Bombflygplan

Fran Wikipedia
Bombflygplan
Ovre vanster : Boeing B-17 flygande fastning , ett av andra varldskrigets mest okanda bombflygplan.
Over hoger : Bombrummet pa en Avro Lancaster fullastad med olika sorters bomber.
Undre vanster : Northrop Grumman B-2 Spirit , ett modernt smygbombplan .
Undre hoger : GBU-31 JDAM dumbomber monterade externt pa en Boeing B-52 Stratofortress .

Bombflygplan (svenskt flygvapenprefix: B ), ofta forkortat bombplan eller bombare i talsprak , ar en typ av stridsflygplan som ar konstruerat for att primart bara och bruka flygbomber som attackmetod. Bomberna bars antingen internt eller externt och varierar i storlek och mangd beroende pa barare och uppdrag. Interna bomber sitter i ett sa kallat bombrum medan externa bomber sitter pa sa kallade bombbalkar . Bombplan anvands generellt for att bomba mal bortom fronten (strategiska mal) till skillnad fran attackflygplan som generellt bombar mal vid fronten som en form av understod. Bombplanen eskorteras vanligen av jaktplan da de ar latta mal att skjuta ner.

I modern tid har storre delen av bombflygplanstyper blivit ersatta av attackflygplan och enhetsflygplan eftersom dessa kan utfora majoriteten av mojliga bombuppdrag. De enda klassiska typerna av bombflygplan som finns kvar ar strategiska bombflygplan och havsovervakningsplan. Havsovervakningsplan med sin langsamma marschhastighet passar battre for ubatsjakt an attack- och enhetsflygplan och har dessutom battre rackvidd. Strategiska bombflygplan kan bara flera ton karnvapen och agerar huvudsakligen hot och politisk forsakring i modern tid. Strategiska bombflygplan har dock anvants i strid pa mindre skala i modern tid, sasom exempelvis Northrop Grumman B-2 Spirit som anvandes under Kosovokriget pa slutet av 1990-talet .

Bombsikten [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns flera satt att sikta med bomber da de generellt ar frifallande. Ett exempel pa att sikta med bomber ar stortbombning , vilket innebar att planet dyker mot sitt mal i en skarp vinkel och anvander planet som sikte, varav bomberna slapps under dykningen strax fore stigning. Annars brukar bombflygplan ha ett bombsikte som genom olika metoder och data, sasom planets attackvinkel, hojd och vindmotstand med mera, visar bombens potentiella projektilbana och avger denna information till flygplanets spanare som sedan faller bomben eller bomberna med olika medel. [ 1 ]

Det finns aven automatiska bombsikten som det svenska bombsiktet BT9 som raknar ut nar det ar optimalt att slappa bomben for bast traff och slapper bomben automatiskt genom grundlaggande data som piloten angett i forvag, som avstand, attackvinkel och hojd. [ 1 ] [ 2 ] I modern tid har klassiska bombsikten ersatts av bland annat kameror, lasrar och datorer vilka brukas ihop med precisionsstyrda bomber .

Typer av bombflygplan [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns flera olika typer av bombflygplan som skiljer sig i allt fran bombkapacitet till attackmetod.

Fallningsvinkel [ redigera | redigera wikitext ]

Olika bombfallningsvinklar:
   Morkgratt visar stortbombning .
   Ljusgrott visar dykbombning .
   Vitt visar planbombning till hoger och kastbombning till vanster.

I Sverige under andra varldskriget sarskilde man bombflygplan enligt tre huvudsakliga typer efter fallningsvinkel:

  • Stortbombplan , bombplan amnade att bomba i stortflykt nar planets anfallsvinkel ligger mellan -60° till -90° (lodratt) fran det normala 0° (vagratt) dar hela planet anvands som sikte. [ 3 ]
  • Dykbombplan , bombplan amnade att bomba i dykflykt nar planets anfallsvinkel ligger mellan -20° till -60° fran det normala 0° (vagratt) genom ett specialkonstruerat dykbombsikte. [ 3 ]
  • Hojdbombplan , bombplan amnade att bomba i planflykt (oftast pa hog hojd) nar planets anfallsvinkel ligger mellan -20° till +20° fran det normala 0° (vagratt) genom ett specialkonstruerat hojdbombsikte. [ 4 ]

