkningsmetod. I storskalig haschtillverkning siktas krossade, torkade och kylda trimningar (blad) och blommor fran cannabisplantan genom ett finmaskigt nat. Det som ramlar igenom natet tas tillvara och pressas ihop till en platt kaka. Resultatet blir i de flesta fall hasch av lag kvalitet med mycket fororeningar. Potentare hasch kan goras genom att lata kadan fran farska vaxter klibba fast vid nagot, till exempel genom att rulla dem mellan handerna eller mot en blank duk. Det som fastnar kan sedan skrapas av och torkas.

Pa senare ar har en ny metod blivit popular. Trimningar och blommor torkas, krossas och laggs i isvatten. Blandningen skakas eller vispas sa att trikomerna lossnar. Vattnets laga temperatur hindrar dem fran att klibba ihop och darfor kan de sma trikomerna skiljas fran ovrigt vaxtmaterial genom filtrering. Metoden kallas for att isolera hasch och ger en potent och ren produkt som behover en jamforelsevis liten mangd utgangsmaterial.

Hampaextrakt [ redigera | redigera wikitext ]

Hampaextrakt hascholja ar extrakt av cannabis. Hascholja kan vara missvisande da hampaextrakt inte ar hasch och sallan gors av hasch, aven om likheterna ar stora. Konsistensen varierar fran tjockflytande vatska till seg massa och fargen ar brun till svart. Med upp till 70 % THC -halt ar hampaextrakt den starkaste sortens cannabispreparat. Styrkan ar dock helt beroende av ramaterialet; starkast blir det som gors av cannabis med hog THC-halt medan extrakt gjort pa hanblad inte ar starkare an svagt hasch.

Hampaextrakt gors av nagon form av cannabisravara, allt fran stjalkar och blad till blommor och hasch, som sedan far dra i losningsmedel for att sedan filtreras bort. Losningsmedlet far darefter avdunsta och lamna kvar slutprodukten. Man kan "vispa" oljan for att fa en smorliknande produkt eller lata vaxtsmulor stanna kvar for att ge en fastare och mer hanterbar konsistens.

Forandrad THC-halt [ redigera | redigera wikitext ]

Medveten foradling har okat halten THC i cannabisplantor med ca 2 % sedan 1950. Sedan borjan av 1960-talet har THC-halten i den cannabis som saljs okat genom vaxtforadling och nya odlingstekniker; okningen har varit speciellt stor de senaste 10 aren. I en FN-rapport talas om The New Cannabis ^{[ 17 ]} . Kring 1961 ansags 5 % THC vara ett normalt varde. Marijuana i USA kunde pa 1980-talet ha sa lag THC-halt som under 2 %; denna marijuana finns fortfarande idag. Mellan 15 och 20 % raknas som en hog THC-halt. I Nederlanderna okade THC-halten i cannabis fran 9 % till 18 % mellan aren 1998 och 2005. ^{[ 17 ]} Frona drivs for det mesta under kontrollerade och optimerade forhallanden, med speciallampor och godsling av entusiaster eller professionella odlare i kallare eller pa vindar. Resultatet ar ett mycket potent marijuana som till och med kan vara starkare an sekunda hasch.

En hogre THC-halt leder enligt ett hollandskt dubbelblindtest till en starkare paverkan. De som lider storsta risk for menliga effekter av detta ar unga brukare som stravar efter att bli sa hoga som mojligt, medan det for mer erfarna anvandare som stravar efter ett "stabilt rus" ar mindre relevant (de roker helt enkelt mindre nar cannabisen blir starkare). ^{[ 18 ]} Enligt en undersokningar av marijuana sald i USA okade den genomsnittliga THC-halten fran 3,5 % ar 1988 till 8,5 % ar 2006. ^{[ 19 ]}

I syntetisk cannabismedicin ingar for det mesta enbart THC. Endast delta-8-THC kan framstallas syntetiskt, da syntetiskt framstalld delta-9-THC ar alltfor instabil. Verkningsgraden ar ungefar 70 % av naturligt THC.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Cannabisplantan har sitt ursprung i Centralasien . Det forsta vavda plagget var gjort av hampa och daterar sig bak omkring 10 000 ar. ^{[ 20 ]} Det var i Kina plantan forst borjade odlas, for over 6 000 ar sedan. Anvandningsomradena strackte sig over matolja , djurfoder , fiberutvinning och medicin. ^{[ 21 ]}

Det ar osakert nar man borjade roka cannabis i Indien. Forsta gangen dess anvandning som drog namns i skrift ar i Indien dar den milt narkotiska drycken bhang forekommer i Atharva Veda som dateras till 2 000?1 400 f.Kr. Drycken bereds av torkade cannabisblad, fron och stjalkar fran cannabisplantor av bade han- och honkon, saval vilda som odlade. Den ar ofta smaksatt med socker och svartpeppar blandat med mjolk eller vatten . Ganja bestar av de THC-rika blomknopparna fran odlade honplantor som torkas. Charas ar den rena kadan utvunnen ur cannabis, motsvarande hasch. ^{[ 21 ]}

I sin svagaste form, bhang, accepterades drogen i samhallet medan bruk av namnda charas sags pa med forakt och misstanksamhet och nagot som underklass och kriminella holl pa med. Medicinsk litteratur fran denna tid namner att cannabis bland annat anvandes vid behandling av epilepsi och for smartlindring.

Man vet inte nar cannabis forst kom till Europa, men formodligen var det nomader som forde det med sig fran Centralasien. Mest intressant var grodan for dess fibers skull, men Herodotos skriver i sin Historia fran 500-talet f.Kr. om skyter som hellre an att bada i vatten badade i heta angbad av rykande hampafron, sa de "tjuter av frojd".

Araberna skall ha lart sig om cannabis narkotiska egenskaper av grekiska larda i botanik och medicin, samt mer direkt genom handel med Indien via Iran. Det finns en folklig tradition enligt vilken en indisk pilgrim visat perserna vaxtens drogegenskaper pa 500-talet. Nagra forskare tror dock att anvandningen i mellersta ostern ar mycket aldre an sa och pekar pa passager i Gamla Testamentets hebreiska text och den arameiska oversattningen som kan tolkas som referenser till cannabiskonsumtion. ^{[ 21 ]}

Cannabis som drog sags ofta med misstro av de ortodoxa muslimska myndigheterna, delvis pa grund av att den forknippades med sufismen - en mystisk rorelse inom islam . Forsok att stavja odlingen misslyckades och pa 1300-talet var haschish val etablerat i den muslimska varlden. Innan dess hade arabiska handelsman fort bruket av cannabis till Ostafrika, dar det spred sig till de centrala och sodra regionerna. ^{[ 21 ]}

1500?1800 [ redigera | redigera wikitext ]

Cannabis var kant i storre delen av den gamla varlden nar Christofer Columbus lamnade Spanien med regling av hamparep. Fran 1500-talet odlade spanjorerna cannabis i sina kolonier, liksom fransmannen och engelsmannen. For europeerna var hampan intressant framst for sina fibrer, och de avfardade alla tankar pa nagra andra anvandningsomraden. Nagot som bland annat visade sig i att den europeiska hampan, botaniskt oskiljbar fran den indiska hampan, inte heller foradlats till att ha samma uttalade narkotiska egenskaper som den indiska varianten. ^{[ 22 ]} Fran omkring 1 000 ar f.Kr. fram mot slutet av 1800-talet var hampa en av de viktigaste och mest odlade kulturgrodorna. Hampa stod for en majoritet av jordens alla fibrer, tyg, lampolja, papper, rokelse och medicin. ^{[ 20 ]}

De portugisiska kolonisatorerna forde angolanska slavar till Brasilien . Med slavarna kom fron och Brasilien har dokumenterade odlingar fran 1549 . Plantageagarna lat slavarna roka sin maconha men holl sig sjalva till tobak. Snart borjade indianer och andra i de rurala omradena bruka cannabis och sa smaningom aven fabriksarbetare. Det var forutom for en del larda inom prasterskapet framst en drog for de fattiga klasserna, precis som i den gamla varlden.

Eftersom Storbritannien och Frankrike tog sina slavar fran Vastafrika, dit cannabis da inte hade spridit sig, fick bruket aldrig nagon vidare spridning i Nordamerika, trots att odlingarna dar i allmanhet var battre och storre. Den tidigaste kanda cannabislagen ar fran 1619, da man i Virginia lagstadgade att varje lantbrukare maste odla hampa pa sin mark, for att fa fibrer till rep, papper och sa vidare.

