Bjornar

Redigera lankar
Fran Wikipedia
(Omdirigerad fran Bjorn )
Uppslagsordet ”Bjorn” leder hit. For andra betydelser, se Bjorn (olika betydelser) .
Bjornar
Brunbjorn ( Ursus arctos )
Systematik
Doman Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggstrangsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Daggdjur
Mammalia
Ordning Rovdjur
Carnivora
Familj Bjornar
Ursidae
Vetenskapligt namn
§ Ursidae
Auktor Fischer , 1817
Typart
Ursus arctos (brunbjorn)
Linne , 1758
Utbredning
Slakten
Hitta fler artiklar om djur med

Bjornar (Ursidae) ar en familj av storre rovdjur och som idag omfattar atta arter som forekommer over stora delar av norra och sodra halvklotet. Bjornar lever i Eurasien , Nord - och Sydamerika och de fanns tidigare aven i norra Afrika. Arterna ar framst allatare med undantag av jattepandan som huvudsakligen lever av bambuskott och isbjornen som har kott som huvudfoda.

Systematik [ redigera | redigera wikitext ]

Isbjorn.

Evolutionart upptradde bjornar jamforelsevis sent. De aldsta kanda akta bjornarna levde under den senare delen av tidsperioden tertiar .

Yttre systematik [ redigera | redigera wikitext ]

Bjornar ingar i ordningen rovdjur (Carnivora) och dar i underordningen Caniformia . [ 1 ] Kattbjornens systematiska tillhorighet ar omdiskuterad, den placeras ibland till halvbjornarna , ibland till bjornarna och ibland till den egna familjen Ailuridae . Olika genetiska undersokningar visade motstridande resultat. [ 2 ] Glasogonbjornen ar den enda nu levande medlemmen av underfamiljen Tremarctinae . Till denna underfamilj hor dock aven den utdoda arten Arctodus simus . [ 3 ] Arten jattepanda raknas ocksa till en egen underfamilj, Ailuropodinae . De ovriga sex arterna raknas till underfamiljen Ursinae . [ 4 ] I nagra systematiker tillhor alla slaktet Ursus och i andra fors malajbjornen och lappbjornen till slaktet Helarctos eller Melursus . Till de utdoda arterna i denna underfamilj hor arten grottbjorn ( Ursus spelaeus ).

En rad djurarter har orddelen bjorn ; trots att de inte ar slakt med bjornarna eller halvbjornarna, till exempel kallas nagra salarter sjobjornar , koalan kallas koalabjorn ; och en grupp mikroorganismer kallas ibland bjorndjur .

Slakten och arter inom familjen [ redigera | redigera wikitext ]

Vanligen skiljs mellan atta nu levande arter fordelade pa fem slakten . [ 5 ] Dartill kommer nagra utdoda arter.

Utseende [ redigera | redigera wikitext ]

Bjornar skiljer sig fran andra familjer i samma ordning da de saknar egentliga rovtander , i allmanhet har en en stor kropp, kort svans och raka tar med langa, trubbiga klor, som inte kan dras in. [ 6 ] Bjornarnas ogon ar sma och oronen runda och uppatriktade. De har langstrackt nos och tandformeln ar I 3/3 C 1/1 P 3-4/4 M 2/3, alltsa 40 till 42 tander. [ 7 ] Bjornar ar halgangare och fotsulorna ar oftast forsedda med har. Bara nagra arter som ofta klattrar i trad, till exempel malajbjornen , har naken fotsula. Vid alla fotter finns fem tar. Svansen ar bara en liten stump. [ 8 ] Palsen ar oftast lang, hos merparten arter enfargad och oftast brun eller svart. Undantag ar jattepandan med pafallande svartvit teckning och isbjornen som ar vit. Ljusare markeringar pa brostet och i ansiktet finns hos nagra arter.

Vikten varierar mellan 25 kilogram (malajbjorn) och 800 kilogram (isbjorn, upp till 1000 kg), och oavsett art ar vuxna hanar alltid tyngre an honorna. [ 7 ] Langden ar 100 till 280 centimeter.

Utbredning [ redigera | redigera wikitext ]

Bjornar forekommer idag vilt i Eurasien, Amerika och arktis. I Sydamerika forekommer de bara i den nordvastra delen. I vastra och mellersta Europa finns idag bara restbestand. I Afrika antraffas idag inte langre nagra bjornar. Brunbjornspopulationen som levde i Atlasbergen utrotades under 1800-talet. [ 7 ]

Ekologi [ redigera | redigera wikitext ]

Bjornarna har anpassat sig till mycket olika klimatzoner och forekommer bade i polartrakterna, regnskog och grasmarker , men de undviker vanligtvis mycket torra omraden.

Bjornar lever huvudsakligen ensamma och ar framst aktiva under skymningen och natten, med undantag for isbjornen som ar dagaktiv. [ 7 ] Bjornar vilar ofta i grottor, ihaliga tradstammar och jordhalor. Deras satt att ta sig fram ar mestadels en langsam passgang men nar det behovs nar vissa arter, som isbjorn och brunbjorn en hastighet upp till 40 eller 50 kilometer i timmen. [ 9 ] [ 10 ] [ 11 ] Manga arter klattrar bra och de kan aven simma utmarkt.

