Berner Oberland

Fran Wikipedia
Berner Oberland
Hogland
Thunsjön.
Land Schweiz  Schweiz
Delstat Bern
Hogsta punkt
 - lage Finsteraarhorn
 - hojdlage 4 274  m o.h.
Lagsta punkt
 - lage Aare nordvast om Thun
 - hojdlage 540  m o.h.  cirka
Geonames 6942179
Förvaltningsregionen Oberland
Forvaltningsregionen Oberland
Forvaltningsregionen Oberland

Berner Oberland ar ett hoglandsomrade i sodra delen av kantonen Bern i Schweiz . Har ingar bland annat omradet runt Thunsjon , Brienzsjon och dalarna runt Bernalperna . Omradets granser sammanfaller med forvaltningsregionen Oberland .

Geografi och kommunikationer [ redigera | redigera wikitext ]

Berner Oberland avvattnas av Aare och dess bifloder ovanfor och kring Thun . Omradet sydvast om Saanenmoser-passet avvattnas av Saane . Andra viktiga passvagar ar Brunigpasset till Obwalden , Sustenpasset till Uri liksom Grimselpasset till Valais . Det finns motorvagar fran Bern och Luzern och en biltag-forbindelse fran Goppenstein i Valais. Pa vintern stangs manga bergspassvagar.

Kollektivtrafiken som utfors med jarnvag, buss, bergbana , linbana och bat, ar mycket val utbyggd. De normalspariga huvudlinjerna Bern? Thun ? Spiez ? Interlaken och Bern?Thun?Spiez? Visp har internationella tagforbindelser.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Vid Lotschenpasset har man gjort fornfynd fran stenaldern. Under romartiden bosatte man sig langs sjoarna. Senare vandrade allemanner in, varav en del vandrade vidare in i Valais.

Pa 1300-talet erovrade staden Bern omradet for att kunna kontrollera passvagarna. Vid denna tid borjade ortsbefolkningen koncentrera sig pa att foda upp boskap som saldes i Italien eller norr om Alperna for att kopa spannmal. Trots flera uppror beholl Bern makten. Under den kortlivade Helvetiska republiken var dock Berner Oberland en egen kanton Oberland.

Under 1800-talet tilltog turismen, framst fran Storbritannien. Sa smaningom byggdes infrastrukturen ut. Ett exempel ar bergbanan till Jungfraujoch vars andstation, som ligger 3454 m o.h., invigdes 1912. Det anlades aven flera vattenkraftverk.

Forvaltning [ redigera | redigera wikitext ]

Efter kantonen Berns forvaltningsreform ar 2010 ar Oberland en forvaltningsregion (tyska: Verwaltungsregion ) bestaende av fyra forvaltningsdistrikt (tyska: Verwaltungskreise )

Fore reformen var Berner Oberland indelat i sju distrikt (tyska: Amtsbezirke ):

Sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Liksom i hela tysksprakiga Schweiz talas schweizertyska ? allemanniska dialekter som starkt avviker fran det tyska standardspraket. De allra flesta manniskor under 50 kan dock prata standardtyska. Den dialekt som talas i Berner Oberland tillhor gruppen hogstalemanniska mal [ 1 ] .

Turism [ redigera | redigera wikitext ]

Berner Oberland ar valkant for saval alpin skidakning , bergsvandring som bergsbestigning . Bland turistorter kan namnas Interlaken , Wengen , Adelboden och Gstaad . Vissa orter, som Wengen och Murren kan inte nas med privatbil. Har finns en turistberattelse med manga bilder om Berner Oberland.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Meyers Grosses Taschenlexikon - Deutsche Mundarten . 1992. ISBN 3-411-11004-X