Balearerna

	Balearerna ; (Illes Balears)
	Islas Baleares
	Autonom region
Flagga	Symbol
Land	Spanien
Regionhuvudstad	Palma de Mallorca
Hogsta punkt	Puig Major
- hojdlage	1 436 m o.h.
- koordinater	39°48′27″N 02°47′39″O / 39.80750°N 2.79417°O
Lagsta punkt	Medelhavet
Area	4 992 km²
Folkmangd	1 150 839 (2016)
Befolkningstathet	231 invanare/ km²
Grundad	1982
Datum	1983/2007 ( autonom region )
Ledare	Francina Armengol ( PSIB-PSOE )
Tidszon	CET ( UTC+1 )
- sommartid	CEST ( UTC+2 )
Geonames	2521384
Officiella sprak	katalanska och spanska
Nationaldag	11 september
	Webbplats : www.caib.es ; (regionstyret)

Balearerna eller Baleariska oarna ( katalanska Illes Balears , spanska Islas Baleares ) ar en spansk ogrupp och autonom region belagen i vastra Medelhavet . Den autonoma regionen bestar av en enda provins med samma namn. Palma de Mallorca ar huvudort for bade provins och region.

Oarna i ogruppen [ redigera | redigera wikitext ]

I ogruppen, som ar ett stort turistmal, ingar de storre oarna:

Namn	Yta	Invanare	Huvudort
Mallorca (katalanska: Mallorca )	3 667 km²	859 289	Palma de Mallorca
Menorca ( Menorca )	692 km²	91 601	Mahon ( Mao )
Ibiza ( Eivissa )	577 km²	142 065	Ibiza ( Eivissa )
Formentera ( Formentera )	83 km²	12 280	Sant Francesc de Formentera
Cabrera ( Cabrera )	11 km²	20

Ibiza och Formentera i sydvast bildar tillsammans den lilla ogruppen Pityuserna . ^[
1
] Oarna i oster ? framst Mallorca och Menorca ? sags da tillsammans bilda ogruppen Illes Gimnesies , de "gimnesiska oarna". ^[
2
]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Balearerna befolkades troligen cirka 9000 f.Kr. Under 2000 f.Kr . okade handel och kontakter med Spanien och bronsforemal importerades. ^[
3
] Nar bronsaldern gick mot sitt slut fanns har balear - eller talayotkulturen . Denna kultur fanns i viss man kvar fram tills romarna erovrade oarna 121 f.Kr. Efter romarna kom vandalkungen Geiserik pa 400-talet och anvande oarna som bas for sjoroveri. Kejsar Justinianus atertog oarna med sin flotta, och oarna var i trehundra ar under bysantinskt styre tills de erovrades av morerna 798 . 1075-1115 och 1131-1202 utgjorde Balearerna ett eget muslimskt rike. 1229 erovrades Balearerna av Aragonien men tillhorde 1276-1343 kungariket Mallorca, styrt av en gren av det aragonska kungahuset. Det ingick senare i Spanien. Oarna tillfoll Storbritannien i freden i Utrecht 1713, men efter freden i Paris 1783 atergick de i spansk ago. ^[
4
]

Under revolutionskrigen kom Balearerna att kontrolleras av franska trupper men erovrades 1798 av Storbritannien, som fram till 1802 holl oarna ockuperade, innan de aterlamnades till Spanien.

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Balearerna kan geologiskt betraktas som en fortsattning av Betiska kordiljaran pa Iberiska halvon . Oarna, som ligger mellan 8 och 30 mil fran Spaniens kust, delas fran fastlandet av ett havsdjup pa omkring 1 500 meter. Balearerna bestar av mer an 100 klippoar ^[
5
], men de storsta oarna ar Mallorca med Cabrera och Illa Dragonera , Menorca , Ibiza och Formentera . Ibiza och Formentera bildade under medeltiden en egen ogrupp under namnet Pityuserna ( katalanska : Illes Pitiuses ), en benamning som fortfarande anvands. ^[
6
]

Klimatet ar mycket milt och torrt. Terrangen bestar av kullar, hogplataer och lagland. Forutom Menorca, som har stora slatter, ar oarna hoglanta. Mallorca och Ibiza ar kuperade med stora skogsomraden ^[
7
].

Sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Officiellt sprak ar, i enlighet med statuten om autonoma regioner, forutom spanska aven katalanska . Ett diskrimineringsskydd finns for anvandningen och larandet av spraken. Dialekterna av katalanskan som talas pa Balearerna ar mallorkinska ( mallorqui ), menorkinska ( menorqui ) och eivissenska ( eivissenc ) ? alla tre varianter av baleariska .