Cannabis psykoaktiva egenskaper hos indisk hampa, aven kallad hasch, uppmarksammades i Europa pa 1600-talet . I konstnarliga kretsar, och kanske framfor allt i Frankrike , betonades de medvetandeforandrande egenskaperna.

1800?1900 [ redigera | redigera wikitext ]

Pa 1800-talet inrattades speciella haschklubbar i Paris , dar bland andra Charles Baudelaire och Alexandre Dumas var medlemmar. De intog cannabis i formen av en sylt de bredde pa brod.

Samtidigt uppmarksammade William Brooke O'Shaughnessy cannabis medicinska anvandningsomraden och beskrev vetenskapligt vad han uppmarksammat under sin tid i Indien. Pa 1800-talet ingick indisk hampa i de flesta sa kallade patentmediciner for anvandning mot alla mojliga akommor. Nagra patent fanns inte, men medlen hade i de flesta fall ett hemligt innehall och marknadsfordes under fantasifulla namn, till ex via annonser i tidningar. ^{[ 23 ] [ 24 ]} Detta ledde i USA fran ar 1860 och framat till en rad lokala lagar om att forpackningarna maste forses med en varningstext om att innehaller kunde vara skadligt eller ett gift. ^{[ 25 ]}

Till Vastindien kom bruket forst efter slaveriets avskaffande, under senare delen av 1800-talet och i borjan av 1900-talet, da plantageagare forde kontraktsbundna indiska arbetare till Karibien som tog med sig bruket av cannabis. ^{[ 21 ]} Rastafarirorelsen ar intimt forknippad med cannabisbruk. Marijuana roktes och var integrerad i matlagningen pa Jamaica langt innan rastafari borjade predikas pa 1930-talet. ^{[ 26 ]} Det ar inte kant exakt nar rastafarianer borjade havda att cannabis ar en helig vaxt och att intaget av den ar ett sakrament , men det sena 1940-talets rastafarikultur var associerad med marijuanarokning pa Pinnacle, en samfallighet och boendekollektiv som grundats av den tidiga rastapredikanten Leonard Howell . Da hade den brittiska kolonialmakten redan forbjudit cannabis, det 1963 sjalvstandiga Jamaica beholl forbudet, och polisen gjorde regelbundet razzior i rastafaribosattningar langt in pa 1980-talet. Rastafarianer ser cannabis som en sakramental och djupt valgorande vaxt som omnamns som Livets Trad i Bibeln. ^{[ 27 ]} Man brukar citera Uppenbarelseboken 22: 2, som sager att tradets lov ar till for lakning av nationerna. Rokning av cannabis, sarskilt med langskaftade vattenpipor kallade chalices, ar sedan 1940-talets slut ett maste i de religiosa sammankomster som rastafarianer kallar "reasoning sessions" dar medlemmarna samlas for att diskutera livet ur rastafarianskt perspektiv. De ser anvandandet av marijuana som ett satt att fora dem narmare Gud (Jah) och havdar att den som roker orten kan se sanningen tydligare och avsloja Babylons (den vita Vastvarldens) logner och konspirationer. Effekten av rokningen ar som om ullen dras bort fran ogonen och korruptionen branns bort ur hjartat. ^{[ 27 ]} Jamaica ses som en del av Babylon, och Livets Trad ar enligt Uppenbarelseboken 22:2 och Hesekiel 47:12 nagot som vaxer i Edens lustgard eller i Det heliga landet ( Zion ). Marijuana borde inte enligt rastafarianernas bibelsyn kunna vaxa i Babylon, i det onda Jamaica. Att det anda gor det brukar forklaras med att det ar en gava fran Gud (Jah) till de plagade slavattlingarna i Amerika. Denna gava ska oka de svartas medvetenhet och oppna deras ogon for en repatriering till Zion: Etiopien eller Afrika i allmanhet. Rastafarianer tolkar Bibeln symboliskt och personligt ? det man ar ense om ar att Bibeln ar forvanskad av den vita, vasterlandska civilisationen och att oversattningen till engelska ar full av sprakliga fel. Genom meditation med eller utan cannabis ar det mojligt att urskilja originalbibelns dolda budskap.

1900-talet ? idag [ redigera | redigera wikitext ]

Till sydvastra USA kom bruket av marijuana genom mexikanska invandrare i borjan pa 1900-talet . Men innan dess hade cannabis (indisk hampa) ingatt i flera sa kallade patentmediciner. Manga av invandrarna tog arbete langs jarnvagen och bruket spreds over delar av Mellanvastern anda upp till Chicago . Pa 1910-talet hade sjoman tagit bruket till New Orleans ; darifran spred den sig norr, langs floderna och langs kusten. Nar jazzmusiken uppstod kom den i mangt att forknippas med marijuana och synd. ^{[ 21 ]} Vanan att inta droger genom lungorna, som kommit med bruket av tobak, gjorde cannabis latt att ta till sig for den rokningsvana vastvarlden.

Genom Nationernas forbund och andra opiumkonferensens fortjanst blev indisk hampa en reglerad vaxt for att minska konsumtionen av cannabis som drog. I USA kom den forsta restriktionerna for forsaljning av cannabis redan ar 1906 i District of Columbia ; allt fler delstater foljde efter och en federal lagstiftning, en lag som gallde i alla delstater, antogs ar 1937. ^{[ 28 ]} Trots detta okade sakta mangden brukare av marijuana och hasch i vastvarlden , for att explodera pa 1960-talet under nya langvaga turismen med jetflygets ankomst; som backpacker kunde man ocksa mota ganjarokande gurus i Indien och pa annat hall. Invandring fran omraden med utvecklad cannabiskultur och uppkomsten av en mangd nya ungdomskulturer som inkluderade drogbruk ar viktiga bestandsdelar. En annan orsak var ocksa anvandningens ofta romantisering i popularkulturen .

Cannabis har manga smeknamn, bland annat "Weed", "gront", "Mary Jane", "gras" eller "ganja". FN raknar med att ungefar 4 procent av jordens vuxna befolkning anvander cannabis minst en gang per ar och 0,6 procent anvander cannabis dagligen. ^{[ 29 ]}

Omfattning och juridisk status [ redigera | redigera wikitext ]

Andra opiumkonferensen 1925 [ redigera | redigera wikitext ]

Egypten blev ar 1892 det forsta land som forbjod kultivering och bruk av cannabis. Det till det Brittiska Imperiet tillhorande Kejsardomet Indien hade 1912 okat exporten av cannabis till Framre Orienten och Sydafrika sedan opium till foljd av den forsta opiumkonferensen rakat i dalig dager och exporten darav darmed sjonk.

1923 sande Sydafrikas ^{[ 30 ]} regering en begaran till Nationernas Forbund att Indisk hampa skulle betraktas som en beroendeframkallande narkotisk drog och tas med i Haagkonventionen. The Advisory Committee behandlade fragan och anmodade regeringarna att tillhandahalla information om produktion, anvandning, trafik och sina observationer om fragan samt rekommenderade att Indisk hampa skulle tas upp pa dagordningen for den andra opiumkonferensen i Geneve 1925. ^{[ 31 ]} Turkiet och Egypten , drev ocksa pa om att cannabis skulle tas med i Haagkonventionen. Innan dess hade cannabis varit helt oreglerad och darmed laglig pa de flesta hall. Vart att namnas ar att bade Egyptens och Turkiets overlagset viktigaste exportvara var just bomull , en vaxt som till skillnad fran hampa kraver speciella vaxtforhallanden och inte ar lika lattodlad som hampa.

Enligt ett samtida referat, av professor W.W. Willoughby, en amerikan som arbetade som expert at den kinesiska delegationen, behandlades fragan om cannabis under flera sessioner och i olika dokument. Stor betydelse fick en foredragning av den egyptiske delegaten Mohamed El Guindy som bland annat beskrev tillstand av akut och kronisk " hashishism" , det senare ett tillstand som El Guindy menade uppkommer vid vanemassigt bruk. Vidare ansag El Guindy att det var en drog som i sma doser skapar angenama upplevelser, men som i stora doser upplevs som obehagligt och hammande.

I sitt inledande tal deklarerade El Guindy att sa mycket som 30 till 60 procent av alla fall av "vansinne" var orsakade av konsumtion av hashish. I ett officiellt meddelande som lamnades till delegationen till stod for El Guindys pastaenden kunde man lasa att andelen vansinnesfall som orsakats av hashish var sa hog som 70 procent. ^{[ 32 ]}

Den egyptiske delegatens fordragning och forslag mottes med starkt gillande av den kinesiska och den amerikanska delegationen. Forslaget motte kritik fran Indien som dock lovade att hjalpa till med att begransa sin export av cannabis med hjalp av ett certifikatsystem. En sarskild subkommitte tillsattes som sedan utarbetade det forslag till kompromiss som sedan antogs. Bara tre lander rostade mot forslaget. Indisk hampa klassades som narkotika och de stater som var medlemmar i Nationernas Forbund forband sig bland annat att forbjuda export av cannabis till stater som forbjudit import. ^{[ 33 ]} Respektive lands regering skulle dock ha mojlighet att utfarda importlicenser som visade att importen var godkand och begard exklusivt for medicinska eller vetenskapliga andamal.