Lastformaga [ redigera | redigera wikitext ]

Andra lander som var involverade i bombplansutveckling under andra varldskriget sarskilde bombplan generellt baserat pa deras lastformaga. Exempelvis:

  • Latt bombplan , bombplan med en latt bomblast, generellt under 500 kg. [ 5 ]
  • Medeltungt bombplan , bombplan med en medeltung bomblast, generellt mellan 500 och 2000 kg. [ 6 ]
  • Tungt bombplan , bombplan med en tung bomblast, generellt over 2000 kg. [ 7 ]

Uppdrag [ redigera | redigera wikitext ]

Utover typer efter lastformaga finns det bombplantyper efter specialiserad nisch och uppdrag som terminologiskt till stor del anvands an idag. Exempeltyper i alfabetisk ordning nedan:

  • Havsovervakningsplan , bombplan konstruerade for att spana och patrullera over hav och kust, amnade for bland annat ubatsjakt . [ 8 ]
  • Hoghojdsbombplan , bombplan amnade for bombning pa mycket hog hojd. Ofta amnade som strategiskt bombplan .
  • Nattbombplan , bombplan amnade for bombning pa natten. [ 9 ]
  • Smygbombplan , bombplan utformade med smygteknik for att inte synas pa radar.
  • Snabbflygande bombplan , bombplan konstruerade for att kunna aka ifran inkommande jaktflygplan. [ 10 ] [ 11 ] Ofta amnade som taktiska bombplan .
  • Strategiskt bombplan , ett bombplan med lang rackvidd avsedd att slappa bomber over ett storre omrade av strategiskt varde (fabriker, forrad, stader, etc som ger paverkan i langden). [ 12 ]
  • Stortbombplan , bombplan amnade att slappa bomber i en dykning. De ar ofta forsedda med specialiserade sikten och bombgafflar for att fullfolja denna attackmetod.
  • Taktiskt bombplan , bombplan avsedda att sla till mot taktiska mal (specifika mindre mal av varde for stunden) med bra trafformaga.
  • Torpedbombflygplan , bombplan avsedda att slappa flygtorpder.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Bruk i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Sverige har anvant en hel del olika bombplan genom historien med nagra kanda exempel som Saab 17 och Saab 18 . Sedan 1950-talet har inget bombplan anvants i Sverige, da typen effektivt ersattes av attackflygplan som A 29 B och A 32A som passade battre for svenska forhallanden.

Saab 17 har anvants i utlandsk tjanstgoring i Etiopien fram till 1968. Saab 18 har tagits ur bruk i Sverige.

En Avro Lancaster tjanstgjorde aven i Sverige under namnet Tp 80 , alltsa som transportplan och utan bevapning. Denna anvandes for att testa reaktionsmotorer som fastes pa buken av planet. [ 13 ]

Kanda bombplan [ redigera | redigera wikitext ]

(ej omfattande lista)

Andra varldskriget [ redigera | redigera wikitext ]

Kalla kriget [ redigera | redigera wikitext ]

Modern tid [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Andersson, Hans. SAAB Aircraft since 1937  
  2. ^ Bombsikte BT9C : Beskrivning : faststalles 23/9 1964  
  3. ^ [ a b ] ”Dykbombsikte Saab BT-9C BT-9 BT-3 BT-2” . aef.se . https://www.aef.se/Avionik/Notiser/Bombsikten_2_3_9_9C.htm . Last 29 december 2021 .  
  4. ^ SAAB: Rapport KPA 213: Prestationsberakning L-18B. Hojdbombplanversionen. Mars 1943.
  5. ^ en:Light bomber
  6. ^ en:Medium bomber
  7. ^ en:Heavy bomber
  8. ^ en:Maritime patrol aircraft
  9. ^ en:Night bomber
  10. ^ en:Schnellbomber
  11. ^ ”Svensk-tysk teknisk ordbok” . https://runeberg.org/svdetekn/0060.html . Last 19 oktober 2019 .  
  12. ^ en:Strategic bomber
  13. ^ Se Avro Lancaster#Anvandning i Sverige