Bakverk kallas framst de sota bageriprodukterna inom bakning .

Ett bakverk innehaller vanligen mjol och kan varieras med olika typer av ingredienser for jasning , men ocksa med ingredienser som agg , mjolk , matfett ( smor eller margarin ). I Sverige ar det vanligt att inta nagon typ av bakverk i samband med en fika eller pa ett kafferep . Vanliga drycker som tillbehor ar kaffe och te . En popular receptbok i Sverige ar boken Sju sorters kakor som gavs ut forsta gangen 1945 och som fortfarande ges ut med jamna mellanrum.

Bakverkets historia [ redigera | redigera wikitext ]

Traditionen att baka sota bakverk gar att spara anda till forntidens Egypten ^{[ 1 ]} , en konst som sedan forfinades i antikens Grekland och i det efterfoljande romarriket ^{[ 1 ]} . Efter romarrikets fall fortsatte konsten utvecklas i Italien, smordegen uppfanns bland annat dar under 1600-talet ^{[ 1 ]} . Yrket sockerbagare dok upp i Sverige i slutet av medeltiden ^{[ 1 ]} . Under 1700-talet okade antalet sockerbagare, framst genom invandring fran Schweiz, Italien och Frankrike ^{[ 1 ]} . Till en borjan saldes bakverken via stadernas apotek och de vanligaste bakverken var mandelspan, torra maranger, mandeltartor - men ocksa sylt, glass och konfekt ^{[ 1 ]} .

Under 1800-talet paverkades aven sockerbagarna av den framvaxande industrialismen. Det kom ett antal maskinella hjalpmedel sasom degblandare och nya sorters ugnar ^{[ 1 ]} . Denna utveckling har fortsatt anda in pa 1900-talet, aven om det fortfarande idag finns bade hembagerier och konditorier kvar.

Ingredienser [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns olika satt att sota sin deg eller smet, nagra vanliga ingredienser ar strosocker , florsocker , sirap och farin . For smaksattning anvands bland annat kardemumma , nejlikor , kakao , mandel , pistasch , saffran , kanel , ingefara . En del bakverk kan aven smaksattas med spritsorter som arrak och punsch . Nar det galler dekoration av bakverken finns det flera olika ingredienser att valja mellan sasom vispad gradde, marsipan, strossel, syltade apelsinskal och flagad mandel. Det gar aven att dekorera med glasyr av florsocker . En del bakverk har aven nagon typ av fyllning sasom sylt , vaniljkram eller smorkram .

Olika typer av bakverk [ redigera | redigera wikitext ]

Vetebrod [ redigera | redigera wikitext ]

Att baka vetebrod sags harstamma fran 1800-talet da aven kaffet fick sitt stora genomslag i Sverige. En vetebrodsdeg innehaller mjol, matfett, jast, salt, socker, agg och kardemumma. Denna deg kan sen bakas ut till olika bakverk, dar det gar att variera fyllningen. En vanlig fyllning ar den som anvands till kanelbullar: matfett, socker och kanel.

Exempel pa bakverk gjorda pa vetebrodsdeg: mandelsnoddar , veteknutar , flatade langder , butterkaka .

Bade saffransbrod och semlor bakas med vetebrodsdegen som grund.

Det gar aven att gora vetedeg med bakpulver som ingrediens for jasning.

Wienerbrod [ redigera | redigera wikitext ]

Att baka en wienerdeg innebar att skivor av matfett i degen kavlas in och bildar skikt som vid graddning gor bakverket frasigt. Wienerdegen anvands till exempelvis till wienerbrod , kammar och spandauer . Vanliga fyllningar ar vaniljkram och mandelmassa .

Mjuka kakor [ redigera | redigera wikitext ]

En vanlig mjuk kaka ar sockerkaka . Den innehaller agg, socker, mjol, matfett och bakpulver. Den gar att smaksatta med olika ingredienser sasom apelsinskal, citronskal, kakao, saffran, kokos, kaffe, smalt choklad. Vanliga garnityr ar glasyr av florsocker och mandel. Exempel pa mjuka kakor: Mosskaka , Kronans kaka , Toscakaka , Tigerkaka , Mjuk pepparkaka , Snoddas (Karleksmums). En mjuk kaka som innehaller smalt choklad ar kladdkaka .

Muffins [ redigera | redigera wikitext ]

Muffins bakas pa liknande smet som sockerkaka och den amerikanska versionen kallad cupcakes har blivit popular i Sverige. Den ar alltid dekorerad och vanlig garnityr ar frosting, glasyr, strossel eller godisfluff.

Rulltarta [ redigera | redigera wikitext ]

Ingredienserna till rulltarta ar agg , socker , vetemjol , bakpulver och mjolk . Det gar att smaksatta smeten med kakao . Smeten graddas utbredd i en langpanna . Det fardiggraddade laggs pa ett stort papper. Nagon typ av fyllning laggs pa. Vanlig fyllning ar sylt eller appelmos . Vid rullningen ar papperet till hjalp.

Mordeg [ redigera | redigera wikitext ]

En mordeg innehaller mjol, socker och matfett. Degen utgor grunden i manga kanda, svenska smakakor sasom: Brysselkex , Jitterbuggare , Bondkaka , Chokladsnitt , Finska pinnar . Sma kakor kan rullas och skaras, spritsas och pressas ut genom en form. En del sorter innehaller aven hjorthornssalt, sasom t.ex. Drommar.