Europa [ redigera | redigera wikitext ]

Cannabishandeln utgor med marginal den mest omfattande drogmarknaden i EU. Under 2010-talet okade styrkan i bade cannabisextrakt och vaxtform. Cannabissmuggling utgor en betydande inkomstkalla for en stor mangd kriminella natverk. Huvudsakligen utgor inomhusodling i EU-lander den storsta kallan till konsumtion av cannabis i vaxtform inom EU. Marocko ar den huvudsakliga kallan till cannabisextrakt som smugglas till EU och Albanien ar en betydande kalla. En stor andel av allvarlig valdsbrottslighet som rapporteras till Europol har sin upprinnelse i droghandel och cannabishandel i synnerhet. ^{[ 34 ]}

Nederlanderna [ redigera | redigera wikitext ]

I Nederlanderna ar bruk inte kriminaliserat och aven om cannabis ar olagligt sa ar innehav av upp till 5 gram av marijuana eller hasch samt viss reglerad forsaljning till personer som fyllt 18 ar i sa kallade coffeeshops tillatet. Ovrig forsaljning, odling av cannabis och hascholja ar olagligt. I Nederlanderna ses cannabis framst som ett folkhalsoproblem, men inte olikt alkohol eller tobak. Ett av huvudargumenten till den forda liberala politiken var ett pa 1960-talet kraftigt okande heroinmissbruk, ett bruk man ville stoppa accelerationen pa, medan cannabis sags som i det narmaste harmlost i sammanhanget. Man sarskilde cannabis, en latt drog, fran tyngre droger som dras med "oacceptabla risker". Forhoppningen var att en cannabiskultur med sociala normer kring bruk skulle uppsta och ett sunt forhallningssatt till cannabis spridas bland brukarna, samtidigt som de inte skulle bli frestade av "tyngre" droger. ^{[ kalla behovs ]}

Nederlandernas forhallandevis tillatande installning mot cannabis, och en del andra droger, har bidragit aven gjort landet till ett mal for drogturism och massiv smaskalig smuggling vid granserna. De senaste aren har flera atgarder vidtagits vars syfte ar att minska forsaljningen av cannabis. Da sa kallade coffee shops bara far salja 5 gram marijuana eller hasch sammanlagt har granskommuner forsokt minska antalet coffee shops, da sjalvbehovssmugglare behover besoka flera coffeeshops for att komma upp i de storre mangder som ekonomiskt kan berattiga en resa. Aven andra atgarder har vidtagits: i Rotterdam och Amsterdam har borgmastaren beslutat att alla coffee shops inom 200 meter fran en skola skall stangas under ar 2009. ^{[ kalla behovs ]}

Den i vissa delar tillatande installningen omfattar inte handel med heroin och opiater, som ses som mycket allvarliga brott. Straffskalan gar anda upp till 12 ars fangelse for ett import eller export av sadana droger. ^{[ 35 ]} Nederlanderna anvander jamforelsevis mycket resurser pa att bekampa det som enligt deras lagstiftning ar forbjuden handel med narkotika, mest av alla lander inom EU . ^{[ kalla behovs ]}

Nederlanderna rapporterar trots sin legala hallning inte hogst andel regelbundna cannabiskonsumenter i ett europeiskt perspektiv. ^{[ 36 ]} EMCDDA , ett EU-organ for drogrelaterad statistik, har statistik om hur stor befolkningsandel som har ett problematiskt drogmissbruk ; lost definierat som nagon som injicerar droger eller lever i ett langvarigt missbruk av opiater och/eller nagon form av centralstimulatia. Statistiken tyder pa att Sverige har omkring 50 % fler problematiska drogbrukare an Nederlanderna beraknat som andel av befolkningen ^{[ 37 ] [ 38 ]} och trots att en hogre andel av aldersgruppen 15-24 nagon gang under en manad anvander cannabis i Nederlanderna (cirka 12 % respektive 3 %) eller nagon annan drog (4 % respektive 1 %). ^{[ 37 ]}

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Sverige fick aldrig nagon egen konsumtionskultur bland intellektuella som delar av Europa, men indisk hampa forekom som ravara i olika medicinska tinkturer . Mellan 1869 och 1950 fanns cannabis pa apotek i Sverige. ^{[ 39 ]} Till Sverige kom bruket att roka cannabis forst med jazzmusiken men spridningen var mycket begransad. Cannabiskonsumtionen tog fart forst pa 1960-talet och kunde ibland forekomma oppet. Bland backpackers pa genomresa och hippies och mods forekom mycket hasch. ^{[ 40 ]}

Senare halften av 1960-talet omtalas som drogens etableringsperiod da bruket okade snabbt. Myndigheterna reagerade fran ar 1969 och framat med mer polisinsatser och successivt allt mer skarpta straff for forsaljning av narkotika . Pa nagra ar okade maximistraffet for innehav och forsaljning av stora mangder narkotika fran tva till tio ars fangelse. ^{[ 41 ]} Andelen unga som experimenterade med droger kulminerade kring ungdomsarbetsloshetstoppen 1971?1972. Enligt de arliga enkaterna i skolans arskurs nio kom kulmen i anvandning for flickor ar 1971 med 16 %, for pojkar aret efter vid 15 %. Darefter sjonk intresset att testa droger bland niondeklassare, ojamnt men i stark overensstammelse med ungdomsarbetslosheten. ^{[ 42 ] [ 43 ] [ 44 ]} Hasch sags inte som sa allvarligt under 1960- och i borjan av 1970-talet, men mot slutet av det senare artiondet borjade aven narkotikainnehav i sma mangder bekampas mer konsekvent; bland annat justerade riksaklagaren kontinuerligt ned gransen for straffunderlatelse av innehav for eget bruk for att till slut upphora med sadana rekommendationer over huvud taget. I slutet av 80-talet blev aven bruk av cannabis, liksom all annan narkotika, i sig olagligt. Lagandringen fick dock till en borjan i huvudsak bara en symbolisk betydelse; det drojde ett antal ar innan vanliga poliser borjade fa nagon utbildning om yttre kannetecken pa narkotikapaverkan. ^{[ 45 ]}

Pa grund av gateway-teorin , sociala och psykiska skadeverkningar (speciellt for unga) och farhagor om en "epidemisk" spridning av drogbruk - det vill saga genom personliga kontakter mellan nyetablerade konsumenter och rena nyborjare (enligt samma teori minskar valetablerade konsumenters smittsamhet i takt med att brukaren efter en tid mer synligt drabbas av drogmissbrukets baksidor) - har cannabis gjorts till ett av malen for svensk narkotikapolitik. Nils Bejerot , for sig sjalv och i anknytning till Riksforbundet Narkotikafritt Samhalle och Carnegie institutet , behandlingskollektiven i Hassela solidaritet genom personalkontakter till SAP och klientforeningen Foraldraforeningen mot narkotika har utovat stort inflytande i att paverka politiken i denna riktning med borjan pa slutet av 1960-talet.

