한국   대만   중국   일본 
Birka ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Birka

Fran Wikipedia

Den har artikeln handlar om den historiska handelsplatsen i Malaren. For andra betydelser, se Birka (olika betydelser) .
Birkas fornborg.

Birka var ett vikingatida samhalle som anlades ca ar 750 och som beboddes till ca ar 975. Denna bebyggelse som vaxte fram brukar kallas for "Sveriges forsta stad" [ 1 ] men det finns aven andra stadsliknande bosattningar som ar aldre, som Uppakra i Skane. Birka tjanade framst som en viktig handelsplats pa on Bjorko i Malaren i Ekero kommun . Tillsammans med den narbelagna Hovgarden pa Adelso , med bland annat en kungsgard, har Birka tagits upp pa Unescos varldsarvslista .

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Forsta delen av namnet Birka antas vara identisk med tradnamnet bjork , [ 2 ] harrorande fran fornnordiska dialekter av tradet bjork (fornnordiska: biork , biark- , biærk , dialektalt: birk ) och ar da en avledning , alltsa "bjork-a", eller mojligen en omformning av "bjork-o", som platsen kallas idag. Tidigare trodde man att namnet hade en koppling till biark som istallet har med handel att gora.

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Dagens Birka med forntida strandlinjer.
Rekonstruktioner av vikingatida hus.
Rekonstruktioner av vikingatida batar.
Modell av hamnomradet.
Ansgarkorset inom fornborgen, Birka sommaren 2008.

Birka var under den slutande vendeltiden och under vikingatiden en viktig handelsplats i svearnas rike, vilken kan gora ansprak pa att ha varit Sveriges forsta stad. Alltsedan medeltiden har Bjorko i Malaren , belagen i Adelso socken , Uppland , ansetts vara identisk med denna handelsplats. [ 3 ] Den enda skriftliga kallan fran tiden da Birka existerade ar arkebiskop Rimberts Vita Anskarii fran runt 870, det vill saga en berattelse om Ansgars liv. Ansgar vistades sjalv i Birka tva ganger. Birka namns i Ansgarsvitan som Birca , vilket anses vara en latinisering av fornostnordiska Bj?rkey - Bjorko . Birka omtalas av Adam av Bremen runt 1070 men platsen lag da ode. Stadsbildningen pa Bjorko uppvisar stora likheter med Hedeby i dagens Nordtyskland, men paralleller finns aven till norska Kaupang .

Man vet inte vilken forhistorisk kung som lat anlagga Birka omkring ar 750 och hur stora hans maktbefogenheter var. [ 4 ] Pa narbelagna Adelso byggdes en kungsgard , Hovgarden , varifran kungen kunde overvaka handeln. Omkring 700?1000 personer antas ha varit bosatta i Birka nar staden var som storst. Kopman fran nar och fjarran med dyrbara handelsvaror sokte sig till staden. I borjan kom varor fran arabiska lander, senare fran Syd- och Vasteuropa. Det rorde sig om byteshandel och man bytte inhemska varor som jarn, pals, horn och barnsten mot silvermynt, mynten smaltes i regel ner och gjordes om till smycken, dartill inbyttes exklusiva lyxvaror som siden , glas och kryddor.

Idag finns narmare 3000 synliga gravar pa Bjorko. [ 5 ] Flera olika gravtyper finns representerade, antingen innehallande brand- eller skelettbegravningar. De rika fynden fran utgravningarna berattar om ett samhalle med stark hierarki och stora skillnader mellan bade klass och kon.

Ar 829 sandes benediktinermunken Ansgar till nuvarande Sverige eftersom en kristen missionar efterfragats av sveakungen Bjorn . Vid ankomsten begav sig Ansgar forst till kungsgarden vid Hovgarden pa Adelso for att fa kungens tillstand att verka i Birka. Dar grundade Ansgar sedan en kristen forsamling . Till missionsbiskop for sveavaldet utsags 832 en slakting till Ebo vid namn Gautbert , som grundade en kyrka i Birka. De troendes antal ska under Gautberts forsta tid ha okat, men det asatroende folket tvingade Gautbert att fly ur riket. Ar 852 aterkom Ansgar och fann sin forsamling i upplosning, men han aterupprattade den och byggde ett kapell pa mark som kung Olof skankte. [ 6 ] . Tva kyrkklockor sandes till Birka av abboten i tyska Fulda (som dog 856 ), men det ar okant om dessa kom till anvandning. [ 7 ] [ 8 ] Erimbert , Gautberts systerson, far ansvar for missionsverksamheten, som dock begransas till Birka, och avstannar efter Ansgars dod.