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt de flesta forskare harstammar Balearerna fran indoeuropeiska bhel ^[
8
] som gett de svenska orden boll, balle . Namligen utvecklade de tidiga invanarna pa ogruppen stenslungning till ett mycket effektivt vapen for jakt och forsvar ^[
9
]. Erovrare, t ex romare, fick bittert kanna pa balearernas (stenslungarnas) ”bollar”, dvs rundade stenar. Konsten att slunga sten med precision lever kvar in i vara dagar med lokala turneringar i stenslungning ^[
10
].

Utbildning [ redigera | redigera wikitext ]

Pa Balearerna finns det 394 skolor, varav 263 statligt agda. 112 skolor bedrivs pa entreprenad och 20 skolor ar helt privata. Under skolaret 2002-2003 gick omkring 150 000 elever i skolan. Utover dessa finns 17 olika typer av vuxenutbildningar pa Balearerna. Vid sidan av det nationella universitetet med distansutbildning (UNED) har det baleariska universitetet (UIB) flera naturtekniska och teoretiska vetenskapsutbildningar. Under akademikeraret 2002-2003 var 14 323 studenter registrerade inom 15 olika studentorganisationer inom UIB. Sedan 1995 ligger aven Balearernas hotellchefsutbildning inom UIB i Palma.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

^ Lando, Steve (2010). Europas tungomal II/II . Steve Lando. sid. 830. ISBN 9789174650761 . https://books.google.se/books?id=B5vtkUI7t1MC&pg=PA830 . Last 21 augusti 2018
^ ”Gimnesies” (pa katalanska). eeif.es . Arkiverad fran originalet den 22 augusti 2018 . https://web.archive.org/web/20180822045949/http://www.eeif.es/veus/Gimn%C3%A8sies/ . Last 21 augusti 2018 .
^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Balearerna)
^ Carlquist, Gunnar , red (1929). Svensk uppslagsbok. Bd 2 . Malmo: Svensk uppslagsboks forlag AB. sid. 1189
^ Folk och lander - Spanien, sidan 39, Bokorama 1986, ISBN 91-7024-282-8
^ "Balearerna". NE.se. Last 29 januari 2013.
^ Folk och lander - Spanien, sidan 35, Bokorama 1986, ISBN 91-7024-282-8
^ ”The Free Dictionary 'bhel-2'” . Farlex. 15 maj 2020 . https://www.thefreedictionary.com/_/roots.aspx?type=Indo-European&root=bhel- . Last 15 maj 2020 .
^ ”Baleares - the stone slingers” . Ibicasa Magazine. Juni 2008 . http://www.ibicasa.com/en/articulo.php?id=134&edicion=28 . Last 15 maj 2020 .
^ ”Fones Balears” . Turistbyran, Mallorca . http://www.tourism-mallorca.com/foners/03angl/04normes.html . Last 15 maj 2020 .

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Balearerna .
Bilder & media

[1] Lando, Steve (2010). Europas tungomal II/II . Steve Lando. sid. 830. ISBN 9789174650761 . https://books.google.se/books?id=B5vtkUI7t1MC&pg=PA830 . Last 21 augusti 2018

[2] ”Gimnesies” (pa katalanska). eeif.es . Arkiverad fran originalet den 22 augusti 2018 . https://web.archive.org/web/20180822045949/http://www.eeif.es/veus/Gimn%C3%A8sies/ . Last 21 augusti 2018 .

[3] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Balearerna)

[4] Carlquist, Gunnar , red (1929). Svensk uppslagsbok. Bd 2 . Malmo: Svensk uppslagsboks forlag AB. sid. 1189

[5] Folk och lander - Spanien, sidan 39, Bokorama 1986, ISBN 91-7024-282-8

[6] "Balearerna". NE.se. Last 29 januari 2013.

[7] Folk och lander - Spanien, sidan 35, Bokorama 1986, ISBN 91-7024-282-8

[8] ”The Free Dictionary 'bhel-2'” . Farlex. 15 maj 2020 . https://www.thefreedictionary.com/_/roots.aspx?type=Indo-European&root=bhel- . Last 15 maj 2020 .

[9] ”Baleares - the stone slingers” . Ibicasa Magazine. Juni 2008 . http://www.ibicasa.com/en/articulo.php?id=134&edicion=28 . Last 15 maj 2020 .

[10] ”Fones Balears” . Turistbyran, Mallorca . http://www.tourism-mallorca.com/foners/03angl/04normes.html . Last 15 maj 2020 .

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]

[ 9 ]

[ 10 ]