Detta ledde till en kriminalisering av bruk 1988 och ar 1993 aven av inforandet med sex manaders fangelse i straffskalan for ringa narkotikabrott. Huruvida fangelse finns i straffskalan har betydelse for vilka tvangsmedel polisen kan anvanda; med fangelse i straffskalan far polisen bland annat utfora kroppsbesiktning (i praktiken blod- eller urinprov) vid misstanke om brott. For enbart enskilt bruk av narkotika utdoms dock inte fangelsestraff. Oavsett om det beror pa den restriktiva politiken ^{[ 37 ]} eller mer komplexa sociokulturella skal ^{[ 46 ]} ar Sverige ett av de lander med lagst andel rapporterade cannabisanvandare inom Europa. ^{[ 47 ]}

Enligt rikspolisstyrelsens (RPS) utredningsrapport 2007 om cannabisens spridningsvagar har polisen de senaste aren prioriterat upp cannabisbekampning. Prioriteringen kommer av att cannabis borjat anses som farlig i sig av RPS , till skillnad fran forut da man prioriterade "pulverdroger". Dessutom anses smuggling av cannabis vara en viktig inkomstkalla for 140 kriminella natverk som RPS har kartlagt. Gamla och medelalders missbrukare som tidigare varit nedprioriterade mal, kommer att prioriteras upp av tull och polis eftersom dessa kan "fungera pa samma satt som en oppen drogscen." Sa ungdomar "vet vart man ska ga for att kopa knark." Som ett ytterligare motdrag foreslar chefen for Rikskriminalen Terese Mattsson ett flertal olika atgarder, daribland fler systematiska trafikkontroller langs E4 och E6. ^{[ 48 ]} En genomsokning av fordon raknas som husrannsakan och kraver for varje enskild bil beslut fran aklagare. Ett drogtest av bilforaren far dock genomforas av polisen utan beslut om husrannsakan om foraren visar yttre tecken pa drogpaverkan. Pa senare ar har polisen prioriterat drogtester av bilforare. ^{[ 49 ]}

USA [ redigera | redigera wikitext ]

Redan 1906 infordes restriktioner mot forsaljning av cannabis i District of Columbia ^{[ 50 ]} dar huvudstaden Washington , D.C. ligger. New York City foljde efter 1914. Efterhand kom lagar mot cannabis i flera delstater. Ett viktigt steg var utarbetandet av The Uniform Narcotic Drug Act ^{[ 51 ]} , vars forsta version kom 1925 och femte version 1932. Cannabis omnamns redan i det forsta utkastet. Detta dokument var ingen lag utan den var resultatet av ett samarbete i en kommission med tva kommissionarer fran varje delstat med uppdraget att fa fram ett forslag till enhetlig lagstiftning pa delstatsniva mot beroendeframkallande droger som gav storre befogenhet for den lokala polisen. Inspirerade av arbetet med The Uniform Narcotic Drug Act och den Andra opiumkonferensens beslut antog alla delstaterna lagar som riktade sig mot anvandningen av cannabis som rekreationell drog. ^{[ 52 ]}

I USA, som inte var med i Nationernas Forbund och darmed inte bundna av Andra opiumkonferensens beslut, var aven de federala myndigheterna oroade over det okande bruket av cannabis. 1930 finansierade den amerikanska regeringen Silerkommissionens studie av foljderna av marijuanarokning bland amerikanska militarer i Panama . Kommissionen kom fram till var att marijuana ar oproblematiskt och att konsumtion darav inte borde kriminaliseras. Den rekommendationen motarbetades av Harry J. Anslinger som ar 1930 blev utnamnd av Herbert Hoovers finansminister Andrew Mellon till overhuvud for den nya statliga drogmyndigheten FBN (Federal Bureau of Narcotics), tidig foregangare till dagens DEA . President Franklin D. Roosevelt stodde ar 1935 offentligt The Uniform State Narcotic Act och den Andra opiumkonferensens beslut att begransa handeln med cannabis. ^{[ 53 ]} Anslinger var sedan chef for FBN fram till ar 1962.

USA:s jordbruksdepartement hade ar 1916 publicerat en rapport som forutspadde okad odling av hampa for att den vedartade karnan i hampa skulle vara en lamplig ravara for papper. Men det visade sig vara en overdrift, senare forskning och forsok har visat att halten av cellulosa ar inte tillrackligt i hog de inre delarna av vaxten. ^{[ 54 ]} Samma botaniker som var huvudforfattare till jordbruksdepartements rapport ar 1916 skrev senare en bok om fibervaxter dar han inte alls utpekar hampa som lamplig ravara for stora mangder papper. ^{[ 55 ]} Fram till ar 1933 minskade produktionen av hampafiber i USA till 500 ton per ar. Sedan borjade odlingen oka men lag fortfarande pa en valdigt lag niva jamfort med tidigare. En del av 1934 och 1935 ars skord blev kvar pa falten i aratal i stackar. Dessa stackar blev enligt Anslinger och hans medarbetare en kalla for langare av marijuana. FBN tog stickprov pa olika typer cannabis och hampa for att studera drogeffekten, men resultaten var forbryllande. Pa 1930-talet kande kemisterna hos FBN inte till nagon metod for att mata procenthalten av THC i ett stickprov. (Idag kan en jordbrukare i Sverige helt lagligt odla hampa med hogst 0,3 % THC om han foljer vissa regler; en sadan lagstiftning hade inte varit mojlig att tillampa pa 1930-talet eftersom det inte gick att mata procenthalten.) Forst 1964 lyckades en kemist identifiera och isolera THC-molekyler. ^{[ 56 ] [ 57 ]} Vissa av Anslingers kritiker har senare havdat att fanns helt andra motiv an ovanstaende bakom restriktionerna for hampaodling som att producenter av andra fibrer och tobaksproducenterna i sydstaterna blev radda for forlust av marknadsandelar om odlingen av hampa borjade vaxa kraftigt. Andra havdar att grundlaggande orsaken till hampans tillbakagang var att den blev utkonkurrerad av andra mer lonsamma grodor, sa upphorde nastan odlingen av hampa i manga delar Sverige redan fore 1920-talet. I USA och andra lander uppfanns nya maskiner for att effektivisera skorden men ingen av dessa fungerade helt tillfredsstallande i kommersiell drift. ^{[ 55 ]}

Nagra propagandafilmer som visades runt om i USA under 1930-talet for foraldraforeningar, politiker och kyrkoledare ar Reefer Madness , Assassin of Youth och Marihuana . Forbudsivrare framstallde ofta marijuana som direkt ledande till kriminalitet och promiskuitet . I filmerna framfordes overdrifter och felaktiga pastaenden som vid tiden var typiska i debatten, vilket langt senare bidrog till att underminera den amerikanska allmanhetens fortroende for lagstiftningen mot cannabisanvandning. Nar filmerna kom sags de dock av relativt fa personer, en stor publik fick de forst nar de blev uppmarksammade som kultfilmer pa 70-talet.

Pa anmodan av Anslinger antog kongressen The Marihuana Tax Act 1937 . I kongressforhoren hordes ett flertal ^{[ 58 ]} olika experter och olika rapporter som stodde forslaget presenterades ^{[ 59 ]} . Anslinger, som var den som uttalade sig flitigast, pekade bland annat pa inkonsekvensen att USA inte foljde de internationella avtal om cannabis som de sjalva understott, att alla delstaterna redan antagit olika lagar som riktade sig mot handel med cannabis for olampliga andamal och att medicinsk anvandning av cannabis i stor utstrackning blivit anakronistisk da det tillkommit nya mer palitliga lakemedel (som aspirin ). Han anforde ocksa ett flertal anekdoter om mord, moraliskt forfall och galenskap. ^{[ 60 ]}

Lagen innebar en federal punktskatt pa handel med cannabis, da det var det enda konstitutionsenliga vis pa vilket den federala nivan kunde lagga sig i delstaternas politik pa omradet. Lagen innebar i praktiken en allman skarpning av straffen for handeln med cannabis; handeln var ju redan till stor del illegal pa grund av delstaternas lagstiftning, se ovan om The Uniform State Narcotic Act . Samma ar, 1937, ansag halsomyndigheten Food and Drug Administration "att cannabis kan konsumeras under en relativt lang period, utan att medfora sociala eller kanslomassiga rubbningar. Marijuana ar vanebildande precis som kaffe, te och socker ...".

Ar 1968 slog hogsta domstolen fast att The Marihuana Tax Act stred mot femte tillagget; inbetalade av skatten innebar att man erkanner ett brott; att folja en lag och med det bevisa ett annat brott gor lagen konstitutionsvidrig. Som foljd instiftade kongressen ersattande lagar som Comprehensive Drug Abuse Prevention and Control Act och Controlled Substance Act av 1970 .

