Blaklint

Fran Wikipedia
For Amanda Kerfstedts barnbok med samma namn, se Blaklint (bok) .
Blaklint
Systematik
Doman Eukaryoter
Eukaryota
Rike Vaxter
Plantae
Division Frovaxter
Spermatophyta
Underdivision Gomfrovaxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Asterordningen
Asterales
Familj Korgblommiga vaxter
Asteraceae
Slakte Blaklintsslaktet
Cyanus
Art Blaklint
C. segetum
Vetenskapligt namn
§ Cyanus segetum
Auktor ( Linne ) Hill , 1762

Blaklint ( Cyanus segetum , [ 1 ] eller tidigare Centaurea cyanus [ 2 ] ) ar en art i familjen korgblommiga vaxter .

Beskrivning [ redigera | redigera wikitext ]

Blaklintens hjartblad ar ovala med ganska tydlig nervatur. Bladen har tydliga skaft och saknar beharing. Ortbladen ar langsmala och gragrona med spindelvavsliknande beharing. Plantan blir 40-70 cm hog med morkblaa blomkorgar i toppen. [ 3 ] Frona har en samling av borst i ena anden. [ 4 ]

Symboler [ redigera | redigera wikitext ]

Blaklinten ar

Blaklinten var ocksa den svenska rostrattsrorelsens symbol.

Utbredning [ redigera | redigera wikitext ]

Under pleistocen vaxte blaklint pa stapptundran i sodra Europa och foljde med isens avsmaltning norrut pa oppna grasmarker. Den fick dock sin stora spridning forst med jordbrukets inforande som ograsvaxt. [ 6 ]

Blaklinten vaxer i norra Europa i huvudsak i samband med odlad jord, men i ostra Medelhavsomradet vaxer den helt fritt. Den betraktas av den orsaken som ett ogras och i takt med att bekampningsmetoderna gatt framat har ocksa blaklinten gatt tillbaka. I Storbritannien ar blaklinten klassad som hotad art. [ 7 ] I Sverige, i de sydsvenska jordbruksbygderna, har den status som tamligen allman, okande forekomst forklaras med okningen av ekologisk odling. [ 8 ]

Annu lite langre fram skall blaklinten sta alldeles i sadesfaltets sirsande yttervagg av stra liksom vore den flydd ut fran det inre av en gul tat och blond sadesdjungel. Den spenslar ut sig, den bla blomman, bojer sig ut och tittar inbillningsvis sett med skramsel langs det andlosa ledet av uppstrackta stran. ?
– Ur Blomstermanad av Harry Martinson ( Det enkla och det svara , 1939 )

Biologi [ redigera | redigera wikitext ]

Inom jordbruket ar blaklint ett vinterannuellt ortogras, frona kan aven gro tidigt pa varen, och orsakar foljaktligen storst problem i hostadda grodor. Forokning sker endast med fron, vilka i marken har en livslangd pa 1-5 ar. [ 8 ]

Bekampning [ redigera | redigera wikitext ]

Liksom med manga andra froforokade ogras ar en viktig atgard att undvika att bygga upp frobanken. Detta kan goras genom att bereda en s.k. falsk sabadd vilket innebar att jorden bearbetas och frona stimuleras att gro. Nar dessa har grott bearbetas jorden igen och plantorna forstors utan att ha hunnit producera fron. En annan atgard ar minskad jordbearbetning da frona stannar pa jordytan och blir uppatna av djur eller dor av andra orsaker. De fron som ligger djupt nere i marken far ingen chans att gro om de inte plojs upp. De dor ocksa sa smaningom. Det ar aven fordelaktigt att minska mangden hostsadda grodor. [ 9 ]

Blaklint kan aven bekampas kemiskt med herbicider. Det finns dock ett visst problem med att arten utvecklar resistens mot herbicider vilket betyder att vissa individer overlever bekampningen och slutar vara kansliga for kemikalien. Hittills finns det tva kanda fall av resistent blaklint i Sverige. [ 10 ]

Anvandning [ redigera | redigera wikitext ]

  • Cornflower water (Blaklintvatten) anvands for behandling av hudakommor och kosmetiskt. Framstalls genom angdestillering av torkade blommor. 60 g torkade blommor ger 1 liter cornflower water. [ 11 ] Fransk benamning Eau de casselunettes [ 12 ] (lunettes = glasogon pa franska). En alternativ benamning ar Eau de Bleuet. (Bleuet ar ett av utlandska traditionella namn pa blaklint.)
        Blaklintvatten anses vara bra mot ogonirritationerer ( rodsprangda ogon ), allmant "trotta ogon", ringar under ogonen och andra blamarken , smasar i huden.
        Preliminara undersokningar antyder att blaklintpreparat eventuellt har viss gynnsam effekt for att motverka stenar i urinvagarna, men det ar for narvarande langt ifran vetenskapligt bevisat. [ 13 ]
        Analys av blaklints kemiska innehall, har givit som resultat att succylatcyanidin 3,5-diglycerider mojligen kan ha viss medicinsk effekt.
        En infusion i vatten kan vara lugnande vid nervosa akommor. [ 14 ]
  • Den utpressade saften fran kronbladen kan anvandas som blatt black.

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Blaklint.