Bakelser [ redigera | redigera wikitext ]

En bakelse bestar ofta av en sockerkaksbotten som fylls och garneras med olika typer av ingredienser. Dessa kan inkludera vispad gradde , sylt , vaniljkram och/eller marang .

Flera bakelser har etablerats for att hylla olika kungligheter sasom Estelle-bakelsen och Gustav Adolfsbakelse . Andra bakelser ar Budapestbakelse och Napoleonbakelse . Gustaf Adolfsbakelsen och Napoleonbakelsen forknippas bada tva med dagar i november ( 6/11 respektive 17/11 ^{[ 2 ] [ 3 ]} ), och pa konditorier kombineras de ibland i samma skyltning. Genom att Napoleonbakelsen inte har namn efter en kunglighet kan i sadana fall Gustaf II Adolf synas pa bada bakverken.

Tartor [ redigera | redigera wikitext ]

En tarta ar ett storre bakverk for fler an en person som ofta innehaller en sockerkaksbotten eller marangbotten med nagon typ av fyllning och garnityr. Exempel pa tartor ar Prinsesstarta , Operatarta , Schwarzwaldtarta , Frukttarta och Japantarta .

Bakverk for allergiker [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns aven bakverk for de som ej tal gluten, laktos, socker eller agg. Ett glutenfritt bakverk som blivit vanligt under sent 00-tal ar macaroner som bakas av mandelmjol. Socker gar aven att ersatta med stevia eller sotningsmedel .

Bakverk vid hogtider [ redigera | redigera wikitext ]

Manga bakverk ar forknippade med hogtider, fodelsedagar, namnsdagar, pask och jul. Sen en tid tillbaka kombineras det aven med ett antal temadagar som olika aktorer utlyst.

Exempel ur den svenska kalendern [ redigera | redigera wikitext ]

• Fettisdagen (februari/mars) - semla eller hetvagg om den ats med varm mjolk.
• 5 februari - Runebergsdagen serveras Runebergstarta till den finska nationalskaldens, den finlandssvenske forfattaren Johan Ludvig Runebergs ara.
• Forsta torsdagen i mars - " Fossta tossdan i mass ", smalandsk hogtidsdag da "massipantata" (ofta Prinsesstarta ) ates.
• 15 mars - Kristofferdagen serveras Polhemsbakelse , sedan 2008.
• 25 mars - Jungfru Marie bebadelsedag kallas aven varfrudagen, vilket i en folketymologisk forvrangning blivit vaffeldagen da man ater vafflor .
• 10 april - Bulle med bulle -dagen
• 1 maj - Budapestbakelsens dag.
• Andra onsdagen i maj - Syltkakans dag.
• 6 juni - Nationaldagsbakelse .
• Sista veckan i september - Ar 2005 instiftade organisationen Sveriges bagare & konditorer " Prinsesstartans vecka" sista veckan i september.
• Forsta sondagen i oktober - Graddtartans dag .
• 4 oktober - Kanelbullens dag firas sedan 1999, instiftat av Hembakningsradet.
• 14 oktober - Rakmackans dag firas sedan 2010.
• 20 oktober ? Finska pinnens dag.
• 24 oktober - FN-dagen firas i Sverige sedan 2005 med en sarskild FN-bakelse . ^{[ 4 ]}
• 6 november - Gustav Adolfsbakelse , sedan 1909.
• 7 november - Kladdkakans dag.
• 10 november - Av tradition ater man skansk 'eblakaga' som efterratt pa Martensafton .
• 13 november - Smorgastartans dag, sedan 2012. Postmodern tradition med ursprung i Jamtland.
• 14 november - Ostkakans dag, sedan 2004.
• 9 december - Anna-dagen bakas pepparkakor infor julen.
• 13 december - Lussekatt ats pa Lucia och resten av december.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Kaka
• Brod

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Temadagar , senast besokt 2014-11-08
• Bakfnatt , senast besokt 2014-11-08
• Bakkemi , senast besokt 2014-11-08
• Kulturdelen: "Kafferepet trugandes vardskap" (2011) , senast last 2014-11-08
• Kak och bakhistoriska bloggen , senast besokt 2014-11-09
• Sprangkraften i en cupcake , senast besokt 2014-11-09

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Rutiga Bakboken, redaktor Birgitta Rasmusson, ICA Bokforlag (2003), ISBN 91-534-2339-9 ,
• Sju sorters kakor , ICA Bokforlag, (1994), ISBN 91-534-1613-9

v   ?   r Tartor "Stort bakverk i oftast flera lager" Alexandertarta  · arrakskrans  · brollopstarta  · glasstarta  · graddtarta ( jordgubbstarta )  · pannkakstarta  · pavlova  · prinsesstarta  · rulltarta  · sachertarta  · schwarzwaldtarta  · Zuger Kirschtorte Ovriga sorter Jultarta  · runebergstarta  · smorgastarta Relaterade begrepp Bakelse  · bakverk  · bulle  · kaka ( butterkaka ? smakaka ? sockerkaka ? appelkaka )  · paj  · tartning