Legalisering [ redigera | redigera wikitext ]

Efter en folkomrostning i december 2012 legaliserade delstaterna Colorado och Washington cannabis fran den 1 januari 2014. ^{[ 61 ]} I delstaten Oregon sade folket nej till marijuana i en folkomrostning 2012. I april 2013 blev forsaljning tillaten enligt delstatslagen i Kalifornien (det finns dock stader och kommuner i Kalifornien som antagit lokala forbud mot forsaljning). Enligt federal lag ar innehav och forsaljning av cannabis fortfarande ett brott i alla delstater. ^{[ 61 ] [ 62 ]} I Kanada legaliserades cannabis den 17 oktober 2018 efter att man tidigare under aret rostat ja till ”The Cannabis Act” i det kanadensiska parlamentet. Den kanadensiska regeringen klargjorde att de framsta syftena for legaliseringen var att minska tillgangen for cannabis hos ungdomar, radera den illegala handeln av drogen och varna om folkhalsan. ^{[ 63 ]}

Colorado [ redigera | redigera wikitext ]

I Colorado legaliserades cannabis for fritidsbruk och det blev tillatet att ha upp till 12 plantor hemma for privat bruk. ^{[ 64 ]}

Fem ar efter Colorados legalisering av cannabis konstaterades att den svarta marknaden for drogen hade okat, istallet for att minska som legaliseringsforesprakarna havdat. Den svarta marknaden domineras huvudsakligen av kubanska brottssyndikat, men aven karteller fran Vietnam och Kina ar aktiva. Den transnationella brottsligheten medforde aven en okad tillgang pa andra droger i delstaten som kokain, heroin och meta-amfetamin. ^{[ 64 ]}

The War on Drugs [ redigera | redigera wikitext ]

Den federala nivan i USA ar anhangare av nolltolerans mot all narkotika och har bedrivit nagot som kallas the War on Drugs . Obama-administrationen har slutat att anvanda begreppet "War on Drugs" eftersom de anser att sjalva begreppet ar kontraproduktivt. Antinarkotikalagarna ar samma som tidigare. I praktiken har toleransen for innehav for eget bruk och anvandning av cannabis varierat over tiden. Cannabisanvandningen i USA ligger i genomsnitt pa en betydligt hogre niva an i Europa och i enskilda delstater kan man vara mer eller mindre tolerant nar det galler cannabis for eget bruk. Enligt domar i USA:s hogsta domstol, till ex United States v. Oakland Cannabis Buyers' Cooperative, sa tillater inte federal lag undantag mot Controlled Substances Act ens av "medicinsk nodvandighet". Fran ar 2001 och framat har man i USA kunnat konstatera en minskning av antalet cannabisanvandare bland tonaringar med 25 % ^{[ 65 ]} . Fler an 2000 sarskilda drogdomstolar har det senaste artiondet inrattats, som efter ett ar kan ge atalseftergift at ungdomar for mindre narkotikabrott om den domde foljt domstolens instruktioner under aret, till ex deltagit i ett behandlingsprogram ^{[ 66 ]} . Av dem som sitter i fangelse sitter mindre an 1 % inne enbart pa grund av innehav av cannabis ^{[ 67 ]} . En mycket stor skillnad mellan USA och Sverige ar att USA har cirka tio ganger fler fangar per invanare. ^{[ 68 ]}

Cannabisrorelsen [ redigera | redigera wikitext ]

I manga lander finns det cannabispositiva rorelser, vilka framhaller de positiva aspekterna och kampar for dess legalisering. Sedan 1999 halls arligen Global Marijuana March i manga lander, som ar en marsch till stod for cannabiskulturen och for ratten till alternativa livsstilar. Det finns aven i manga lander rorelser som kampar mot legalisering av cannabis, en del av dem (139 organisationer i 46 lander, april 2014) har samlats inom World Federation Against Drugs ^{[ 69 ]}

Effekter av cannabisbruk [ redigera | redigera wikitext ]

Ruseffekter [ redigera | redigera wikitext ]

Ruseffekterna bestar i bland annat selektiva storningar av kognitiva funktioner sasom minne, inlarning, motorisk formaga, reaktionstid och uppmarksamhet (dessa storningar hor dock ihop med ruset i sig ^{[ 70 ]} ):

• Latt eufori (eller stor, beroende pa sorten av cannabis)
• Avslappning
• Tachykardi (rusets forsta 20 min)
• Bradykardi
• Torra slemhinnor
• Torst
• Latt utvidgade pupiller och roda ogon
• Okad aptit/Falsk hunger
• Latt erotiserande och afrodisierande
• Okad uppskattning av ljud och beroring
• Forandrad tidsuppfattning

Effekterna borjar vanligen markas efter nagon minut upp till 10 minuter efter rokning eller vaporisering. Vid oral konsumtion (kan aven ske via dryck eller mat) kan de droja 30?300 minuter. Ruseffekterna kan kvarsta upp till 12 timmar, liksom med alkohol, och kannetecknas bland annat av eufori , forandrad tidsuppfattning, forsamring av korttidsminnet och milda perceptionsforandringar rorande farger, former och ljud.

Under den forsta fasen, 1?30 minuter efter intag, tenderar tankarna att floda. Denna fas ar praglad av THC , som har en kortare verkningstid an CBD. Nar den slapper, trader de mer sedativa verkningarna hos CBD in. Trots manga gemensamma kannetecken ar cannabisrusets karaktar i hog omfattning beroende av individuella inre och yttre omstandigheter i samband med intaget.

Cannabinoider, som THC, stimulerar specifika receptorer i det centrala nervsystemet, som kallas for cannabinoidreceptorer. Receptorernas endogena (kroppsegna) agonister kallas endocannabinoider, varav den viktigaste ar anandamid . Dessa spelar en viktig roll vid modulationen av synaptiska processer.

Enligt CAN inkluderar vanliga biverkningar angest, panikkanslor och forfoljelsemani och ar nagot som sags vara speciellt vanligt hos nya brukare. Huruvida cannabis i sig skapar dessa kanslor ar dock omstritt, vissa anser att dessa kanslor istallet kan vara sammankopplade med drogens illegala status, och att en radsla for att bli fasttagen kan driva pa angest och liknande kanslor. ^{[ kalla behovs ]}

Cannabisbruk kan sparas med billiga analysmetoder sedan det akuta ruset upphort; med urinprov upp till cirka 3?4 veckor vid enskilda anvandningar, upp till cirka 6 veckor med urinprov vid langvarig anvandning och upp till 3 manader med till exempel ett harprov och andra mer avancerade metoder.

Paverkan pa hormoner [ redigera | redigera wikitext ]

Delta-9-tetrahydrocannabinol okar i likhet med alkohol utsondring och upptag av dopamin i pannlobens yta. ^{[ 71 ]} Pa samma stalle har man uppmatt hoga statiska halter av dopamin hos schizofrena, man har aven sett forhojda halter av anandamid , en kroppsegen cannabinoid . ^{[ 72 ]}

Marijuana hammar bland annat utsondringen av vasopressin och oxytocin fran neurohypofysen . Cannabis hammar utsondringen av hormoner som bildas i adenohypofysen , namligen prolaktin , TSH , gonadotropin , och tillvaxthormon . Det ar mojligt att cannabis verkar direkt pa hypofysen, vilket det saknas belagg for. Daremot har det visat sig att cannabis verkar pa hypotalamus . Hypotalamus bildar hormoner som frisatter andra hormoner i adenohypofysen, vilket ar den troligaste forklaringen till de endokrina reaktionerna pa cannabis. Paverkan pa hypotalamus innebar samtidigt att cannabisrus aktiverar stressaxeln . Dock forekommer motstridiga forskningsresultat om huruvida stressaxeln blir overaktiv eller underaktiv av cannabis. ^{[ 73 ]}

Psykoser [ redigera | redigera wikitext ]

Cannabis ( THC ) kan ibland orsaka ett negativt rus som kan overga i forvirringstillstand . Det ar mycket individuellt hur mycket cannabis en person klarar, enligt stress - sarbarhetsmodellen . I regel gar det over nar cannabisruset upphor. Det ar en vedertagen uppfattning bland svenska rattsmedicinare och psykiater inom missbruksvard att cannabis kan utlosa panikattacker och aven psykoser hos somliga. En uppfattning ar att cannabis inte "skapar" psykosen fran ingenstans, utan snarare att en latent eller vilande psykos utloses. ^{[ 75 ] [ 76 ]}

Inom rattsmedicin och psykiatri ar drogutlost psykos en standarddiagnos. ^{[ 77 ]} En psykotisk person har ett patagligt defekt upplevande av verkligheten, oftast utan sjukdomsinsikt. I Sverige och manga andra lander kan en akut psykos darfor leda till tvangsinlaggning pa en psykiatrisk klinik.

