Filosofie kandidat
(forkortat
fil.kand.
,
fil. kand.
eller
FK
;
[
1
]
latin
:
artium baccalaureus
eller
baccalaureus artium
, forkortat
A.B.
eller, sarskilt i engelsksprakig text,
B.A.
) ar en
akademisk
titel som kan anvandas av den som avlagt
kandidatexamen
vid
hogskola
eller
universitet
efter studier inom den (forutvarande) filosofiska
fakulteten
, det vill saga
humanistisk
,
samhallsvetenskaplig
och
matematisk-naturvetenskaplig
fakultet.
Examensfordringar for filosofie kandidatexamen
[
redigera
|
redigera wikitext
]
En filosofie kandidatexamen kan avlaggas efter hogskolestudier om minst 180
hogskolepoang
(120
akademiska poang
) varav minst 90
hogskolepoang
(60 gamla akademiska poang) i ett huvudamne. Vid vissa larosaten kravs aven ett minsta antal poang i ett sarskilt angivet biamne. Inom vissa utbildningar vid vissa larosaten kravs mer an 90 poang inom huvudamnet. Studier inom japanska vid Stockholms universitet kraver till exempel 180 poang inom huvudamnet. Enligt tidigare ordning kravdes sex
betyg
, aven det motsvarande ca 3 ars studier men da utan sarskilt krav pa fordjupning inom ett huvudamne.
En kandidatexamen ska omfatta ett sjalvstandigt arbete om minst 15 hogskolepoang, vilket vanligen utfors som en
akademisk uppsats
. Normalt sker detta inom ramen for huvudamnets C-kurs, varfor
kandidatuppsats
och C-uppsats ofta uppfattas som synonymer.
Den som avlagt en filosofie kandidatexamen kan, efter fortsatta studier pa
avancerad niva
, ansoka om
filosofie magister
- och
filosofie masterexamen
.
Kandidatexamens utveckling och internationalisering
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Historiskt har examen fran
filosofisk fakultet
varit grundlaggande for att kunna studera vidare inom andra amnen sasom
juridik
,
teologi
och
medicin
. I Sverige forsvann den sista resten av detta 1955 genom avskaffandet av
teologisk-filosofisk examen
. I vissa lander ar emellertid detta system fortfarande vanligt forekommande, exempelvis syns det i USA:s sa kallade
liberal arts colleges
.
I engelsktalande lander motsvaras filosofie kandidatexamen idag av termen
Bachelor of Arts
(BA? ibland skrivet B. A. eller B.A.) eller
Bachelor of Science
(BS? ibland skrivet B. S. eller B.S.), som vanligtvis avlaggs efter tre eller (i
Irland
,
Skottland
,
Kanada
och
USA
) fyra ars heltidsstudier. Det finns en viss skillnad mellan dessa tva examen. En
Bachelor of Arts
kraver vanligtvis fler kurser inom humaniora medan en
Bachelor of Science
kraver fler kurser kopplat till naturvetenskap och matematik.
Till foljd av det svenska deltagandet i
Bolognaprocessen
fattades varen 2006 ett
riksdagsbeslut
som medfor forandringar for vissa andra examina fran och med 1 juli 2007. For kandidatexamen har en ny examensbeskrivning inforts dar kunskapskraven for kandidatexamen framgar. Kandidatexamen ar placerad pa grundniva.