Korssmycken i gravar visar att nagra var kristna fram till sin dod, men sveafolket fortsatte ocksa att dyrka sina gamla nordiska gudar . Ansgars bidrag till Sveriges kristnande blev inte bestaende. Nar Unni , arkebiskop av Bremen, anlande till Birka 936 sa fann han inga spar av missionen. Biskopen avled under vistelsen. Kung Ring var da sveakung enligt Adam av Bremen . Utifran hans formuleringar sa har en del historiker dragit slutsatsen att Birkakungarna inte langre var bosatta pa Adelso vid kung Rings tid. [ 9 ]

Som en minnesvard over Ansgar och hans missionsarbete restes ar 1834 det stora stenkorset, Ansgarkorset , pa hojden inom den gamla fornborgen pa Bjorko. Formgivningen som keltiskt kors anses vara missvisande, eftersom det associerar till missionarerna fran de brittiska oarna , Ansgars "konkurrenter" om att kristna Norden.

Senare historia [ redigera | redigera wikitext ]

Birka overgavs av okanda skal i slutet av 900-talet. Det finns flera teorier om varfor: en ar att handeln flyttade till Sigtuna , en annan ar att Birka pa grund av landhojningen blivit isolerat, det gick inte langre for batarna fran Ostersjon att komma till Birka via inloppet vid nutidens Sodertalje , en uppfattning som talar emot den gangse teorin om flytten till Sigtuna.

Utgravningar [ redigera | redigera wikitext ]

2004 ars utgravning vid Garnisonen .
Stolpes anteckningar angaende grav 142.
Silverkors fran kvinnogravar pa Birka.

Redan pa 1680-talet utforde fornforskaren Johan Hadorph gravningar pa Bjorko. Han fann den ”swarteste Kohlen aff upbrande Husen, hwarest Bonderne hafwa sin fetaste Acker”. Platsen for stadsbebyggelsen kallas fortfarande for ”svarta jorden”. Denna ligger pa ons nordliga del och kringgardas av en jordvall. Jordvallen slutar i soder i Borgberget med rester efter en befastning. Utanfor vallen finns stora gravomraden. Har har bland annat patraffats rika sa kallade kammargravar , det vill saga djupt nedgravda schakt med intimrade vaggar.

Hjalmar Stolpe genomforde systematiska gravningar pa Bjorko under 1870- och 80-talen. Han var utbildad entomolog och letade efter barnsten for att studera inneslutna insekter. Han fann barnsten men gjorde aven manga arkeologiska fynd. Stolpe gravde, undersokte och dokumenterade under tio ar gravhogarna pa "Hemlanden" och den "Svarta jorden". Han lade grunden for alla framtida utforskningar av Birka. Ett av hans storsta fynd var en silverskatt bestaende av 450 muslimska silvermynt och ett stort antal silversmycken som lag pa ett jarnfat. Hans fynd ar numera basen i dokumentationsmaterialet fran vikingatiden och manga av foremalen ligger fortfarande ouppackade och outforskade. [ 10 ]

Bjorn Ambrosiani gravde i Svarta jorden pa Bjorko 1969?1971, och var sedan projektledare for utgravningarna 1990?1995. 1997?2004 genomforde Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet gravningar vid den sa kallade Garnisonen under ledning av Lena Holmquist Olausson . 2005 och 2006 genomforde Riksantikvarieambetets undersokningsverksamhet (UV) gravningar i utkanten av den nutida Bjorko by i syfte att forsoka spara Bjorkos medeltid. 2007 gravde de anyo ? denna gang invid gravfaltet Grindsbacka pa mellersta Bjorko.