Det finns vetenskapliga undersokningar som tyder pa att cannabiskonsumtion ger en mattligt forhojd risk for psykotiska symptom bland unga manniskor, medan risken okar betankligt hos personer som har en sarbarhet for psykoser. ^{[ 72 ] [ 78 ]} Det ar dock inte bevisat om detta beror pa att cannabis orsakar de psykotiska symptomen. Ny forskning har aven visat att cannabis rik pa cannabidiol (CBD) tycks motverka bieffekterna fran intag av THC. ^{[ 79 ]}

I en studie som publicerades i The Lancet oktober 2007 med titeln "Cannabis use and risk of psychosis in later life" drar forfattarna slutsatsen att cannabiskonsumtion eventuellt kan oka risken for psykos med ca 40 %, och att ett aterkommande anvandande av drogen okar risken med 50?200 %. ^{[ 80 ]}

Amotivation och cannabis [ redigera | redigera wikitext ]

Cannabismissbruk kan leda till likgiltighet och oformaga. Forskare har kommit att kalla letargi bland cannabisbrukare for amotivation. Amotivationssyndrom har kommit att ses som ett av huvudproblemen med cannabis. ^{[ 81 ]}

En studie publicerad i april 2014 baserad pa matningar med magnetkamera visade att mattligt rokande av cannabis minskar storleken pa delar av hjarnan som ar viktiga for motivation och empati. Avvikelsen var relaterad till hur mycket personen rokte cannabis. ^{[ 82 ] [ 83 ]}

Posthallucinatorisk perceptionsstorning [ redigera | redigera wikitext ]

Cannabis, likt andra hallucinogena droger, kan orsaka den i manga fall forodande neurologiska storningen HPPD ( Posthallucinatorisk perceptiosstorning ) ^{[ 84 ] [ 85 ]} som kan upptrada direkt efter bruket eller manader efterat. HPPD leder till att individen far ihallande visuella storningar som kan sitta i aratal, i vissa fall resten av livet. De vanligare ar visuella hallucinationer, visual snow (synbrus), efterhangande spar och bilder ( palinopsia ), auror runt objekt, kraftigt langsammare justering till morkerseende, Mikropsi - makropsi (allt ser litet eller stort ut), ghosting (en form av dubbelsyn) och Photophobia (ljuskanslighet). Manga drabbade far ocksa icke-visuella symtom som en hjarndimma, tinnitus, ett tryck i huvudet, derealisation och depersonalisation samt angestsyndrom, aven mycket livliga drommer har rapporterats ^{[ 86 ]} .

Angest [ redigera | redigera wikitext ]

En australiensisk langtidsundersokning kom fram till att det finns ett klart samband mellan tidig debut och hog konsumtion av cannabis och problem med angest och depression. ^{[ 87 ]} Detta oberoende av bakgrund och familjesituation. For dem som testat cannabis fore 15 ars alder, och vid 21 brukade det ofta, rapporterade nastan tre och en halv ganger fler an i kontrollgruppen symtom pa angest och depression.

Kanadensiska forskare har i djurforsok kommit fram till att rattor drabbas av en ej reversibel okning av angest och stresskanslighet om de hade utsatts for en daglig tillforsel av cannabis vid den alder som ar rattornas motsvarighet till manniskans tonar. Mekanismen for att ta emot signaler mellan nervcellerna via serotonin forsamras och kansligheten for stress okar. For fullvuxna rattor som utsattes for cannabis marktes ingen forandring. ^{[ 88 ]}

En fransk undersokning av bade hog- och lagintensiva cannabiskonsumenter funna i ett slumpmassigt urval av universitetsstudenter fann dock ingen signifikant koppling mellan konsumtion av cannabis och angest i det dagliga livet. Man kunde inte finna nagra bevis for att cannabis skulle kunna skapa eller bota angest. ^{[ 89 ]} Daremot upptacktes det att ett betydande antal av de undersokta studiedeltagarna verkade uppleva agorafobi (torgskrack) i samband med cannabis, men det troddes inte bero direkt pa cannabis utan pa forvantad angest efter tidigare panikupplevelser i sadan miljo.

Bilkorning [ redigera | redigera wikitext ]

En undersokning i samarbete mellan flera franska sjukhus, publicerad 2003, jamforde forekomsten av droger hos olycksforare med forekomsten hos en kontrollgrupp som inte rakat ut for olyckor. Risken for en dodsolycka ar under ruset nastan dubbelt sa stor for en forare som rokt cannabis an for den som ar helt nykter; jamforelsevis ar den atta och en halv ganger storre om foraren ar alkoholpaverkad. Om foraren var paverkad av bade alkohol och cannabis okade risken 15 ganger enligt undersokningen. ^{[ 90 ]}

Cannabis och fosterskador [ redigera | redigera wikitext ]

Man har i olika studier observerat att olika koncentrationssvarigheter, hyperaktivitet och andra inlarningssvarigheter ar vanligare hos barn vars modrar rokte cannabis under graviditeten. Senare forskning ^{[ 91 ]} fran Karolinska Institutet under Tibor Harkany har gjort observationer viktiga for forstaelsen av fosterskador hos barn till cannabisrokande modrar: for att hjarnans nervceller ska kunna utvecklas och vaxa ihop med varandra pa ett korrekt satt maste de guidas av kemiska signaler som skickas ut fran omgivande nervceller. Forskarna har nu upptackt att endogena, dvs. kroppsegna, cannabinoider spelar en ovantat viktig roll da nervcellerna i hjarnbarken slutligen kopplas ihop med varandra. Endogena cannabinoider utovar sin aktivitet genom att binda till samma receptor pa hjarnans nervceller som cannabissubstansen THC binder till. En del av forklaringen kan enligt forskarna ligga i att THC leder nervcellerna vilse hos det vaxande fostret sa att de inte kopplas ihop som de ska. Cannabis gor samma sak som de kroppsegna amnena men vid fel tid och pa fel plats. ^{[ 92 ]}

Effekter pa skolresultat [ redigera | redigera wikitext ]

Tre studier i Australien och Nya Zeeland visade en tydlig dosrelaterad samvariation mellan rokning av cannabis fore 17 ars alder och okad risk for att inte fullfolja gymnasiet, okad risk for depressioner senare i livet, okad risk for cannabisberoende, okad risk for anvandning av andra illegala droger och okad risk for sjalvmord. ^{[ 93 ]}

Cannabisberoende, missbruk och behandling [ redigera | redigera wikitext ]

Traditionellt har cannabis inte klassats som en beroendeframkallande drog eftersom kraftiga fysiska abstinenssymtom normalt inte uppstar om anvandaren slutar. Emellertid har det alltid funnits cannabisberoende och fran och med fjarde upplagan (1994) av American Psychological Associations standardmanual for diagnoser inom psykiatrin, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) anvands i manualen begreppet substansberoende (substanse dependence) for att fanga in bland annat cannabisberoende.

Substansberoende , eller cannabisberoendesyndrom (cannabis dependence syndrome), kan enligt DSM-IV finnas aven om fysiologiska abstinenssymtom helt saknas. ^{[ 94 ]} . Alla kriterier som raknas upp i DSM-IV behover inte vara uppfyllda, det racker med att minst tre av dem uppfyllts vid nagot tillfalle under de senaste 12 manaderna. Nagra exempel pa kriterier ar en toleransokning, att man brukar mer an man tankt samt att man inte kan dra ner eller kontrollera intaget, att man forlorar kontrollen och har problem att delta i vardagliga aktiviteter och/eller fortsatter bruka trots insikt om missbrukets (negativa) sidor. ^{[ 95 ]}

Tolkningar av en stor riksomfattande amerikansk undersokning visade att 9,1 % av alla som nagon gang under sin livstid provat cannabis utvecklar beroende enligt kriterierna ovan. ^{[ 96 ]} Nar det galler dagligbrukare finns det undersokningar som nagot mindre an halften uppfyller kriterierna for cannabisberoendesyndrom. ^{[ 96 ]} De som moter kraven konsumerar generellt bade mer cannabis, mer alkohol och annan narkotika an den halft som inte upplever de negativa symptom som kravs for att kallas cannabisberoende. Cannabisberoendesyndrom ar ovanligt bland dem med ett sporadiskt intagsmonster.

Man har i djurforsok vid universitetet i Nottingham lyckats skapa kraftiga abstinenssymtom vid inforandet av inhibitatorer, som tranger undan cannabinoiderna fran hjarnans receptorer. ^{[ 97 ]} Resultaten ar dock av tvivelaktigt varde da cannabinoida antagonister inte administreras till cannabisbrukare, utan att de istallet utifran uppbyggda reserver i fettvavnaden gar en mjuklandning till motes.

Vissa milda och kortlivade uttradessymtom verkar dock forekomma ymnigt bland langvariga konsumenter som lagger av, bland annat tremor , rastloshet, svettningar och insomnia . ^{[ 97 ]} Sjalvmedicinering for att undvika dessa kan mycket val ligga till grund for fortsatt bruk.

Den svenska psykologen och forskaren Tomas Lundqvist pekar pa overgaende dysfori som kan uppkomma vid avhallsamhet hos cannabismissbrukare och menar att motivationen till fortsatt bruk bestar i ett forsok att aterstalla en kansla av normalitet genom det aktiva ruset. ^{[ 98 ]}

"Inkorsport" till tyngre droger [ redigera | redigera wikitext ]

Den sa kallade gateway-teorin havdar att cannabis leder till okad risk for att borja med starkare och farligare droger (till ex. kokain, heroin).