Flera arter gar i ide eller faller i ett ororligt tillstand, i djup dvala eller i sa kallad forlangd torpor under de kallare vintermanaderna. Det ar omstritt om vilan ska betraktas som riktig vinterdvala , da deras kroppstemperatur inte sjunker sa vasentligt och det gar latt att vacka dem, men hjartslagen och andningsfrekvensen sjunker tydligt. [ 7 ] Under sensommaren och hosten ater de mycket, den europeiska brunbjornen ar mest beroende av blabar, for att ha en fettreserv over vintern och varen till nasta blabarssasong.

Foda [ redigera | redigera wikitext ]

Jattepanda.

Bjornar ar allatare , med undantag for jattepandan, som nastan uteslutande lever av bambuskott trots att den inte har cellulosanedbrytande matsmaltning, och isbjornen som huvudsakligen ar kottatare. Frukt, bar och andra vaxtdelar utgor en stor del av deras foda, speciellt under varen och hosten. Europeisk brunbjorn ar sarskilt beroende av blabar for sin fettlagring under barsasong vilket ar en forutsattning for vintersomnen i idet. Bjornar ater aven storre daggdjur, i huvudsak hjortdjur och ibland aven boskapsdjur. Dessutom kan de ata insekter , den europeiska brunbjornen ar under varen och tidig sommar aven beroende av myror, storre larver och sma ryggradsdjur som fiskar och gnagare . [ 7 ] Den fodosoker framst med hjalp av luktsinnet. [ 12 ]

Fortplantning [ redigera | redigera wikitext ]

Bjornhonor blir draktiga med ett till fyra ars mellanrum. Hos de arter som lever i tempererade till kalla regioner infaller fodelsen under vintern, nar honan ligger i ide. Hos malajbjorn och andra arter i varma regioner sker fodelsen oberoende av arstiden. [ 7 ] Parningen kan ske flera manader tidigare och sedan utvecklas det befruktade agget inte pa nagra manader. Den egentliga draktigheten ar med 60 till 70 dagar forvanansvart kort och sedan fods en till fyra ungar men oftast tva. [ 7 ] I gruppen daggdjur ar bjornar de djur som har den storsta viktskillnaden mellan honan och kullen. Ungarna vager vid fodelsen bara 90 (jattepanda) till 680 gram (brunbjorn), [ 7 ] vilket motsvarar 0,13 respektive cirka 1 procent av honans vikt. [ 13 ]

Efter fodseln ar det uteslutande honan som tar hand om ungarna. Under denna tid ar hon tydligt aggressiv och angriper nastan alla inkraktare, inklusive fadern och manniskor. Efter tre till nio manader far ungarna inte langre di . Atminstone fram till hosten men oftast i 18 till 24 manader forblir ungarna hos modern. [ 7 ] Konsmogna blir de efter tre till sex ar men for hannar tar det oftast 10 till 11 ar att vaxa till full storlek. I naturen blir de oftast 20 till 30 ar gamla och i fangenskap ibland upp till 50 ar. [ 7 ]

Bjornar och manniskan [ redigera | redigera wikitext ]

Det har avsnittet behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2012-06)
Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .
Bjornjakt i Jamtland pa 1860-talet.
Kragbjorn.
Skelett pa Oster Malma .

Namn, mytologi och folklorism [ redigera | redigera wikitext ]

Trivialnamnet bjorn har betydelsen brun och ar ett gammalt noaord i svenskan, liksom i andra germanska sprak . Det ursprungliga, tabubelagda, namnet pa djuret ar inte langre kant. [ kalla behovs ]

Troligtvis pa grund av sin storlek och kraft spelar bjornar en stor roll i mytologin och kulten hos manga folkgrupper. Bjornkult fanns redan pa stenaldern och ar kand fran talrika folkslag. Gudar i gestalt av bjornar fanns till exempel hos kelterna . I antikens Grekland brukade herdarna i Pindosbergen fanga bjornungar och foda upp dem for att sedan offra dem till gudinnan Afrodite . [ 14 ] Aven i heraldiken finns manga avbildningar av bjornar och likasa ingar de i manga sagor.

Bjornjakt [ redigera | redigera wikitext ]

Bjornar jagas och jagades huvudsakligen for kott och pals men aven tander och klor anvands for exempelvis smycken. Ofta tillskrivs bjornarnas olika kroppsdelar felaktigt en lakeeffekt, och sarskilt galla fran kragbjornen som anvands i kinesisk medicin . En annan anledning till att den jagas ar att de anses vara konkurrenter om fodan eller betraktas som en potentiell fara. Ibland besoker bjornar bebodda omraden och kan plundra bikupor , fiskdammar, rota igenom sopor eller ta boskapsdjur.