Under 2018 genomfordes en geofysisk undersokning av Birka. Detta genomfordes av Wolfgang Neubauer [ 11 ] , en forskare fran osterrikiska Ludwig Bolzmann-institutet, LBI. Langs ned i den sa kallade Svarta jorden inne i sjalva stadsomradet hittar de spar av Birkas forsta ar, under senare delen av 700-talet. Birka byggdes inte ut stegvis, utan som ett helt komplex av tatt sammanpackade sma verkstader, omgivna av en hittills okand inneslutning eller vall. Merparten av stadens befolkning verkar ha trangts ihop i de sma skjulen innanfor den nyupptackta vallen. Radarbilderna visar inga spar av nagra byggnader som ar storre an 20 kvadratmeter inne i sjalva staden. Nagra storre bostadshus, som man kan se pa den modell av staden som star utstalld pa historiska museet i Stockholm, verkar inte ha funnits.

Utanfor den nyupptackta vallen har markundersokningen visat pa spar efter enstaka storre byggnader. Wolfgang Neubauer menar att det tycks vara typiska nordiska langhus. Han tolkar det som att det var dar de manniskor som styrde aktiviteterna pa on bodde.

Wolfgang Neubauers bedomning ar att Birka forandras framat 900-talet, mot slutet av stadens levnad da bebyggelsen tycks svalla ut over den inre stadsvallen och andra karaktar. Da dyker det upp lite storre hus bland de sma verkstaderna, och en del av dem antyder utlandskt inflytande.

Svarta jorden [ redigera | redigera wikitext ]

Utgravningar i Svarta jorden pa Bjorko sommaren 1991.

Den svarta jorden i Birka ar det cirka sju hektar stora omrade av svart jord som under cirka 250 ar fran 750 till 1000 e.Kr var platsen for Birkas stadsliknande bebyggelse. Utgravningar har foretagits i Svarta jorden atminstone sedan 1600-talet, men det var framst under 1870- och 80-talen som dessa fick en mer vetenskaplig pragel. Utgravningarna som Riksantikvarieambetet foretog mellan 1990 och 1995 omfattade cirka 350 m². Svarta jorden ar registrerad som fast fornlamning ? Raa 119 i Adelso socken.

Flertalet av fynden fran gravningarna i Svarta jorden finns idag, tillsammans med en mangd losfynd funna vid jordbruksarbete i samma omrade, i Statens historiska museums samlingar.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Birka och Hovgarden
  2. ^ SAOB
  3. ^ Birka, Bente Magnus, RAA, 1999, sida 4
  4. ^ Birka, Bente Magnus, RAA, 1999, sida 11
  5. ^ Riksantikvarieambetet: Birka och Hovgardens historia
  6. ^ Birka, Bente Magnus, RAA, 1999, sida 21
  7. ^ Eric Larsson, Gustavi domkyrkas klockor, En historisk aterblick , 197, s. 5.
  8. ^ Fornvannen : 1912 , s. 71-73.
  9. ^ Lagerqvist, Lars O. (1996). Sveriges Regenter: fran forntid till nutid . Stockholm: Norsteds. sid 27.
  10. ^ Birka, Bente Magnus, RAA, 1999, sida 16
  11. ^ Neubauer, Wolfgang. ”Wolfgang Neubauer” (pa amerikansk engelska). Wolfgang Neubauer . https://neubauer.science/ . Last 16 februari 2022 .  

Allmanna kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Boken om Ansgar. Stockholm 1986. (Oversattning av Rimbert: Ansgars liv).
  • Adam av Bremen: Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar. Stockholm 1984.
  • Birka, Bette Magnus, Riksantikvariatsambetet 1999
  • Kjell Kumlien, "Der Historiker und das Birkaproblem", i Early Medieval Studies (1970), en oversikt av aldre Birka-forskning
  • Adolf Schuck, Det svenska stadsvasendets uppkomst och aldsta utveckling (1926), med en oversikt av aldre Birka-forskning

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Birka&oldid=54459725 ”