Studier har funnit vissa korelleringar gallande olaglig cannabis och missbruk av andra olagliga droger. Trots det gar det annu inte att konstatera att cannabis i sig ar en betydande faktor gallande introduktionen av tyngre droger. ^{[ 99 ] [ 100 ] [ 101 ]} Det finns ocksa studier som papekar att alkohol och nikotin fungerar som en inkorsport till tyngre droger. ^{[ 102 ] [ 103 ] [ 104 ]}

Missbruk av cannabis [ redigera | redigera wikitext ]

Manga som roker cannabis kan sluta roka utan professionell hjalp. Ibland kan det dock finnas behov av avvanjning och behandling i samband med cannabisrokning. Individer som soker hjalp for att sluta med sin anvandning gor det oftast forst nar ett missbruk eller beroende ar ett faktum och nar individen upplever allvarliga problem med sitt missbruk i form av forlorad kontroll over missbruket, psykosociala problem och psykiatrisk ohalsa. ^{[ 105 ]}

Riktlinjer vid behandling [ redigera | redigera wikitext ]

Socialstyrelsens nationella riktlinjer for missbruks- och beroendevarden som utfardades 2015 lyfter fram att det ar viktigt att behandling av cannabismissbruk eller beroende alltid ska vara inriktad pa omedelbar avhallsamhet fran cannabis samtidigt som psykosocial behandling ska sattas in. ^{[ 105 ] [ uppdatering behovs ]} De psykosociala behandlingar som har visat sig mest effektiva bygger pa kognitiva, beteendeterapeutiska metoder och tekniker. Eftersom skadlig cannabisanvandning ar vanligast bland yngre personer, gor Socialstyrelsen gallande att stodinsatser ocksa bor erbjudas till deras anhoriga. Trots att effektiv professionell hjalp finns visar forskningen att det endast en liten del av individer som uppfyller kriterierna for cannabismissbruk eller beroende som soker hjalp for att upphora med missbruket. ^{[ 106 ]}

Ur Socialstyrelsens rekommendation star att lasa: “Cannabis ar den vanligaste illegala drogen som anvands i dag. Av samtliga personer som bedomts ha ett missbruk eller beroende av narkotika beraknas cirka 60 procent ha anvant cannabis under det senaste aret. Risken att utveckla ett beroende av cannabis anses dock vara lag, under 10 procent. Risker forknippade med cannabisanvandning ar framst relaterade till social och psykologisk funktion. Langvarig eller regelbunden anvandning av cannabis kan ocksa medfora risker bade for den fysiska och psykiska halsan. Risker med cannabisanvandning inkluderar bland annat psykossymtom, nedsattning av kognitiva funktioner och storning av psykomotoriska funktioner.” ^{[ 107 ]} Och senare i texten: “Enligt Socialstyrelsens rekommendation bor halso- och sjukvarden och socialtjansten erbjuda KBT eller aterfallsprevention med tillagg av motiverande samtal eller MET. Avgorande for rekommendationen ar att atgarden har en mattlig effekt.” ^{[ 108 ]}

Natverk for behandlare [ redigera | redigera wikitext ]

Det nationella cannabisnatverket ar ett rikstackande natverk av over 400 behandlare som i sitt arbete med cannabisrokare anvander sig av HAP och CPU som behandlingsmetod. Natverket bildades 2000 och traffas vid arliga konferenser for att utbyta erfarenheter och ta del av ny forskning inom verksamhetsomradet, samt tillhandahaller utbildning i behandlingsmetoderna. Man har vid flera tillfallen aven anordnat nationella konferenser om cannabis ^{[ 109 ]} med stod av medel fran Folkhalsomyndigheten .

Haschavvanjningsprogrammet (HAP) [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1980-talet utvecklade Thomas Lundqvist och Dan Ericsson vid Radgivningsbyran i Lund en metod for haschavvanjning i oppenvard, vilken beskrevs i boken “Vagen ut ur haschmissbruket”. ^{[ 110 ]} Den metod som utvecklades, Haschavvanjningsprogrammet (HAP), ^{[ 111 ]} ar ett val strukturerat behandlingsprogram som ar utformat utifran de faser som man genom forskning och evidens sett att vanerokare av cannabis gar igenom efter att de slutat roka. I Haschavvanjningsprogrammet traffar man en behandlare enskilt i 18 sessioner under ca 6 veckor, oftast inom ramen for en oppenvardskontakt. Programmet innehaller saval psykoedukation om cannabis som drog och kopplingen till forsamring av vissa kognitiva funktioner, hjalp att se samband mellan tidigare cannabisintag och det egna psykiska maendet samt aterfallsprevention och framtidsorientering. I programmet involverar man aven anhoriga. Bedomningsformularen KASAM (bedomningsinstrument utformat utifran Antonovskys teori om Kansla av Sammanhang) och SCL-90 ingar i programmet for att utvardera forbattringar i samband med rokstopp samt for att identifiera eventuella resttillstand som kan behova hanvisas vidare inom specialistvard.

Haschavvanjningsprogrammet som en behandlingsinsats som kan erbjudas inom sjukvarden och socialtjansten vid cannabismissbruk/-beroende. Socialstyrelsens kommentar till gradering 6 (att metoden kan erbjudas) ar att: "Det vetenskapliga underlaget ar otillrackligt, men atgarden har stod i beprovad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusforfarande. Atgarden innehaller ocksa inslag av metoder som ar inkluderade och rekommenderas i riktlinjerna, det vill saga motiverande samtal (MI) och KBT." ^{[ 112 ]}

Under senare ar har en variant av Haschavvanjningsprogrammet utvecklats for att battre mota behoven hos ungdomar i tidigare skede av cannabisanvandning och deras anhoriga. Cannabisprogram for unga (CPU) bestar liksom HAP av psykoedukation kring cannabis men aven av familjearbete, man varvar under de 6 veckor som programmet pagar enskilda samtal med ungdomen med familjesamtal. En pilotstudie har genomforts under 2015 for att fa en bild av programmet fungerar i praktiken. Aven CPU finns med i Socialstyrelsens nationella riktlinjer under gradering 6, ^{[ 113 ]} att metoden kan anvandas som insats vid anvandning, missbruk eller beroende av cannabis hos ungdomar under 18 ar.

Internetbaserad intervention vid cannabisrokning [ redigera | redigera wikitext ]

Under 2015 paborjade forskare vid Centrum for psykiatriforskning , Karolinska Institutet ett projekt med internetbaserad intervention vid cannabisrokning. ^{[ 114 ]} Syftet med studien ar att undersoka huruvida ett internetbaserat program kan fungera som komplement och/eller alternativ for personer som vill forandra sin anvandning av cannabis men som av nagon anledning inte soker sig till den konventionella varden. I det internetbaserade programmet arbetar anvandaren sjalvstandigt med behandlingsuppdrag och far vid behov stod av en radgivare via e-meddelanden. Programmet pagar under 2016 och ar fortfarande oppet for deltagande via lanken ovan.

Medicinsk cannabis [ redigera | redigera wikitext ]

Cannabis har anvants som medicin i manga tusen ar. Bland hinduiska ayurvedalakemastare och i islamisk tibbi lar man patienter att inta cannabis oralt mot smartsamma sjukdomar som malaria och andra akommor som reumatism . Cannabis har anvants som ett afrodisiakum i sa skilda tillampningar som for nygifta och till marrar innan de skulle betackas.

Den vasterlandska lakekonsten fick upp ogonen for cannabis i mitten av 1800-talet och anvandes som allman mirakelmedicin mot en rad akommor och fanns som ingrediens i manga tinkturer som pastods vara valgorande. Nar moderna lakemedel kom, som bland annat aspirin borjade de legitima anvandningsomradena krympa. I 1912 ars upplaga av Nordisk Familjebok beskrivs cannabis som overgiven av den "moderna lakekonsten".

Pa senare tid har de medicinska anvandningsomradena av cannabis pa nytt blivit uppmarksammade. Ofta ror det sig da om renad cannabis eller syntetiskt framstallt THC ( dronabinol ) som far kontrollerat innehall. Men det forekommer aven i form av marijuana med kontrollerad halt THC. I en del lander tillats medicinsk anvandning. Enligt den amerikanska organisationen The Marijuana Policy Project ar cannabis ett utmarkt lakemedel for bland annat cancer - och AIDS -patienter, som ofta lider av depression , och mot illamaende och efterfoljande viktnedgang som ett resultat av kemoterapi och andra aggressiva behandlingsformer. ^{[ 115 ]} Det havdas att cannabis gor dessa behandlingar mer uthardliga. Den dampande effekten mot illamaende hjalper ocksa mot aksjuka , for personer med hyperhidros och aven mot bakfylla . USA:s lakemedelsverk US Food and Drug Administration anser daremot att rokning av cannabis helt saknar medicinskt varde.