Centaurea i den tidigare benamningen Centaurea cyanus kan harledas fran Centaur (pa svenska stavat Kentaur ), hastmanniskan i grekisk mytologi . En av kentaurerna, Keiron , larde manskligheten om vaxters helande verkan. [ 12 ]

Cyanus i det vetenskapliga slaktnamnet ar latin och betyder bla . Denna betydelse har sin forklaring i romersk mytologi . Enligt denna hade gudinnan Flora , alla vaxters moder, hjalp av en fruktbarhets demon vid namn Kyanos (Κυαν??) fran Kreta , och som hade bla klader. Kyanos alskade Flora sa mycket att han forsummade sig sjalv sa till den grad att han en dag dog i ett hirsfalt . Till minne av Kyanos forvandlade Flora dennes doda kropp till en blaklint. [ 15 ]

Klint kan harledas fran det fornnordiska kletr , som betyder klippa. [ 16 ] I nutida overford bemarkelse kan det innebara bergstopp, kulle, brant, och ar beslaktat med klant, klunt, knol, klump. Det dialektala klatt ar i grunden samma ord som klint. [ 17 ] Associationen till blaklint antas vara att tolkningen klump syftar pa blomkorgens form. [ 18 ]

Kronbladens farg kallas kornbla , fran tyska korn(blumen)blau . [ 19 ]

Synonymer [ redigera | redigera wikitext ]

Vetenskapliga synonymer (kronologiskt ordnat) [ redigera | redigera wikitext ]

  • Centaurea cyanus L., 1753
  • Cyanus cyanus (L) Hill. 1768 nom. illeg.
  • Jacea segetum (Hill) Lam., 1779 nom. illeg.
  • Cyanus arvensis Moench, 1794, nom. illeg.
  • Cyanus dentato-folius Gilib, 1782 nom. illeg.
  • Cyanus vulgaris Delarbre, 1800, nom. illeg.
  • Centaurea segetalis Salisb., 1796 nom. illeg.
  • Centaurea lanata Roxb., 1820
  • Centaurea pulchra DC., 1838
  • Jacea segetalis Lam ex Steud, 1840
  • Centaurea umbrosa A.L.P.Huet ex Reut., 1856
  • Setachna cyanus (L.) Dulac, 1867
  • Centaurea cyaneum St-Lag, 1880
  • Centaurea cyanocephala Velen. , 1881
  • Centaurea cynarocephala Velen. , 1886
  • Centaurea hortorum Pau, 1887
  • Leucantha cyanus (L) Nieuwl & Lunell, 1917
  • Centaurea cyanus var. denudata Suksd., 1927
  • Centaurea cyanus subsp. coa Rech.f., 1949

Alternativa svenska namn [ redigera | redigera wikitext ]

Bilder [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”Den virtuella floran: Centaurea cyanus L. - Blaklint” . linnaeus.nrm.se . http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/centa/centcya.html . Last 21 februari 2021 .  
  2. ^ ”blaklint - Uppslagsverk” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bl%C3%A5klint . Last 21 februari 2021 .  
  3. ^ ”Blaklint” . Sveriges lantbruksuniversitet . https://ograsradgivaren.slu.se/arter/index.cfm?showOgras=28&Sprak_id=12 . Last 9 januari 2020 .  
  4. ^ ”Blaklint” . Naturhistoriska Riksmuseet . http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/centa/centcya.html . Last 10 januari 2020 .  
  5. ^ ALS Society of Canada Arkiverad 26 juli 2009 hamtat fran the Wayback Machine .
  6. ^ Europeiska kulturlandskap - Hur manniskan format Europas natur , Urban Emauelsson., 2009. s. 76
  7. ^ UK Biodiversity Action Plan Arkiverad 21 februari 2009 hamtat fran the Wayback Machine .
  8. ^ [ a b ] ”Ograsbeskrivningar” . SLU.SE . https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/ograsradgivaren/ograsbeskrivningar/ . Last 29 december 2019 .  
  9. ^ ”Ograsbeskrivningar” . SLU.SE . https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/ograsradgivaren/ograsbeskrivningar/ . Last 29 december 2019 .  
  10. ^ ”Kemisk ograsbekampning 2019” . Jordbruksverket . https://www2.jordbruksverket.se/download/18.21625ee16a16bf0cc0eff22/1555397425887/be20v22.pdf . Last 8 januari 2020 .  
  11. ^ ”Liberty Natural Products” . Arkiverad fran originalet den 3 december 2008 . https://web.archive.org/web/20081203142939/http://libertynatural.com/coa/438.htm . Last 4 augusti 2008 .  
  12. ^ [ a b ] ”M Grieve: A Modern Herbal . Arkiverad fran originalet den 29 januari 2009 . https://web.archive.org/web/20090129234730/http://www.botanical.com/botanical/mgmh/c/cornf102.html . Last 6 januari 2009 .  
  13. ^ ”National Standard, Inc.” . Arkiverad fran originalet den 10 juli 2013 . https://web.archive.org/web/20130710010751/http://www.naturalstandard.com/index-abstract.asp?create-abstract=%2Fmonographs%2Fherbssupplements%2Fcornflower.asp . Last 3 oktober 2019 .  
  14. ^ Mark Tierno's Medicinal Herbs Database Arkiverad 26 maj 2018 hamtat fran the Wayback Machine . Sok pa Cornflower
  15. ^ The Garden of Paghat the Ratgirl
  16. ^ [ a b c d e f g h i j k l ] Bla bond-tuppor, Bla-gubbe, Bla-hattar, Bla-klatt, Bla-lilja, Bla ringblomma i Johan Ernst Rietz , Svenskt dialektlexikon (1862?1867)
  17. ^ Elias Wessen: Vara ord, deras uttal och ursprung. Norstedts, Stockholm 1966
  18. ^ [ a b ] Den virtuella floran
  19. ^ Svenska Akademiens ordbok : Kornbla  (tryckar 1937)
  20. ^ Enligt Rietz anvands detta namn i Dala-Floda om Akervadd (Scabiosa arvensis)
  21. ^ Norska Blaatop avser Blatatel , Molinia caurulea enligt Blatatel i Carl Lindman , Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlstrom och Widstrand, Stockholm 1917?1926)

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]