Bjornattacker [ redigera | redigera wikitext ]

Olika arter och underarter av bjorn beter sig olika i kontakt med manniskor. For information kring brunbjornen, se Brunbjorn#Olyckstillbud

Bjornar i fangenskap [ redigera | redigera wikitext ]

Bjornar fangas for att fungera som nojesobjekt for manniskor. De forevisas pa kamparenor i strid med hundar eller manniskor. En tradition som stracker sig tillbaka till antiken har varit att fa bjornar att "dansa". Bjornungar fangas da i det vilda, deras tander dras ut och med olika smartsamma metoder far man bjornen att sta pa bakbenen och rora sig i takt till musik. I och med framvaxandet av djurskyddslagar forsvann foreteelsen i manga vasterlandska lander men det var forst 2007 som de sista "dansande" bjornarna forsvann i Europa da de tre sista bulgariska "dansande" bjornarna overlamnades till ett djurreservat. Traditionen fortlever idag framst pa Indiska subkontinenten . [ 15 ]

Status och hot [ redigera | redigera wikitext ]

Bjornjakt i Dalarna , tidigt 1900-tal.

Jakt och habitatforstoring av bjornars levnadsomraden ar de framsta orsakerna till att manga populationer minskar eller forsvinner. Till exempel forekommer brunbjornen i de centrala delarna av USA och i vastra och mellersta Europa bara som restbestand. I norra Afrika och i Mexiko ar brunbjornen helt utdod . Aven malajbjornar och sarskilt jattepandan raknas till de hotade arterna. Isbjornen anses idag hotad pa grund av vaxthuseffekten vilket medfor att nedisade omraden i Arktis minskar, och pa sikt kan arten forsvinna helt.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran tysksprakiga Wikipedia , 30 maj 2006 .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Wilson, Don E.; DeeAnn M., Reeder (20 maj 2005). ”Caniformia” (pa engelska). Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference . Johns Hopkins University Press . http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?s=y&id=14000690 . Last 21 januari 2015 .  
  2. ^ Wilson, Don E.; DeeAnn M., Reeder (20 maj 2005). ”Ailuridae” (pa engelska). Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference . Johns Hopkins University Press . http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?id=14001688 . Last 21 januari 2015 .  
  3. ^ Krause, Johannes, et al. (28 juli 2008). ”Mitochondrial genomes reveal an explosive radiation of extinct and extant bears near the Miocene-Pliocene boundary” . BMC Evolutionary Biology "8" (220). doi : 10.1186/1471-2148-8-220 . PMID 18662376 .  
  4. ^ McKenna & Bell (1997). ”Ursidae” . Classification of Mammals: Above the Species Level . Columbia University Press. sid. 250?252  
  5. ^ Wilson, Don E.; DeeAnn M., Reeder (20 maj 2005). ”Ursidae” (pa engelska). Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference . Johns Hopkins University Press . http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?s=y&id=14000939 . Last 21 januari 2015 .  
  6. ^ Bjorn i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
  7. ^ [ a b c d e f g h i j k ] Dewey, Tanya; Myers, Phil (13 juli 2005). ”Ursidae” (pa engelska). Animal Diversity Web . http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Ursidae.html . Last 21 januari 2015 .  
  8. ^ Vaughan, Ryan & Czaplewski, red (2011). ”Ursidae” (pa engelska). Mammalogy . Jones & Bartlett Learning. sid. 307-308. ISBN 978-0-7637-6299-5  
  9. ^ Polar Bears: VI. Behavior. , SeaWorld . Last 1 februari 2015.
  10. ^ ”Brunbjorn i Sverige” . WWF.se . http://www.wwf.se/vrt-arbete/arter/1132021-brunbjrn . Last 6 november 2013 .  
  11. ^ ”Hur Fort Springer en Bjorn?” . friluftskoll.se . https://friluftskoll.se/hur-fort-springer-en-bjorn/ . Last 19 februari 2018 .  
  12. ^ Wilson, Don; Mittermeier, Russell (2009). Handbook of the Mammals of the World, Volume 1: Carnivores . Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-96553-49-1  
  13. ^ Carwardine, Mark (1996). Guinness Djurrekordbok . Bokforlaget Forum AB Stockholm. sid. 9. ISBN 91-37-10910-3  
  14. ^ Estin, Colette; Laporte, Helene; Vallon, Jacqueline (1994). Mytologiboken: antikens gudar och hjaltar . Stockholm: Berghs Forlag . ISBN 91-502-1187-0  
  15. ^ Murray, Lorraine (6 mars 2008). ”Dancing Bears: Stopping the Exploitation” (pa engelska). Encyclopædia Britannica Blog . Encyclopædia Britannica . http://www.britannica.com/blogs/2008/03/dancing-bears-stopping-the-exploitation/ . Last 21 januari 2015 .  

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Katalogdata
​​​   ?   BioLib :   1808 ​   ?   Dyntaxa :   2002155 ​   ?   EoL :   7664 ​   ?   GBIF :   9681 ​​​   ?   Inaturalist :   41636 ​   ?   ITIS :   180540 ​​   ?   NCBI :   9632 ​   ?   Fossilworks :   41301 ​   ?   WoRMS :   136977 ​​   ?   MSW :   14000939 ​​​​​​​​​​​​​   ?   Fauna Europaea :   12635 ​​​​​​​​​​​​​
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bjornar&oldid=54535933 ”