For att fa registreras och saljas som lakemedel maste ett preparat vara bevisat verksam mot den sjukdom som skall behandlas, inte skada mer an hjalpa, distribution och tillverkning maste ske under noggrann kontroll och kraftigt verkande substanser far i Sverige bara skrivas ut av lakare med sa kallad sarskild forskrivningsratt. ^{[ 116 ]} . Dessutom jamfors medlet med andra preparat. I Sverige anses cannabis for narvarande inte uppfylla kraven for nagon sjukdom. Hur oraffinerade vaxtdelar med naturligt varierade sammansattning skall tas upp pa sadan lista ar dock oklart. Flera lander har cannabinoider upptagna i listan over lakemedel med sarskild forskrivningsprovning. Tyskland har godkant cannabisextrakt som en del i behandlingen av en svart MS -sjuk kvinna i Munchen. ^{[ 117 ]}

Det finns inga klara bevis for att cannabis hjalper till att minska risken for att fa cancer. Om det skulle vara sa att rokning av cannabis okar risken ar svart att faststalla eftersom de flesta anvandare kombinera med rokning av tobak och detta forsvarar forskning. ^{[ 118 ]}

Laglig anvandning i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Tetrahydrocannabinol (THC) ar den psykoaktiva ingrediensen i Cannabis sativa och ar enligt narkotikastrafflagen (1968:64) olaglig att bade bruka och inneha. Hampa-produkter som utvinns ur EU-godkand industrihampa ar trots sma mangder THC lagliga att salja och konsumera. For att forenkla kan vi saga att den laga THC nivan som finns i industrihampan ar ett undantag i narkotikadefinitionen.

Den EU-godkanda industrihampan innehaller helt naturligt narmare 80 olika cannabinoider. Nagra av dem mer kanda ar THC, THCA, CBG, CBD och CBDa.

Odling av industrihampa ar reglerad av EU, den myndighet som hanterar det i Sverige ar Jordbruksverket . Det finns vissa regler kring industrihampa varav de primara ar att det ska vara av en godkand sort samt att halten av THC inte far overstiga 0,2 %. Foljande citat harstammar fran Statens officiella utredning 2016:93 ^{[ 119 ]}

• Industrihampa ar i dag undantagen narkotikadefinitionen. Nagot forenklat kan industrihampa beskrivas som vissa specifika sorter av cannabis (sida 30)
• ”De hampsorter som ar tillatna att odla har en THC-halt pa hogst 0,2 procent, vilket har ansetts erbjuda ett tillrackligt skydd vad galler manniskors halsa." (sida 303)
• ”Industrihampa ar att betrakta som en jordbruksprodukt. Att sadan hampa sprids i olika forsaljningsled, antingen som ravara, mellanprodukt eller slutprodukt, maste ses som en naturlig del i verksamheten och marknaden for industrihampa. Sadan behorig hantering som harror till odlingen eller dess foljande forsaljningsled, som t.ex. transport eller forpackning av industrihampa, maste darfor tillatas.” (sida 310?311)

Smartbehandling i sjukvarden [ redigera | redigera wikitext ]

Viss behandling med cannabis som smartlindring med mera forekommer, men det finns mycket delade meningar bland forskarna huruvida cannabis kan minska smarta och i sa fall aven vilken sorts smarta som cannabis kan paverka, samt vilka biverkningar cannabis kan ge pa kort och lang sikt.

2021 angav den multiprofessionella och multidisciplinara globala smartorganisationen The International Association for the Study of Pain (IASP) i ett "Position statement" att "Det rader brist pa evidens fran hogkvalitativ forskning och detta stoder inte allman anvandning av cannabinoider mot smarta". ^{[ 120 ]}

I en mycket omtvistad debattartikel i Lakartidningen i februari 2024 ^{[ 121 ]} anger forfattaren att "det [i USA ] finns evidens for behandling med cannabispreparat mot smarta, med acceptabla risker for biverkninger" (utifran Assistant Secretary for Health Rachel L Levine’s ''review'' of the evidence and FDA’s recommendation for the recommendation to reschedule marijuana into Schedule III of the Controlled Substances Act ^{[ 122 ]} ) och debattartikelorfattaren anger aven att "Medicinsk cannabis ar inte effektiv vid alla typer av smarta, men kan vara ett verktyg for behandling av langvarig smarta med battre sakerhetsprofil an opioider." (utifran en "systematic review'' and network ''meta-analysis'' of randomised clinical trials ^{[ 123 ]} ). Dock anges i exempelvis Praktisk medicin att "Opioider utgor undantagsbehandling vid langvarig icke cancerrelaterad smarta". ^{[ 124 ]}

2024 anger Janusinfo :s Expertgrupp, i ett sedan 2021 uppdaterat dokument, att "Kunskapslaget ar otillrackligt for att rekommendera ett specifikt cannabispreparat vid ett specifikt smarttillstand". ^{[ 125 ]}

Vidare konstaterar Statens beredning for medicinsk och social utvardering i SBU Kommenterar publicerad 11 apr 2024 att "Kunskapslaget for lakemedel som innehaller substanser fran cannabis ar osakert och mer forskning behovs". ^{[ 126 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Blandmissbruk

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Cannabis (drug) , 24 december 2018 .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Informationsmaterial [ redigera | redigera wikitext ]

• Halsomassiga och sociala effekter av cannabisbruk ? en sammanfattning pa svenska av Varldshalsoorganisationens rapport fran 2016, pa Folkhalsomyndigheten (2017).
• 8 myter om cannabis Pelle Olsson , Riksforbundet Narkotikafritt Samhalle (2013).

Forskningsrapporter [ redigera | redigera wikitext ]

• The health and social effects of nonmedical cannabis use pa Varldshalsoorganisationen (2016). (engelska)
• The Health Effects of Cannabis and Cannabinoids pa NCBI av amerikanska National Academies via National Academies Press (2017). (engelska)
• The influence of cannabis on driving Brittiska transportministeriets rapport (2000). (engelska)
• The Swedish Drug Control System Tim Boekhout van Solinge (1997). (engelska)
• Science and Technology - Ninth Report Brittiska overhuset (1998). (engelska)
• Kanadensiska senatens rapport ? sammanfattning Kanadensiska senatens rapport om cannabis (2002). Hela rapporten finns som del 1 , 2 , 3 och 4 . (engelska)

Bocker [ redigera | redigera wikitext ]

• Marijuana och frihet - fakta och reportage , Pelle Olsson , Fri forlag 2010. ISBN 9189572130 ISBN 9789189572133
• Haschboken 1995 , Barbro Holmberg, ISBN 91-88564-19-3 .
• Cannabis: A History , Martin Booth, ISBN 0-312-42494-9 .
• Hemp & The Marijuana Conspiracy: The Emperor Wears No Clothes, The Authoritative Historical Record of the Cannabis Plant, Marijuana Prohibition & How Hemp Can Still Save the World , Jack Herer, ISBN 1-878125-00-1 .
• Marijuana Myths Marijuana Facts: A Review Of The Scientific Evidence , Lynn Etta Zimmer, Lynn Zimmer, John P. Morgan, ISBN 0-9641568-4-9 .
• The Science of Marijuana , Leslie L. Iversen, ISBN 0-19-515110-0 .
• The Traffic in Narcotics , Harry J. Anslinger, W.F. Tompkins, 1953
• Understanding Marijuana: A New Look At The Scientific Evidence , Mitch Earleywine, ISBN 0-19-518295-2 .
• Why Marijuana Should Be Legal , Ed Rosenthal, Steve Kubby, S. Newhart, ISBN 1-56025-481-5 .
• The Cannabis Grow Bible: The Definitive Guide to Growing Marijuana for Recreational and Medical Use , Greg Green, ISBN 1-931160-17-1 .
• Cannabis and Cannabinoids: Pharmacology, Toxicology, and Therapeutic Potential , Franjo Grotenhermen, Ethan Russo, ISBN 0-7890-1508-0 .
• The Emperor Wears No Clothes , Jack Herer, ISBN 0-932551-11-4
• Cannabis (seeing through the smoke): The New Science of Cannabis and Your Health , 2022, David Nutt , ISBN 978-1529360493

Auktoritetsdata ? LCCN : sh85081089 ? BNF : cb119422012 (data) ? NDL : 00567493 ? NKC : ph122639