Beatrice Webb

Beatrice Webb
	Beatrice Webb
Fodd	Beatrice Potter ; 22 januari 1858 ; Standish , Gloucestershire , Storbritannien
Dod	30 april 1943 (85 ar) ; Liphook , Hampshire , Storbritannien
Begravd	Westminster Abbey
Medborgare i	Forenade kungariket Storbritannien och Irland
Sysselsattning	Nationalekonom , socialreformator, rostrattsaktivist, historiker , sociolog , politiker , forfattare
Politiskt parti
	Labour
Make	Sidney Webb ; (g. 1892?)
Foraldrar	Richard Potter ; Lawrencina Heyworth
Utmarkelser
	Fellow of the British Academy
	Redigera Wikidata

Ej att forvaxla med Beatrix Potter .

Beatrice Webb , fodd Potter den 22 januari 1858 i Standish i Gloucestershire , dod 30 april 1943 i Liphook i Hampshire , var en brittisk socialistisk reformator. Hon var en av de tidiga fabianerna och medverkade till bildandet av London School of Economics . Hon var gift med Sidney Webb .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Hon var dotter till en bekant jarnvagsbyggare och i ungdomen van och larjunge till Herbert Spencer . Hon utgav 1891 en uppmarksammad skrift, The Cooperative Movement in Great Britain , medverkade i Charles Booths omfattande undersokningar och publikationer rorande arbetsklassens levnadsforhallanden, Life and Labour of the People (1891?1903), och utarbetade darunder den forsta teorin for fackforeningsrorelsen .

Efter att 1892 ha ingatt aktenskap utvecklade hon tillsammans med maken en omfattande verksamhet. Sjalv publicerade hon skrifter om bland annat fackforeningslagstiftning, lagstadgade minimiloner och kvinnornas krav pa lika lon for lika arbete, The Case for the Factory Acts (1901), The Case for the National Minimum (1913), Men’s and Women’s Wages, Should they be Equal? (1919).

Ar 1913 utvecklade hon grundiden bakom det som 1989 kom att kallas intersektionalitet . ^[
10
]

Webb ingick i "Fabian Society", men borjade forst ett artionde senare ta verksam del i dess arbete, som genom makarna Webb inriktades pa positiva insatser i kommunala forvaltnings- och politiska lagfragor och vars program genom Webb okades med en punkt om likstallighet mellan konen. Hon var ledamot i 1905 ars fattigvardslagstiftningskommitte och forfattade minoritetens utlatande 1907, som fick den storst publicitet och kom att beharska den offentliga debatten i fattigvardsfragor. Aven i flera andra statliga och kommunala kommittearbeten deltog hon och var ledamot i den stora kommitten for aterstallelsearbetet efter forsta varldskriget ("Reconstruction Committee, 1917"). Hon anlitades aven i krigskabinettets kommitte 1918?1919 om kvinnors anvandning i industrin samt i lordkanslerns radgivande kommitte 1919?1920 om kvinnliga domare.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Webb, 1. Beatrice i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Webb, 1. Beatrice i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b ] SNAC , Beatrice Webb, las online , last: 9 oktober 2017. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b ] Find a Grave , Beatrice Webb, las online , last: 9 oktober 2017. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Darryl Roger Lundy, The Peerage , Martha Beatrice Potter, last: 9 oktober 2017. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , las online , last: 10 oktober 2015, licens : oppen licens. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Andrew Bell, Encyclopædia Britannica , Encyclopædia Britannica, Inc., las online . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ A Biographical Dictionary of Women Economists , ISBN 1-85278-964-6 . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b c ] Kindred Britain , las online . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ last: 7 augusti 2020. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b ] Darryl Roger Lundy, The Peerage . ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Webb, Beatrice Potter (1998). Lengermann, Patricia Madoo. red. The Women Founders: Sociology and Social Theory . Boston, MA: McGraw-Hill.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Beatrice Webb .?

[314a72c223ba63d59bc2f6ded0228c4b5f7228cb-1] [ a b ] SNAC , Beatrice Webb, las online , last: 9 oktober 2017. ^{[kalla fran Wikidata]}

[688fdd4da6f0a6a47f6002efe38f789637f84b4c-2] [ a b ] Find a Grave , Beatrice Webb, las online , last: 9 oktober 2017. ^{[kalla fran Wikidata]}

[a64831bd7cdd5cdf989792ec02c6fd1db1450530-3] Darryl Roger Lundy, The Peerage , Martha Beatrice Potter, last: 9 oktober 2017. ^{[kalla fran Wikidata]}

[5e9dda7c769ef738937c5360a7a94089ce33a339-4] Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , las online , last: 10 oktober 2015, licens : oppen licens. ^{[kalla fran Wikidata]}

[9b74d10f2be3a03d20a053abca3d897df6227878-5] Andrew Bell, Encyclopædia Britannica , Encyclopædia Britannica, Inc., las online . ^{[kalla fran Wikidata]}

[3ebf539242ed3203d3e783db6529accab414f671-6] A Biographical Dictionary of Women Economists , ISBN 1-85278-964-6 . ^{[kalla fran Wikidata]}

[e6596ed0d2b81634d4a2b94f1bd23a5d26a198cf-7] [ a b c ] Kindred Britain , las online . ^{[kalla fran Wikidata]}

[e0e9817e808719ea68afb11f0ca05ab57e6ad353-8] st: 7 augusti 2020. ^{[kalla fran Wikidata]}

[3913844e06e055e8cd81608f22bad0e604d89d2d-9] [ a b ] Darryl Roger Lundy, The Peerage . ^{[kalla fran Wikidata]}

[10] Webb, Beatrice Potter (1998). Lengermann, Patricia Madoo. red. The Women Founders: Sociology and Social Theory . Boston, MA: McGraw-Hill.

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]

[ 9 ]

[ 10 ]